Vad är "mer familj" ang bonusbarn?
Om man inte älskar barnet så får man faktiskt som vuxen söka stöd, för ja du ska vara mer förälder och där igår att avstå saker för barnens skull ALLA barn i familjens skull
Inlägg från: SaramedM
|
-
-
tragisktEss skrev 2009-09-13 11:04:13 följande:Jag håller inte med dig där.
och ännu mer tragiskt att papporna går med på det
Sonen är en del av TS familj så är det bara -
Liten2008 skrev 2009-09-13 11:21:29 följande:[citat]
Min tid med hästarna påverkar inte min sambo det minsta då han är på jobbet och det är mina pengar som driver dem, inte våra.Men han tycker att våra pengar ska driva hans sons samlarbegär på plastsaker som låter vilken jag inte håller med om det minsta och det är på "våran" tid han lägger onödig tid på barnet.Med det menar jag att man behöver inte sparka boll i över en timme ifall man bara har en halvtimme till godo innan mat/läx/annan tid blir lidande och hela e.m/kvällen blir lika kaotisk som vanligt, det förstår vem som helst utom min sambo.Har sagt att om han vill att vi ska bli "mer familj" så får han agera som en förståndig vuxen bör göra och hålla sig till de tider och folkvettsregler som finns, jag vill inte bli indragen i deras kaos utan de får anpassa sig efter det som en familj står för, samarbete, överenskommelser, regler, undantag osv, de kan inte "härja fritt" och tro att jag ska finnas där när det passar dem.En gång är ingen gång men detta är en vana och sambon har sagt att "visst ska vi vara överens" men det blir liksom aldrig så för han verkar glömma det på något sätt när han kommer in i förstabarnetsymbiosen där ingen kommer innanför deras lilla bubbla av hållahandenkaos, de beter sig som de vore fastklistrade på varann och de har inget mål på något sätt, inget blir gjort utan de bara lallar på, spelar lite spel, lattjar lite boll, kanske en sida i läxboken blir läst och min röstfrekvens liksom verkar studsa tillbaka.Lätt att ta sig in där....jag tror pappan helt enkelt vill att jag ska tycka det är lika roligt att tjata på barnet som han verkar tycka att det är (eftersom han bjuder på situationer där han tillåter barnet att bli tjatad på) han vill att jag ska älska barnet fast han inte levererar det minsta, han vill att jag ska se det som min uppgift att plocka upp efter honom och inte ha normala förväntningar utan tycka som sambon "han är bara ett stackars barn"
[/citat
Du kan inte säga att han lägger för mycket tid på sin son, helt sjukt -
TS; du har lika stort ansvar för barnet när han bor hos er som din sambo, det har alla som bor med ett barn
-
Jag är inte PK måste jag säga, det är väl inte det minsta PK att säga att alla har ansvar för de barn man lever med?Liten2008 skrev 2009-09-13 13:22:33 följande:Så är det absolut inte men vill du leva i PK-världen så är du välkommen att göra det, jag kommer inte ta lika mycket ansvar över hans barn sedan innan som han ska göra.Dumheter att tro att det finns en mall att gå efter, naivt.
En mall? nej det finns det inte, men jag trodde detta var sunt förnuft
Jag har varit som TS styvbarn, det önskar jag ingen -
Jag kan inte förstår de män som väljer att leva med kvinnor som redan från början talar om att "dina ungar inte mina" för det går inte att skapa en familj på det sättet, aldrig någonsinEss skrev 2009-09-13 13:35:28 följande:Varför?Jag ser det som att dom har en mamma och en pappa, precis som mina barn.Jag gör inte samma saker för dem som deras mamma gör, men däremot så gör jag det med mina barn istället. Som det verkar på dem så ser dom det som självklart att jag sätter mina barn främst, men att deras (gemensamma) pappa ska fördela sin uppmärksamhet lika mellan dem. Hade han inte gjort det DÅ hade dom reagerat.Nu är dom lite äldre så det är kanske ett tankesätt som kommer med åren.Jag har alltid varit ärlig mot min man om hur jag känner och när det har varit problem osv. För det blir problem när man skulle dela bostad med två nästan vuxna personer som inte alls ser saker som man själv är van vid, och jag/vi uppfostrar inte våra barn likadant som dom blivit uppfostrade.Han är ju egentligen den enda länken som håller oss samman (våra barn nu också naturligtvis). Men jag har ju ett liv också som inte innefattar hans barn, jag får acceptera att dom betyder mycket för honom men han måste också acceptera att jag har andra prioriteringar framför hans barn och att dom inte betyder så mycket för mig.
"dom inte betyder så mycket"
Hur kan man acceptera att leva med någon som känner så för ens barn?
Varför väljer man att skaffa barn med en man men vet inte prioriterar dom han har? -
om ni måste prioritera ner maten har ni inte råd med att ha hästar! finns ingen sport som är så dyrLiten2008 skrev 2009-09-07 21:30:33 följande:Antingen ärhan med eller så tar grannen eller min mamma hand om honom, förstår inte vad det har med saken att göra?Om det är tidskrävande?Allt är relativt, har ett par tjejer i närheten som är väldigt behjälpliga både när det gäller skötsel och ridning, de ser det som att jag är snäll mot dem och jag ser det som att de är snälla mot mig och hästarna, allas vinst "Ekonomi som vi inte har" skrev jag, vi har så vi klarar oss, men när maten prioriteras ner för att det ska införskaffas ytterligare en radiostyrd bil, hade inte du också reagerat då?Jag betalar för hästarna, framgick inte det att inte jag belastar min sambo med mina privata utgifter?
-
Barnen FÖRST sen ev hobbys.....Ess skrev 2009-09-13 10:57:40 följande:Varför inte va ärlig. Så här känner jag och det kommer aldrig att ändras, lev med mig eller låt bli. För vi kommer aldrig till att bli som en kärnfamilj.Sen vad gäller hästarna, hon har dem som kostar pengar och tar tid och som hon prioriterar.Han har sin son, som prioriteras av honom och kostar pengar.
-
jag är uppfostrad men att man tar hand om de barn man lever med och det har du och andra inget intresse avLiten2008 skrev 2009-09-13 16:20:04 följande:Bor på landet, har egen mark, stort stall där andra hyr in sig så mina pengar räcker och blir över Men när den gemensamma matkassan där vi lägger lika delar pengar får en mindre andel från sambon men han har däremot köpt en batteridriven sparkcykel (han hade ju faktiskt bara en innan) så känner jag att sambon har märkliga prioriteringar och hade du varit i min sits hade du känt likadant såvida du inte är uppfostrad med att livet ska vara orättvist och du ska tycka allt är okej vare sig det är det eller inte.Själv är jag inte uppfostrad på det sättet.
Kalla inte er för bonusmammor! -
barnet är ert gemensamma ansvar för sjutton, du har valt att leva med det barnet=ditt ansvar ocksåLiten2008 skrev 2009-09-13 16:21:24 följande:Min sambo har inte råd med hobbys eftersom han valde barn istället och inte tjänar tillräckligt för bägge utgifterna.Helt självvalt så det är inte synd om honom på något sätt.