• Anonym

    Makens sarkastiska skämt

    Min mans sätt att skoja är att komma med hånfulla eller ironiska kommentarer.
    Han gör det både till mig och till andra.
    När jag påtalar att jag blir ledsen och inte alls tycker att det är roligt säger han att jag är tråkig och känslig som inte förstår hans skämt.

    Hans agerande och min reaktion på de så kallade skämten skapar gång på gång en splittring mellan oss.

    Någon som har egna erfarenheter på detta området?

  • Svar på tråden Makens sarkastiska skämt
  • Anonym
    Anonym skrev 2009-08-26 17:26:59 följande:
    Jag känner såhär.... kan man göra sig rolig på andras bekostnad och speciellt den man älskars bekostnad så säger det en hel del om vad det är för person. Min man har råkat göra det EN gång, märk väl EN gång och det fick han bittert ångra. Han var helt förtvivlad över att han hade sårat mig och har aldrig gjort om det sedan dess. Kan man inte lyssna på sin partner och att det upplevs som kränkande då har man inte i en relation att göra. Då har man missförstått allt vad en kärleksrelation innebär och vad det är att älska någon. Mitt ex gjorde så mot mig och han saknade fullständigt medkänsla och empati. Psykisk misshandel kallas det.
    Just så upplever jag det.
    Han talar ibland om att han saknar den riktigt nära och kraftfulla kärleken men verkar inte förstå att hans så kallade skämtande är en stor bidragande orsak till att vi inte kommer varandra nära. Jag vill både kunna ha riktigt roligt och kunna prata om allvarliga saker men han säger att man inte ska ta livet så allvarligt och så kommer det ett obegripligt så kallat skämt mitt i min berättelse om hur jag upplever saker.
  • Anonym
    mollieboll skrev 2009-08-26 16:29:36 följande:
    Jag har elak humor precis som de flesta av mina vänner. Min sambo har det inte. Jag respekterar det och kör inga elaka skämt med honom. Däremot kan jag köra elaka skämt om mig själv här hemma och då kan han fnissa lite. Min sambo skulle aldrig förbjuda mig att ha sån humor och jag i min tur respekterar att han inte tycker såna skämt är roliga.Ömsesidig respekt. Simple as that!
    Nej, förbjuda någon kan man aldrig göra.
    Skönt att höra att du respekterar din sambo och inte drar skämt om honom iaf!
  • Stårschan
    Anonym skrev 2009-08-26 17:26:59 följande:
    Jag känner såhär.... kan man göra sig rolig på andras bekostnad och speciellt den man älskars bekostnad så säger det en hel del om vad det är för person. Min man har råkat göra det EN gång, märk väl EN gång och det fick han bittert ångra. Han var helt förtvivlad över att han hade sårat mig och har aldrig gjort om det sedan dess. Kan man inte lyssna på sin partner och att det upplevs som kränkande då har man inte i en relation att göra. Då har man missförstått allt vad en kärleksrelation innebär och vad det är att älska någon. Mitt ex gjorde så mot mig och han saknade fullständigt medkänsla och empati. Psykisk misshandel kallas det.
    Jag hade lika gärna kunnat skriva det själv. Min man har också gjort ETT kränkande misstag/skämt som han aldrig upprepat. Exet däremot körde med psykisk misshandel.
  • Anonym

    Anonym (Hemlig) skrev 2009-08-26 18:27:00 följande:


    Mitt x kallade mig slav hemma om och om igen han sa det till sina barn hon är min slav och dom började knäppa med fingrarna och sa slaven kan du hämta det och det.. och jag hade tagit upp att jag tyckte inte det var speciellt kul för verkligheten var den att jag kände mig som slav som var den som stod för ALLT hushålls arbete för den stackars mannen han hade ont överallt..När jag en kväll var uppriktigt ledsen en av pojkarna hade knäppt med fingrarna och sa - Slaven hämta läsk åt mig!Den kvällen hade jag städat hela lägenheten tvättat och lagat mat och tagit hand om vår gemensamma minsta två åring som var magsjuk.När jag grät och sa det är inte roligt jag mår dåligt av att ni kallar mig slav. Jag sa jag tar illa vid mig och jag orkar inte med att både känna mig som en slav och kallas för det .Då blev han som tokig han skrek va fan lite skämt får man väl förhelvete tåla!Det är ju bara på skoj! Sen sprang han in i pojkens rum ( han hade lagt sig för natten ) och skrek nu skall vi aldrig mer skoja med HENNE vi får inte skoja med henne hon tål inte skämt!
    Hjälp, vad är det för fel på en del män?
    Varför vill de ha en relation överhuvudtaget? I ditt fall verkade det vara just en slav han och hans ungar ville ha. Starkt att ta dig ur det!

