HJälp med trotsig och bråkig 3-åring

Du måste hålla i sär dem! En 3-åring och en 1-åring slåss inte, utan det är i så fall 3-åringen som i princip misshandlar den lilla. Så länge de inte är skapligt jämbördiga, så får du se till att den stora aldrig får chansen att göra något. Går du ut ur rummet, så måste du ta med dig minst en av dem.

Jo det försöker jag.
Men sen kryper yngsta iväg och äldsta efter sen är det fullt upp igen.
Inte alltid jag kan springa dit till undsättning heller och min sambo har MS och kan knappt gå.
Kan ju inte låsa in mej och ett av barnen i ett rum heller för att hålla dem isår, då får man isolera sej hela hennes vakna tid.

Det går ju bra när vi sitter och målar eller bygger lego och har lite roligt, men sen efter ett tag så ska hon dra i lillasysters hår eller putta till henne.
Hon drar henne i armen så det gör ont.

Blir galen på henne

Men får väl försöka ha dem isär så gott det går, vilket inte är så lätt.

Det är lugnt och skönt när äldsta är på dagis.
Men sen när jag hämtat henne efter skolan så tar det inte lång stund förän hon har gjort nåt dumt med lillasyster

Viktigt att komma ihåg är att din treåring inte kan ha överblick över konsekvenserna av sitt handlande. Det är ingen väl övervägd kalkyl i handlandet! De är mycket i händerna på sina impulser. Och kan tycka att det är kul att se någon reagera på vad de gör, även om reaktionen är gråt hos lillasyster så kan det vara "en kul grej" eftersom treåringen inte inser allvaret, risken eller lidandet hos lillasyster.

HINDRA är steg ett. Inse din treårings begränsningar och förstå henne. Vad är det hon vill? Har ni kommit in i en ond cirkel där din treåring är den jobbiga och allt/det mesta ni säger gör till varnandra har med nej, stopp, fy att göra? I så fall är det nog så att lillasyster (som hela tiden är "gullunge" och ska aktas och vaktas och ta plats och ursäktas för att hon är så liten och hon behöver osv) är ett riktigt rött skynke för din "stora" flicka. Kan du ge mer positiv uppmärksamhet till din "stora" tjej? Kan ni ha mer tid där ni är ensamma? tex när den lilla sover...?

Treåringar kan verka jättevettiga ibland. Men om man skrapar på ytan kan man märka att de har extremt liten koll.

Läs lite Jesper Juul. Han skriver många bra saker.

Hur funkade det i somras när hon inte var på dagis då? En del barn reagerar med svartsjuka när småsyskonet får vara hemma med mamma medan den stora inte får det ...

Har du försökt leka tillammans med dem? "Leka ihop dem" så att säga

Håller med Mei om att läsa lite Jesper Juul.
Storasyster behöver positiv uppmärksamhet och uppmuntran. Prova att inte säga något negativt alls till henne utan bara fokusera det som är positivt, när hon är snäll mot lillan även om det bara är småsaker typ "vad bra att du gav henne bollen". Hon vet redan att man inte får slå,hoppa, mosa, putta syrran så du behöver inte tjata. Hindra henne fysiskt från att skada syrran och uppmuntra det positiva. Det blir en nyttig övning för dig själv också.
Lycka till

Det brukar fungera att leka tillsammans med dem, men efter ett tag så ger sej storasyster på lillasyster i form att lägga sej på henne, dra henne i håret.
Kanske ren syskonkärlek, jag vet inte.

Försöker ge henne beröm så fort hon är snäll med lillasyster också

Under sommaren var det väl bråkigt också.
Det är nog mest nu sedan hon började dagis som hon blivit mer bråkig.
Kanske tigger om mer uppmärksamhet helt enkelt.

Vi försöker (både jag och sambon) att inte brusa upp, men det är inte så lätt när hon gör om samma saker om och om och om igen.
Häromdagen dunkade hon ner lillasysters ansikte i golvet så hon började blöda på läppen

uppmärkasmhet är A och O.
Men det gäller att ge dem på rätt sätt.

Detär jobbigt att vara en 3åring i största allmänhet och det är jobbigt att vara barn med.
jag har 3 "enkla" regeler jag försker att leva efter som har förgyllt min vardag enomt.
Men det var en överdrift att det är enkelt.
Det handlar om att lägga om sitt språk helt enkelt.
Skitsvårt men det ger helt klart en utdelning oftast den man vill ha.

