Aspergers tråden nr 2
Eftersom den gamla tråden är avstängd startar jag en ny tråd där vi kan fortsätta diskutera o ventilera oss.
Gamla o nya medlemmar är välkomna!
-
-
Svar på tråden Aspergers tråden nr 2
-
Neelah skrev 2009-10-11 17:14:37 följande:[citat]
Så glad jag blev nu när jag hittade den här tråden.
Välkommen!
Hinner inte svara så mycket ikväll. Men det låter som ni gör ett fantastsikt jobb med honom och att han är älskad! Det kommer man långt med. -
Neelah:
Välkommen!Ja, så som du beskriver ditt bonusbarn så känner jag igen mycket.Varför vill inte mamman gå vidare o utreda?Har även här en son som gärna vill ha allt på sitt vis i lekar osv o skämtar någon kan han bli väldigt sur om han inte hänger med på noterna.Nu blir det bara mer o mer sånt, han får skoja o skratta åt syskonen men skrattar vi o skojar med honom får man bara ettTYST, SLUTA till svar. Det har vi nu tagit upp med skolpsykologen i nya skolan o hon gav oss genast tips på o göra serieberättelser. Slutar ju oftast med att han sårar syskonen när han ryter åt dem att sluta o lägg av osv. Kan räcka med att någon stoppar in huvudet i hans rum vid fel tillfälle så ryter han STICK! kan ju vara bättre att bara säga, jag vill vara ifred en stund nu. Psykologen tyckte det var viktigt att ta tag i så inte syskonen får fel sorts respekt för honom vilket de redan är på väg att få.Ja, vi har lite att jobba på här hemma.i helgen skulle vi göra en liten familjeutflykt o åka till museeum.A klagade direkt...-Jag vill inte åka dit.( jag gav mig inte utan sa att alla följer med o nu får du ge det en chans o sluta sura)Tänkte sen att detta kommer bli trist, han kommer klaga o vilja åka hem hela tiden.Visade sig sen att han faktiskt gillade det o hade kul.Har varit fler såna tillfällen under helgen o det känns så trist att behöva övertala hela tiden o att det alltid ska bli så negativt över allt man säger o erbjuder.Men jag vill inte ge med mig o låta honom vara kvar hemma o sitta vid datorn för det erbjudandet skulle han ta direkt. -
Angelica 3 barn skrev 2009-10-11 19:58:07 följande:
[citat]
Neelah:
Välkommen!
Ja, så som du beskriver ditt bonusbarn så känner jag igen mycket.
Varför vill inte mamman gå vidare o utreda?
Har även här en son som gärna vill ha allt på sitt vis i lekar osv o skämtar någon kan han bli väldigt sur om han inte hänger med på noterna.
Nu blir det bara mer o mer sånt, han får skoja o skratta åt syskonen men skrattar vi o skojar med honom får man bara ett
TYST, SLUTA till svar. Det har vi nu tagit upp med skolpsykologen i nya skolan o hon gav oss genast tips på o göra serieberättelser. Slutar ju oftast med att han sårar syskonen när han ryter åt dem att sluta o lägg av osv. Kan räcka med att någon stoppar in huvudet i hans rum vid fel tillfälle så ryter han STICK! kan ju vara bättre att bara säga, jag vill vara ifred en stund nu. Psykologen tyckte det var viktigt att ta tag i så inte syskonen får fel sorts respekt för honom vilket de redan är på väg att få.
Ja, vi har lite att jobba på här hemma.
Låter som att du beskrivit min dotter. Det där skrikandet; Stick, tyst mm blir jag galen på! Vet inte hur vi ska jobba bort det. -
Åh herregud, preciiiis detta hör jag redan från min 4,5-åring - hur ska detta sluta
-
Ja du, det undrar jag med.HaJoMi skrev 2009-10-12 07:07:01 följande:Åh herregud, preciiiis detta hör jag redan från min 4,5-åring - hur ska detta sluta
Kanske ska vi rita bilder, på situationer när skriket uppkommer, och beskriva hur man kan säga istället, så blir ingen ledsen och sårad, precis som Angelica 3 barn skrev att psykologen tipsat om. Jag ska testa det redan idag!
(F-n att man är så dålig på att teckna bara...) -
Skulle tydligen vara bara vanliga streckgubbar med pratbubblor o typ tre olika serier ( dela in i tre rutor) på det såkallade dåliga beteendet sen tipsade hon om att rita tre nya med hur man skulle kunna göra i stället... ni kanske redan vet hur man gör men delar med mig i alla fall
.
