Någon som är positiv till att man är HEMMA LÄNGE med barnen? (och ska vara det?)

Hur har ni andra mammor tänkt att lösa gå-hemma-med-barnen-så-länge-som-möjligt?
Eller ni som har varit hemma med era barn länge, hur har ni gjort?
Vill ha lite tips.
Hur har ni gjort efter att föräldradagarna tagit slut?

Liselotte - När f-dagarna tog slut första gången, då levde vi snålt. Jag lärde mig att laga all mat från grunden och aldrig köpa färdigmat. Gissa om vi sparade pengar på det! Det gick att spara in på en massa annat också, och när nr 2 föddes fick jag f-penning igen. Visserligen bara garantibeloppet, men det var mycket jämfört med ingen inkomst alls ....

Jag vill oxå ha tips!!!
Drömmen är att vara hemma i ca tre år..

Faktum är att jag vantrivs på mitt jobb väldigt mycket och skulle lätt kunna säga upp mig..men jag tror inte sambon skulle tycka det var så smart...
Min a-kassa skulle väl inte bli jättehög, men ca 7000 skulle jag väl få.. å han har ut ca 16000.. så vi skulle väl klara oss.. man kanske ska smörja killen lite å börja planera för framtiden.. jag är undersköterska, så man kan ju jobba som timvik om inte annat..å jobba lite grann bara.. fast jag vet inte om jag har mage att utnyttja systemet på det viset!!??

Är det någon som har bra tips på hur man gör??? hur knåpar ni som är hemma läääänge?

Tack lövet2 för ditt svar. Du hade inget jobb att gå tillbaks till då? Var du arbetslös?
Jag är rädd att vi inte klarar oss på en inkomst.
När är det 2:an ska komma för att man ska få behålla sin SGI? Bara undrar...
Jag e nog ändå försent ute....

Ja, vad är det man får ut om man stämplar? Är det 80% av sin bruttolön och skatt på det?

Liselotte - Jag hade inget fast jobb, utan bara vikariat. Jobbade ända till dagen innan min äldsta föddes. Det var mycket lättare än jag trodde att klara sig på en lön! Min man jobbade inom bygg och anläggning, och hade en ganska normal inkomst ....

man är väll ingen hemma mamma om man stämplar då är man arbetslös!
förnedrande för oss hemma mammor att ni kallar er ens hemmafruar...

nattinattio:
Jag undersökte bara möjligheten hur man ska kunna gå hemma så länge som möjligt. Jag kallar mig inte för hemmamamma. Dessutom är jag inte arbetslös, utan jag har ett jobb att gå tillbaka till om jag vill.
Sen förstår jag inte vad det är som är så förnedrande om nån vill kalla sig för hemmamamma/hemmafru om man går hemma? Det är väl upp till var och en.

Vi har bara anpassat oss efter hand allteftersom familjen växte...har ju varit hemma alltid och sett mina barn växa upp,hittills tre av dem,och jag hade inget arbete alls ens från början,fick lägsta ersättningen på 60 kr per dag-skatt på det...

Man anpassar sig allteftersom på något vis bara,småsyskon får ha kläder och leksaker efter varandra,så länge det går,man köper sällan kläder till sig själv men kan få i födelsedagspresent och julklapp,bakar det man vill och hinner,köper sällan nya inventarier bara när det verkligen behövs,äter husmanskost mest,men det man har råd med,reser sällan eller aldrig någonstans,lär barnen att man har begränsad ekonomi och att de inte kan få allt,tar emot hjälp om och när sådan erbjuds från föräldrar eller andra nära,sparar in på det man kan,tar emot begagnade kläder om man får av någon,inte röker,mmm

Svårt att säga hur andra bör göra,men vet ju hur man klarat det själv.....

