Lydisen skrev 2009-09-15 17:09:04 följande:
Det känns bra att ha läst era berättelser i denna tråd. Väntar själv mitt första barn med BF den 12/10, 27 dagar kvar. Har väl alltid varit lite orolig för förlossningen men inte tänkt så mycket på den då den legat så långt fram. Men nu börjar den närma sig med stormsteg och kan faktiskt komma vilken vecka som helst. Det jag är mest orolig för är att jag inte ska kunna orka hantera smärtan utan att allt bara blockerar sig för mig och jag "ger upp". Samtidigt vet jag att smärtan för mig närmare mitt barn som många av er skriver.Jag och min sambo blev gravida via provrörsbefruktning. När vi fick reda på mars -08 att vår enda väg till ett biologiskt barn skulle bli genom provrörsbefruktning trodde jag ALDRIG att jag skulle klara att genomgå behandlingen med tanke på min spruträdsla och rädsla för smärta. Första gången vi skulle ta sprutorna själv här hemma fick jag panik och det slutade med att min sambo fick ta sprutorna på mig för att vi skulle komma igång med behandlingen. När vi var inne på sjukhuset för själva äggplockningen gjorde det jätteont men jag klarade det. Därför tror jag också att jag kommer att klara förlossningen med hjälp av min sambo. Men visst har man tankar om att allt ska gå helt fel och man ger upp.
Det där är min rädsla också - att inte kunna hantera smärtan och tappa kontrollen liksom. Jag tror att den största "risken" för mig i min förlossning är att jag blir för rädd. Det är ju ändå en okänd marknad - jag har aldrig fött barn förut så jag vet ju inte hur det känns eller vad just min kropp kommer hitta på. Hoppas verkligen jag kan hantera rädslan OCH smärtan!
