Min man är så trög!

TS, jag vet precis vad du talar om. Det handlar egentligen inte om graden av utbildning (som vissa av de som svarat på tråden verkar tro), utan om kompatibilitet.
Man kan vara intelligent/nyfiken/diskussionsintresserad utan att ha en högskoleutbildning, och vice versa, en person med doktorsgrad behöver inte automatiskt vara intelligent och nyanserad.
Jag var tillsammans med en kille under universitetstiden, och han var klart underlägsen vad gäller intelligens och nyfikenhet på omvärlden. Han var dock världens goaste och mysigaste, vi hade så fantastiskt kul ihop och vi älskade varandra väldigt mycket. Till slut växte vi dock isär, delvis för att jag umgicks med andra killar som kunde ge mig mycket mer intellektuell stimulans.
Nu är jag lyckligt gift med en man som är ljusår mer intelligent och allmänbildad än vad jag är (tycker jag, han håller inte med). Våra diskussioner är alltid extremt givande och varje dag lär vi oss bägge nya saker. Han är nyfiken av naturen och är det något vi inte förstår oss på så ger vi oss inte förrän vi bägge läst in oss på det. Jag har haft en enorm tur som hittat någon som hela tiden ställer frågor och är nyfiken.
Det är inte snobberi att se dessa skillnader mellan personer. Det är heller inte automatiskt attraktivt eller positivt att ha en doktorsgrad (vilket vi har bägge två). Samma sak gäller intelligens - jag har mött många extremt intelligenta män, som dock saknade ödmjukhet inför sin egen okunskap (man kan ju verkligen inte veta allt om allt).
Det är oftast bättre att ha en livskamrat som är på ens egen nivå, vilken den än må vara.

10 kilo mer att älska... jag avskyr verkligen såna klichéer. En sådan stor viktuppgång är aldrig hälsosam, såvida tjejen inte var totalt underviktig förut. Jag antar att hon var normalviktig, eftersom mannen har lagt märke till uppgången.
Stora viktförändringar, både uppåt och neråt, är sällan isolerade företeelser. De är ofta symptom på andra problem - säkert känner tjejen på sig att hon inte längre duger för sin man, kanske lider hon av låg självkänsla, känner sig ensam eller är uttråkad av sitt liv. Vem vet? En sak är dock säker: en sådan viktuppgång ska man INTE avfärda!

Eeeh... jo, om man vet något om saker och är välutbildad så betyder det *oftast* att man är smartare än medelsvensson.
Däremot kan jag hålla med om att det inte automatiskt betyder att man är en "intressant" eller "attraktiv" person. En del människor behöver mental stimulans, en del behöver det inte, så enkelt är det.

Varför ser folk det som så fult att någon har insett att de är mer "brainy" än sin partner?? Varför blir vissa så provocerade av att någon ser sig själv som intelligent??
Jag blev själv mobbad genom hela min skolgång för mina höga betyg och för att jag nästan alltid fick alla rätt på proven. Till och med mina klasskamraters föräldrar gav sig på mig, förbjöd sina barn att umgås med mig, ringde om kvällarna och sade åt mig och mina föräldrar att om jag inte slutade vara så "duktig" så skulle de se till att jag blev tvungen att byta skola... Gissa om jag fick dålig självkänsla (vilket fortfarande skapar stora problem för mig, har enormt svårt att lita på andra människor och tycker i stort att jag är totalt värdelös).
När jag kom till universitetet var det en stor lättnad när jag äntligen fick känna mig medioker. Varför ska det behöva vara så? Varför är det inte tillåtet att vara intelligent?

Låter inte som att du verkligen hoppas att hon är lycklig. Låter mer som skadeglädje tycker jag...
Varför är det tillåtet att trycka ner, behandla illa och förminska de som är lite begåvade i huvudet? Jag blir så ledsen...

Ska vi inte ta och dra ett streck under den här diskussionen snart? Verkar ju som om TS inte bryr sig ett smack längre...