Vi köper sällan eller aldrig nya möbler,dukar,lakan mm,men vi HAR sånt och behåller det så länge det är helt,sen kan man köpa på rea när det behövs och då inte allt på en gång...

man är hemma första året utan att ta ut några dagar, sedan tar man 5 dagar i veckan å blandar ut med garantidagar.
om du inte vill jobba däremellan så går det inte att dra ut det längre än så.

när föräldra dagarna är slut så stannar du hemma så länge du vill vara hemmafru eller vad du vill kalla dig...
när du sedan tycker det är dags att börja jobba så går du tillbaka till arbetet.

stämplar du däremellan som det pratas om här, så är du ju arbetslös ?????? å inget annat.

jag har inte riktat åt någon speciell, men jag vet flera som kallar sig lyxhustu el hemma mamma, hemmafru, fast de är arbetslösa-stämplande (dvs tycker det är skönt att gå hemma å slippa jobba,å låter andra betala)

Jo, det var väl så jag tänkte med att det finns många som är arbetslösa, som kallar sig för hemmafru, med glimten i ögat, för att slippa behöva säga att de är arbetslösa.
Fast går man hemma och är hemmafru, så är man ju också arbetslös, på ett sätt...

Fast om jag verkligen skulle vilja gå hemma med mina barn och mina dagar tagit slut och säger upp mig från mitt jobb, för att kunna göra detta. Då e jag ju egentligen dum om jag inte stämplar (efter jag haft mina 45 dagars karens). Jag menar jag har ju betalat för det när jag jobbat.

Jag tycker absolut att ni ska göra som ni själva vill, jag var själv hemma med mina första 2 barn i 9 år.
Det du ska tänka på är att om du ger upp din karriär så mister du din SGI när färäldrapenningen är slut, dessutom ska du inte gå ur facket och heller inte vara vilande medlem för det förlorar du på den dan du börjar jobba igen.
Jag stämplade ett tag efter min föräldraledighet, men mådde dåligt av det eftersom man hela tiden hade pressen på sej att man skulle söka jobb, vilket man inte ville.
Jag ångrar inte att jag var hemma med mina barn men man blir gärna lite folkskygg och osocial när man inte har ett arbete att gå till.
Lycka till!
Är det nåt du undrar över får du jättegärna fråga.

Tänk på att när ni stämplar så blir ni tvingade att söka jobb, de skickar hem jobb som du ska söka till dig och du är tvungen att skicka tillbaka en lapp att du har sökt det. Sedan kan de sätta dig på i princip vad som helst när du har stämplat i tre månader.

Ja, det går inte direkt att smita undan när man stämplar. Hihi....
Man får väl skriva världens sämsta meritförteckning o skicka iväg den och hoppas att ingen anställer en.....Ha ha....
Nej, det är nog ingen bra idé att säga upp sig. Bätte att ansöka om studieledigt och plugga hemma på distans, för då kan jag va hemma med barnen ett tag till i alla fall.
Kram o tack för alla tips!

pröva att få tjänsteledigt ett år ??

Mycket positiv till alla som vill, orkar, kan vara hemma länge med sina barn!!!
Det är enligt förnuftet, vetenskapliga undersökningar, hjärtats känsla absolut BÄST för barna att få vara hemma med sina föräldrar så länge som möjligt!

Önskar själv att vår lilla kille skulle kunna få vara hemma länge med mig eller pappan.
Men vet inte hur vi skulle klara det!
Svårt ekonomiskt!
Svårt känslomässigt-mycket att kämpa mot!
Svårt socialt-inte många hemmaföräldrar!

Klart dagis är bra med!
Kan mycket väl tänka mig ha mitt barn på dagis!
Förhoppningsvis max 15h/vecka då.

Klart jag oroar mig mycket över ekonomi och om jag någonsin i framtiden kommer få ett jobb...

Sen tycker jag självklart att föräldrar själva är bäst på att känna vad som är bäst för deras barn!

Syster yster 80
Bra inlägg, precis så känner jag att man o kvinna kompletterar varandra och viljan att skydda sina barn är så stark inom oss, speciellt de första åren innan barnet kan prata.
Att få beskydda, lära och älska våra barn är så grundläggande för vårt välbefinnande att det borde vara uppenbart.