    Min man försöker också alliera sig med vår 3 årige son emellanåt. Sonen är lite förvirrad och kommer med egna kommentarer, ömsom som pappa säger och ömsom som jag säger, för att testa hur den andre föräldern reagerar. Känns inte bra.
  • Anonym (lo)
    Lottis77 skrev 2009-08-26 15:51:27 följande:
    Jag och min man är väldigt råa mot varandra, fast det bara är på skämt. Jag kan kalla honom för i princip vad som helst utan att han tar illa upp. Och han gör det samma. Jag tror dock att om man ska skämta på det viset måste man göra det med en likasinnad, annars funkar det ju inte. Jag är ju inte lika rå mot arbetskamraterna av hänsyn till dem, för ingen skulle tycka det var kul. Fattar inte din man att du inte uppskattar skämten? Det är ju inte roligt att dra skämt som inte uppskattas, då låter jag hellre bli. Exempel på skämt hemma hos oss: Min man: God morgon! Jag: Å fan, vaknade du idag igen. Du som är så gammal! (Han är 13 år äldre än mig) Min man: Jag älskar dig också!
    Haha vi kör liknande här hemma, jämt. och vi har riktigt roligt i vårt förhållande.
  • Anonym

    Jag måste säga att jag själv är rätt sarkastisk och ironisk, och det är inte alltid så lätt att sluta vara med det. Sen kan jag själv blir lite "ledsen" när folk inte ens fattar när man skämtar och inte, även om man gör det uppenbart....

  • Stårschan
    Anonym skrev 2009-08-27 10:09:52 följande:
    Jag måste säga att jag själv är rätt sarkastisk och ironisk, och det är inte alltid så lätt att sluta vara med det. Sen kan jag själv blir lite "ledsen" när folk inte ens fattar när man skämtar och inte, även om man gör det uppenbart....
    Om folk inte fattar att du skämtar, så är dina skämt förmodligen inte särskilt bra.

    Om de fattar att du skämtar men ändå inte uppskattar humorn så är de förmodligen dödströtta på att du i deras ögon "skämtar" för mycket, eller att det helt enkelt bara är plumpt. Det är inte roligt när någons skämt alltid är på någon annans bekostnad.
  • Anonym
    Stårschan skrev 2009-08-27 10:21:51 följande:
    Om folk inte fattar att du skämtar, så är dina skämt förmodligen inte särskilt bra. Om de fattar att du skämtar men ändå inte uppskattar humorn så är de förmodligen dödströtta på att du i deras ögon "skämtar" för mycket, eller att det helt enkelt bara är plumpt. Det är inte roligt när någons skämt alltid är på någon annans bekostnad.
    Öh nej jag tror inte det! Och nej jag tror inte heller att du kan göra en sån där utförlig analys av några små meningar från mig.
  • Stårschan
    Anonym skrev 2009-08-27 10:37:52 följande:
    Öh nej jag tror inte det! Och nej jag tror inte heller att du kan göra en sån där utförlig analys av några små meningar från mig.
    Det var nog mer av gissningar än utförlig analys. Och du har rätt i att jag inte vet nog för att analysera. Men varför tror du själv att folk inte fattar att du skämtar om du är tydlig? Fattar de verkligen inte skämten, eller uppskattar de dem bara inte?
  • Anonym (Hemlig)
    Anonym skrev 2009-08-26 20:52:20 följande:
    kanner igen det... jag har vant mig, det är menat som skämt... men jag säger ifrån om jag inte klarar det. och tja lite smidig kan man ju vara.
    Det är inte att vara smidig att vänja sig vid kränkningar det är bortse från sitt eget värde! Om man känner sig kränkt av dåliga skämt och påtalar det och personen / personerna inte slutar då handlar det inte om skämt för då skulle man ha respekterat och slutat "skämta"
  • Anonym (vet)
    Anonym skrev 2009-08-27 08:34:57 följande:
    Just så upplever jag det. Han talar ibland om att han saknar den riktigt nära och kraftfulla kärleken men verkar inte förstå att hans så kallade skämtande är en stor bidragande orsak till att vi inte kommer varandra nära. Jag vill både kunna ha riktigt roligt och kunna prata om allvarliga saker men han säger att man inte ska ta livet så allvarligt och så kommer det ett obegripligt så kallat skämt mitt i min berättelse om hur jag upplever saker.
    Det känns som att det ligger mer bakom era problem än bara skämten. Du saknar något i relationen med din man? Oftast finns det flera olika bitar i ett problem, många saker som behöver nystas upp.
    Du verkar behöva ett annat djup i relationen än vad han kan ge dig. Man måste kunna prata om allvarliga saker också. Jag upplever i alla fall dagligen det som du beskriver. har många gånger försökt lämna min man på grund utav det men han lyckas nysta in mig igen. Det som jag från början upplevde som harmlösa skämt på min bekostnad har sakta blivit en psyksik terror. Vet inte om det är omedvetet men i vilket fall som helst så tar har inte mina känslor och tankar på allvar utan hittar genast något som gör att han MÅSTE säga som han gör.
    Jag kan helt ärligt säga att min man är totalt känslokall och empati lös och det du beskriver är likadant.
  • Anonym