Försöka att inte säga nej mer än då hon slåss, ska göra något som utsätter henne eller annatn för livsfara.

Vid alla andra tillfällen kan du börja meningen med ett JA, sedan utformar du meningen så att den får den innebörd du hade tänkte dig.
tex, så kanske hon frågar efter frukost om hon får en bulle och du tycker inte det.
Då kan du svara.. ja men så gott en bulle, ska vi lyxa med en bulle efter lunchen/middagen.
Eller svara bestämmt att, bullarna ska vi spara till gästerna som kommer i morgon eller vi tar bullar efter middagen.
jag brukar köra den 1a varianten jag sa här, ja men så gott en bulle, ska vi lyxa med en bulle efter lunchen/middagen.
 då brukar barnen bli glada över att de kom med en ide som jag tyckte lät jättebra.
de noterar inte liksom att de inte får det NUU..  iblnad så men då får man ta det då och förkalara att vi tar det efter lunchen/middagen.

Sen brukar jag säga att allt du säger ska utformans så att det blir positivt.
Du ska inte säga, om du sparkar din lillsyster så blir det ingen bolibompa, utan du säger, om du är snäll mot lillasyster så blir det bolibompa.
Du ska alltid prata i formen att hon får något, inte att du alltid avser ta bort något.

Sen så brukar jag säga att man ska vara en vägvisare och inte en förbusskylt.

om hon ligger på lillasyster så lyft upp henne coh visa henne att när hon tycker pom henne får hon göra så här.
om hon leker i köket och du blir stört så säg inte lek inte här säg lek på ditt rum.

Sen så gäller det att visa att om hon gör något dumt så ska hon inte få uppmärksamhet för det.
ägna inga långa stunder till henne då hon fått lillasyster att gråta, ägna minimunstund, säg ajjabaja och sen tröstar du lillasyster och struntar i henne.
När hon vill kram om lillasyster så ägnar du henne genast uppmärksamet så att hon lär sig på vilket sätt hon får er uppmörksamhet och det är genom att vara snäll mot sitt syskon inte genom att bråka då får hon inte den uppmärksamhet hon vill ha.

Sen finns det många mer knep i allt detta men det är själva grunden jag har.

Och som du vet.. mycket kärlek och kramar och gärna överdrivna stående ovationer med aplåder mot allt hon gör bra så hon känner att det är positivt att göra det rätt!!

Tack så jätte mycket för alla råd

Försöker verkligen uppmuntra allt gott och snällt hon gör.
Men blir ju även väldigt ar gpå henne när hon gör illa lillasyster, och det är det jag inte vill bli.
Men hon går mej på nerverna när hon gör henne illa varje dag.

Brukar ibland bara ta upp lillasyster och gå därifrån.
En gång har det hänt att jag låst in mej och lillasyster på toaletten och så har vi tagit ett bad.
Storasyster fick inte vara med för hon bråkar bara.
Men fy vad jag mådde dåligt då
Fick så dåligt samvete så jag gick upp och hämtade henne så hon fick bada hon också

Idag har vi iallafall pysslat alla tre på morgonen innan deras pappa vaknade.
Vi gjorde hand och fotavtryck och hade det mysigt..
Och jag älskar verkligen dessa stunder när det fungerar
Men sen när vi blivit klar och jag släpper lös dem på golvet så tar det inte lång stund förrän det är full fart igen.

Känner mej ibland som en jätte dum mamma som bara skäller och säger "nej, du får inte göra så, det gör ont på lillasyster"
Tar nästan jämt lillasysters parti och det måste jag ändra på

Har du prövat med att vända på meningen och inte ta den negatid utan lyft bort henne utan förmaningen och fråga vad hon vill göra med lillasyster??

säg inte nej alltså.. om hon inte finner orden.. led henne på vägen, fråga henne, vill du krama henne, vill du mysa, vill du sitta på henne vill du sitta på henne för att hon inte är stilla etc...

om hon tycker om henne är det inte säkert att hon förstått att henne känslor för lillasyster gör ont på henne. då har du hjälp av vägledningen av att visa hur hon ska visa sina känslor för henne.

men om hon sprakar lillasyster så räcker det nog med ett nej fy dig och sätt henne i  soffan. jag brukar inte ha en tid i soffan utan de får komma när de vill säga förlåt.
om hon vill gråta en stund låt henne göra det själv sen är hon välkommen och säga förlåt och vara med.