Att föda ett barn och sedan låta någon annan lära, skydda och älska barnet fler timmar än föräldrarna själva bidrar till ohälsa i samhället.

Det är få människor som känner att jobbet de utför ¨då barnen är på dagis är mer givande än att vara lärare och beskyddare åt sitt barn.
Arbete tycker jag främst är till för att förörja familjen så att barnen får mat o kläder.
Vem kan göra ett bättre jobb än föräldrarna i lärandet av det lilla barnet, varför har politikerna lyckats få oss att tvivla på vår egen förmåga.
Varför har de fått oss att tro att barn behöver dagis och att en pedagog gör barnet till en bättre individ än den egna föräldern.

Visst har vi en underbar föräldrarförsäkring men vad hjälper den om barnfamiljen inte får några skatteavdrag om en förälder väljer att vara hemma.
Är det politikerna som fått oss att se vår partner som en motspelare istället för en lagkamrat.
Vem är det som fått oss att vara rädda för att vara beroende av vår flock. Kan det vara så att trygghetsnätet som bildas i flocken är ett hot mot kapitalismen som vill att alla skall arbeta.
Genom att få oss kvinnor att tro att vi är i beroendeställning då vi samarbetar med vår partner för våra barns bästa.
Genom att splittra familjeflocken främjas ekonomin, arbetet blir meningen med livet och barnen och familjen lämnas i händerna på staten.
Gamla, barn o sjuka splittras från flocken in till instutitioner och kvar blir de arbetsföra som vaggas in i en falsk dröm om lycka genom arbete o pengar.

Genom att splittra gamla sjuka och barn o fattiga blir den grupp som blir kvar bara sjukare o sjukare tills vi tillslut inser att hälsan ligger i samhörighet med flocken där alla får vara med, bernen de gamla de sjuka och de arbetsföra.
Detta skapar barn med värme och medkänsla.

Jag har faktiskt inte läst hela tråden, och hade också naturligtvis gärna varit hemma med mina prinsessor jääättelänge, men jag gillar INTE när man är hemma "på pappans bekostnad"! Att din sambo går med på att jobba jättemycket så du kan vara hemma med er dotter tycker jag är jättesjälviskt! Det gynnar varken din sambo eller er dotter! Jag tror absolut att om man frågar barn till hemmavarande mammor med pappor som arbetat väldigt mycket under deras uppväxt, samt barn med två föräldrar som har arbetat kanske 75-80% vardera så är jag säker på att barnen som har TVÅ föräldrar med förkortad arbetstid hemma är de som har det allra bäst och blir mest jämställda sedan de blivit vuxna!

Jag tycker det verkar som väldigt många mammor vill gå hemma länge med sina barn, ungefär till ca 3 års ålder. Då tycker jag det är lagom att skola in dem på dagis.
Både i Norge o Finland får de bidrag/ekonomiskt stöd för att kunna gå hemma med sina barn tills de är 3-4 år, men inte i Sverige. Det känns lite orättvist att EN dagisplats kostar ca 120 000 kr av staten o kommunen, men om man väljer att gå hemma o ta hand om sitt barn så får man ingenting.
Jag menar om man kunde få bidrag och fler skulle kunna va hemma med sina barn, istället för att tvingas lämna bort dem, som många gör på grund av ekonomin. Man kanske även skulle få bort dagis-köer och få ned arbetslösheten något, för är man borta 3 år så kan ju nån annan ta ens plats.
Jag startade en namninsamling om detta förut på Familjeliv, men det fick man visst inte.
Men nu ska precis starta en i min hemkommun. Får man in ett visst antal röster i sin hemkommun, så kan det bli folkomröstning i den kommunen. Hittills har ca 84 kommuner protesterat.
Jag hoppas verkligen i framtiden att de ska finnas valfrihet. De som vill gå tillbaka o jobba, kan göra det och de som vill vara hemma med sina barn, ska kunna få möjligheten att göra det.

Kram på er!