Inlägg från: Anonym (samma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (samma)

    min sambo har cancer...

    Hej Ts,
    hur går det för er därhemma?

    Nu har min käre make opererats för sin hjärntumör, och kommit hem från sjukhuset. Han mår oförskämt bra faktiskt. Men han blir lätt trött, det är väldigt ruschigt här hemma med två småbarn.

    Inom kort ska vi få en kallelse till neurologen och få reda på vad det är för tumör exakt. Neurokirurgerna trodde att de lyckades operera bort allt, men en ny MR ska göras om 6 månader.

    Framtiden känns väldigt oviss tycker jag. Försöker slå bort oron när den kommer, men det är inte lätt.

  • Anonym (samma)

    Hej Ada,
    tack för dina ord.
    Gällande min mans tumör har vi nu fått svar. Det rör sig om ett oligodendriom grad 2 med astrocytärt inslag grad 3....strålning ska göras nu under våren.
    Mina tankar kretsar ständigt kring, hur lång tid har han kvar? Hur ska jag klara av sorgen, att ro runt ett hushåll ensam med 2 småbarn...

    Ada; hur ser din sorg ut idag? Går det att komma levande ut detta helvete? Har du några tips? Går det att ens förbereda sig? Vad var det för tumör din man hade? Hur länge kämpade han med sin cancer? Har du behövt mediciner? Jag tänker när det närmar sig och man inser att det är palliativ vård som gäller? Att hoppet är ute? Behöver man inte hjälp då? Hade du hjälp av anhöriga?

Svar på tråden min sambo har cancer...