    Anonym (vet) skrev 2009-08-27 13:43:58 följande:


    Det känns som att det ligger mer bakom era problem än bara skämten. Du saknar något i relationen med din man? Oftast finns det flera olika bitar i ett problem, många saker som behöver nystas upp. Du verkar behöva ett annat djup i relationen än vad han kan ge dig. Man måste kunna prata om allvarliga saker också. Jag upplever i alla fall dagligen det som du beskriver. har många gånger försökt lämna min man på grund utav det men han lyckas nysta in mig igen. Det som jag från början upplevde som harmlösa skämt på min bekostnad har sakta blivit en psyksik terror. Vet inte om det är omedvetet men i vilket fall som helst så tar har inte mina känslor och tankar på allvar utan hittar genast något som gör att han MÅSTE säga som han gör. Jag kan helt ärligt säga att min man är totalt känslokall och empati lös och det du beskriver är likadant.
    Visst är det så, jag längtar enormt mycket efter positiva ord och komplimanger istället för dessa så kallade skämten och djupare förståelse åt båda hållen. För jag vill ju att han skall dela med sig av sina tankar och känslor också. Vi har blivit bättre på att prata om allvarliga saker och relationen och våra beteenden under det senaste halvåret men just den här biten är inte bra.
    Precis som du beskriver så går han direkt i försvar när jag tar upp hur jag upplever hans skämt/kommentarer.
    Jag har också funderat på att skiljas men det är svårt med tanke på barnen samt att jag tycker väldigt mycket om honom trots detta. Jag kan inte minnas att han var så mot mig i början av vår relation, däremot minns jag att han var så mot andra redan då. Minns du hur det var för dig i början?
  • Anonym (vet)
    Anonym skrev 2009-08-27 20:13:03 följande:
    Anonym (vet) skrev 2009-08-27 13:43:58 följande: Visst är det så, jag längtar enormt mycket efter positiva ord och komplimanger istället för dessa så kallade skämten och djupare förståelse åt båda hållen. För jag vill ju att han skall dela med sig av sina tankar och känslor också. Vi har blivit bättre på att prata om allvarliga saker och relationen och våra beteenden under det senaste halvåret men just den här biten är inte bra. Precis som du beskriver så går han direkt i försvar när jag tar upp hur jag upplever hans skämt/kommentarer. Jag har också funderat på att skiljas men det är svårt med tanke på barnen samt att jag tycker väldigt mycket om honom trots detta. Jag kan inte minnas att han var så mot mig i början av vår relation, däremot minns jag att han var så mot andra redan då. Minns du hur det var för dig i början?
    Jodå, i början var det som vilken relation i nyförälskelse fasen som helst. Det visades inga tecken på sarkasm och spydigheter alls. Allt var jätte bra. Försiktigt började små kommentarer komma om än det ena och det andra. Det kom så försiktigt att det hade gått ganska långt innan jag reagerade på det. Det blev aldrig bättre, tvärtom. Ju lessnare och mer nedtryckt jag blev desto mer blev det.
    Jag tycker du skall ta dig en fundering på om det är en sån här relation du vill leva i. Om han inte lyssnar på dig och dina känslor skall du vara väldigt försiktig. En kärleksrelation handlar om respekt, lyhördhet och omtanke, det din man gör är allt annat än det. Steget från psykiskt misshandel (för det är vad detta är) till fysisk är inte långt. Och psykisk misshandel kan göra mer ont än något annat.
    Du måste tänka på dig själv, barnen anpassar sig.
Svar på tråden Makens sarkastiska skämt