Aspergers tråden nr 2

Hej alla! Det händer mycket i våra liv nu. Vi kämpar mot kommunen för att få flytta vår 7 åring till AS klass. Lång och slitsam är vår strid. På tisdag har de möte och då får vi se vad det kommer fram till.

Vår son är två olika personer. En kille som är lugn, snäll och ganske välfungerande hemma. Han har kompisar och kan leka med dem hela helgen om han får. Kan laga mat med mig, klä på sig, sköta sin hygien, glad och skämtsam med glimten i ögat. Men så kommer den andra killen som de ser i skolan. Han har tydligen visat finger till läraren, blir ofta arg som ett bi, ibland dum mot barnen i parallellklassen. Ingenting fungerar i skolan alls. Nu går han där 3 timmar om dagen och är hemma resten av tiden för det blir bara för mycket för honom. Han vägrar göra det som lärarna säger åt honom.

Hur kan det bli så här? Hur kan en lugn, helsnäll kille bli helt knäpp i skolan? Känner någon ingen detta?

Andromeda: Jag känner igen det väl. Min son är också ganska fungerande hemma. Han har kompisar på gården, men visst ser jag att han leker med dem en i taget.

I skolan fungerar det inte alls. Efter ca: en lektion med alla barn med ljud, stoj och stim blir det fullständig kaos för honom och sedan blir det inte nå mer den dagen.

Han har nu börjat att arbeta ensam med en lärare utan klasskamrater mellan 9 -13 på dagarna. Han har rast tillsammans med sina klasskamrater men äter lunch själv med läraren.
Jag var ju väldigt orolig för detta innan, hur han skulle ta detta osv, men faktum är att sonen är väldigt nöjd än så länge.

Snusmumrik

Angelica: Ansökan till AS klass är gjord men mest troligt finns ingen plats förrän nästa höst... Däremot så har jag hört att inskolning kan börja ske under våren.
Det är tänkt att sonen skall ha det så här fram till dess.

Snusmumrik: vad spännande att höra att han trivs att sitta själv! Jag kan tänka mig att det skulle fungera för sonen också. Men allt är så rörigt just nu. Hoppas att kommunen kommer fram till en bra lösning i veckan, man känner sig så himla maktlös. På BUP säger de att det är oerhört positivt att veta att han kan fungera så bra som han gör hemma, det borde kunna gå att överföra i skolan också. Bara hålla tummarna och hoppas hoppas.

Igårkväll lagade han middag åt oss andra och var stolt som en tupp (korv stroganoff som är hans nya kardinalrätt).

Ha en god söndag alla kämpande mammor och pappor där ute!

andromeda

Va kul att han vill laga lite mat själv !

I veckan fick A inbjudan till partaj hemma hos enda tjejen i klassen på lördag o när jag frågade om han ville gå så tänk..... Han ville var inte ens en tvekan, tänk vad glad jag kände mig. 

Idag försvann nog det sista av allt förtroende som jag haft för min sons skola....

Jag har gråtit och gråtit samt "ältat" sedan jag fick samtal från skolans rektor idag....
Rektorn samt en spec pedagog har suttit och pratat om min sons psykiska hälsa och insåg till sin förskräckelse att min son är depriemerad... Dem pratar med skolläkaren utan mitt tillstånd om sonens psykiska hälsa och får bekräftat utav den läkaren att min son är deprimerad. (som inte träffat sonen)
Rektorn ringer mig idag på jobbet och talar om att jag snarast måste ta med mig sonen till psyk för att han har en djup depression och skall ställas in på "lyckopiller".

snusmunrik: Men alltså man blir ju helt stum! Och ledsen! Hur kan de bara "bestämma" att han är deprimerad och måste ta piller - o bara ringer hem till dig och säger det -som om det vore en axelryckning?! Usch, förstår att du är ledsen!

Vad har de gjort innan för att han ska må bra i skolan? Är deras första steg att "tvinga" din son till psyk? Så sorgligt alltihopa! Många styrkekramar till dig och sonen!

Angelika: Men va mysigt med visat intresse för matlagning o bak! Det är ju välkommet när man själv kan ha nytta av det, hihi Och perfekt när han kan klara nått så bra o få bättre självförtroende! Hur var träffen på skolan?

Här har vår lilla tjej fått utspel i skolan Skrivit på tavlan att en klasskompis är en bög-jä-el. Så trist! Och att hon ens kunde sånna ord!? Det visste vi inte ens om. Hon är hos sin mamma nu, och hon skulle förstås att tag i detta ordentligt. Synd om vår lilla tjej, men så är ju tok-förbjudet att göra! Ibalnd känns det snarare som att det blir värre o värre än bättre o bättre

Har en vän som arbetar som lärare i en AS-klass i stan. Hon säger att de har det så bra där och att föräldrarna förundras över hur väl deras barn fungerar när de får gå i en klass där de får mer förståelse både från andra klasskompisar o från lärare som kan deras problematik. Kanske vore det nått som skulle passa L...

Snusmumrik

Angelica: usch, jag förstår precis hur du kände..... kram till er båda. Stackars lilla kille, inte lätt