Jag inte testat detta ännu men ska göra det så fort jag får tillfälle o det viktigaste var o ta det direkt när det händer.Det svåra är att han vet inte när han sårar bara när han själv blir sårad.Därför är det kanske bra med denna metod så man kan förklara på ett bra sätt utan ens eviga tjat o massor av ord.I skolan har han tex knuffat kompisar om de sagt saker han blir irreterad på o tar åt sig av så nu har han fått lära sig att välja på o gå ifrån o ta en paus eller säga till en vuxen om det känns jobbigt. Han får belöning när han gör detta o det har tydligen funkat bra.O jag kan också bli rädd o tänka hur det ska bli längre fram, han inte kommit in i tonåren ännu men har humör som en tonåring redan.känns som att man smeker medhårs hela tiden för o slippa sura miner.I morse fick sängen en smäll för att jag råkade kika in om han var vaken, såg riktigt hur irreterad han blev o när jag vände på mig hörde jag ett rejält dunk i sängen där han satt, hade tyvärr inte tid o rita serieberättelser då men hade kunnat vara ett bra tillfälle annars.Oj, blev långt men skönt att skriva av sig lite!Skönt att det finns fler i samma sits!Kram på er! -
Jag vet faktiskt inte varför hon inte vill. Jag tror hon är rädd. Trots (eller p.g.a.) alla problem är hon rädd att någon ska säga att det är fel på hennes son... För mig är det den enda logiska förklaringen.
Angelica 3 barn skrev 2009-10-11 19:58:07 följande:
Varför vill inte mamman gå vidare o utreda? -
Hade kunnat vara mina ord!Angelica 3 barn skrev 2009-10-12 15:19:02 följande:Det svåra är att han vet inte när han sårar bara när han själv blir sårad. Därför är det kanske bra med denna metod så man kan förklara på ett bra sätt utan ens eviga tjat o massor av ord. I skolan har han tex knuffat kompisar om de sagt saker han blir irreterad på o tar åt sig av så nu har han fått lära sig att välja på o gå ifrån o ta en paus eller säga till en vuxen om det känns jobbigt. Han får belöning när han gör detta o det har tydligen funkat bra. O jag kan också bli rädd o tänka hur det ska bli längre fram, han inte kommit in i tonåren ännu men har humör som en tonåring redan. känns som att man smeker medhårs hela tiden för o slippa sura miner. I morse fick sängen en smäll för att jag råkade kika in om han var vaken, såg riktigt hur irreterad han blev o när jag vände på mig hörde jag ett rejält dunk i sängen där han satt, hade tyvärr inte tid o rita serieberättelser då men hade kunnat vara ett bra tillfälle annars. Oj, blev långt men skönt att skriva av sig lite! Skönt att det finns fler i samma sits! Kram på er!
Min tjej gör också dumma saker i skolan, tex knuffas osv. Det är så ledsamt att se att hon till slut inte har några kompisar kvar... Gör så ont i hjärtat när hon känner för att umgås, och ringer hela klasslistan och får ett nej av ALLA.
Är så nervös inför hennes födelsedag nästa vecka, att nästan ingen ska vilja komma på kalaset...
Hon har också humör som en tonåring och vad som helst kan hända om man kikar in i hennes rum..
Jag har faktist ikväll ritat bilder till henne, hur det känns för oss när hon skriker. Att vi blir ledsna. Också ritade jag bilder på hur hon kan säga istället för att skrika, och att vi då inte blir ledsen. Att vi accepterar att hon vill vara själv i sitt rum, bara hon säger det på ett lugnt sätt. -
Sara sofia:
hur tog hon det med bilderna?Min A vill också gärna umgås med andra men är inte så kul för kompisarna om han bara blir sur om något inte går som han vill.Tyvärr är han rätt ensam förutom en tapper grannpojke som fortfarande finns kvar men blivit mindre av den varan också.... A har blivit hemskickad därifrån för att han varit sur mot vännen o sen dess ringer han inte på här lika ofta o han vill inte vara här hemma lägre.Mamma hjärtat gråter... hur ska det bli med det sociala livet för sonen nu o i framtiden?Klasskompisarna har ju samma handikapp men känns som de alla är väldigt olika ändå, finns en som A verkar trivas lite extra med. A ska spara ihop belöningar i skolan till en fika på stan med den kompisen, kändes kul att han ville göra en sån sak.. -
Å så jobbigt! Jag vet precis vad du menar. På M's förra födelsedag kom en enda person. De hade det nog ganska mysigt tror jag med pizza, chips och en film, men han hade bjudit många fler...
sara sofia skrev 2009-10-12 20:55:44 följande:
Hade kunnat vara mina ord!Min tjej gör också dumma saker i skolan, tex knuffas osv. Det är så ledsamt att se att hon till slut inte har några kompisar kvar... Gör så ont i hjärtat när hon känner för att umgås, och ringer hela klasslistan och får ett nej av ALLA. Är så nervös inför hennes födelsedag nästa vecka, att nästan ingen ska vilja komma på kalaset...Hon har också humör som en tonåring och vad som helst kan hända om man kikar in i hennes rum..Jag har faktist ikväll ritat bilder till henne, hur det känns för oss när hon skriker. Att vi blir ledsna. Också ritade jag bilder på hur hon kan säga istället för att skrika, och att vi då inte blir ledsen. Att vi accepterar att hon vill vara själv i sitt rum, bara hon säger det på ett lugnt sätt.
Det där skrikandet; Stick, tyst mm blir jag galen på! Vet inte hur vi ska jobba bort det.
