Aga?

Återigen: Varför ska man daska barnen när det är föräldrarna som brustit och gjort fel? Borde man inte örfila upp dem istället då?

Nej, men nu pratade jag om föräldrarna.
Varför inte "daska dem på näven" när det är de som brustit, de som är ansvarig för sitt barns beteende?

Att daska sitt barn kan få samma psykiska konsekvenser som örfilar och slag, även om smärtan är lindringare. Det är fortfarande fundamentalt fel, så vi spelar defintivt inte på samma fottbollsplan ens.

Nej, det tycker jag inte.

Jag frågar om du inte tycker det. Om det nu är så att det ska daskas när någon gjort fel, så är ju det logiska att det är föräldrarna som ska ha dask eftersom det är de som brustit i sin vägledning. Det sa du ju dessutom själv, att det är de vuxnas fel.
Så, varför straffa barnen för något som är de vuxnas fel?

Själv tycker jag självklart att det är lika befängt att slå vuxna som att slå barn.

Självklart finns det fler saker som kan påverka ett barn negativt, men det legitimerar ju inte att man ska slå barn. Snarare är det ett argument att man ska låta bli eftersom det ligger i alal vuxnas ansvar att se till att barnen mår så bra psykiskt som de bara kan...

Jo, jag behöver fråga, för att jag vill ha en förklaring från dig. Varför är det inte OK att daska vuxna, och varför är det OK att daska små barn? Speciellt eftersom det i de här fallet är de vuxna som gjort fel?

...och för att barnet ska växa upp till en sund individ bör du ju rimligtvis föregå med gott exempel - eller hur?

Jag tycker för övrigt att det går utmärkt att prata med barn också. Prata, vägleda, visa på alternativ, etc. En väldigt god tumregel är att det man inte skulel göra mot en annan vuxen sla mn inte heller göra mot ett barn. varfö är det mer legitimt att daska på små, försvarslösa barn än på en jämnstor vuxen? Det är maktspel, övergrepp och kräkning, om än i "mild" form.

Jag har läst det, ja.  Jag tycker inte att våld är OK, ens som sista utväg, nej.

Det har jag sagt hela tiden. Men det är inte enbart slagets/daskens styrka det handlar om. Det är lika fundamntealt fel som uppfostringsmetod och det kan ge likadana psykiska konsekvenser.

Och det har jag ju redan sagt att jag håller med om. Det har jag sagt från början. Jag tycker inte att en dask på handen är lika illa som ett järnrör i knävecken eller ett knytnävslag i ansiktet. Men jag tycker att det är lika fel.

Förstår du skillnaden?

Det är mer inställningen att barn är något som är OK att slå på (oavsett "mildhet") som får mig att kalla det barnmisshandel. Har man den inställningen, hur ser man på barn i övrigt då?