Vadå egentid??

tror de flesta som skriver här inne trots allt har barn. och nej, jag känner inte skuld inför mina barn ifall de inte blir medbjudna på allt. jag anser inte att det behöver innebära att de blir behandlade sämre. så är livet, vissa saker uppskattar vuxna att göra själva, precis som att barn ibland vill leka ifred. istället försöker jag fixa ngt roligt för våra barn mha barnvakt som de gillar och ngt kul de kan hitta på. löser vi det inte logistiskt, DÅ får vi kanske fundera på att tacka nej.

fast prioriterar man sig själv över sin familj om man träffar kompisar en eller ett par kvällar i månaden, och kanske går ut på bio el restaurang ngn gång då och då med sin man??? jag tror tvärtom att man vårdar sitt förhållande och motverkar skilsmässa om man fortsätter att uppskatta att även göra annat tillsammans än bara vara hemma med barnen. det är ju försvinnande liten tid, om man jämför med all tid som man självklart och gärna tillbringar med barnen och hela familjen.

bra sammanfattat, isviol!

men lindberg - vad ville du egentligen då med att skriva din TS? bara ha medhåll från likatänkande? det är ju inte riktigt så det brukar fungera på debattforum. lägger man ut en ts som är formulerad så att den lätt kan uppfattas som provocerande för alla som inte har samma värderingar som du så får man kanske räkna med en del mothugg?

nej, det skrev jag väl inte - men jag skrev att du formulerar dig på ett sätt som kan verkar provocerande för de som inte håller med dig. men du har inte svarat på varför du la ut tråden? vad vill du?

hänvisa gärna till vilket

hänvisa gärna till vilket inlägg du syftar på - tråden består av 43 sidor, och det KAN hända att man missat ngt.

läste precis i tillägget att jag dessutom är "vad som kallas en GAMMAL mamma" *hohohoho*

*hihii* håller med massor av inlägg på den här senaste sidan.
kan inte heller begripa varför man ska vara stolt över att man aldrig ber om hjälp? vad är det för bra med det?

jag är också med råge ett big NONO åldersmässigt, och guess what? jag är ganska glad för det! har hunnit med massor på den tid jag inte hade fått barn än som jag aldrig velat varit utan, som har gjort mig till den jag är idag.

egentid har jag flera gånger i månaden, fast i princip aldrig för att dricka alkohol. gör jag det så handlar det om ett eller ett par glas vin till en bit mat. fast just det - gå på restaurang var ju inte heller bra...

förstår inte varför den här diskussionen existerar över huvudtaget. varför TS - och andra - har behov av att ha åsikter i frågan alls? måste man lägga ngn värdering i ifall man gillar att ha barnvakt ibland eller inte? varför måste mammor alltid vara så snabba att döma varandra och framhärda i sin egen förträfflighet framför varandra? Löjligt.

visst är det så - med de flesta val. men om man uppenbart har problem med andras val och ventilerar dem på ett debattforum, då är det väl rimligt att vänta sig motreaktioner från folk som inte håller med? Annars blir det ju konstigt...

håller också med marie1973 - bra sammanfattat!

därför att nya läsare främst läser en TS; de går inte genom tråden. och TS ger det intrycket.

Oavsett om du TS anser att det är en tolkningsfråga och att folk tolkar dig fel, så får du väl ändå ta och inse att du troligen inte förmedlar det du tror, eftersom en överväldigande merpart av alla här tolkar dig "fel"? Du framstår som att du sätter dig lite grann på andra och har åsikter om deras val som är mer rätt än deras egna åsiter. Så enkelt är det ju uppenbarligen.

Och om du nu tycker att det är så självklart att folk ska ha olika åsikter och att det ska debatteras - vad klagar du då själv över? Det är ju det folk gör här...

Good for you. Men har du tänkt på att alla är olika, har olika mkt energi och ork, olika personligheter, olika relationer till både man och omgivning, och inte minst olika barn! Vissa barn är superlätta att ha att göra med och andra är enormt krävande. Detta går ju också i perioder. Vissa föräldrar är superpigga och starka, har enormt tålamod oavsett vad, kanske jobbar de inte eller har inte så krävande jobb. Det finns lika många varianter som det finns människor. Hur svårt kan det vara att förstå?

märkligt med en person som är så ovillig att ta till sig att folk inte uppfattar dig som du tror att du framstår. alla får tro och tycka - skillnaden är att du framstår som att du anser ditt sätt vara det rätta i motsats till alla andras. ingen empati, nyfikenhet eller förståelse lyser igenom, utan snarare enbart motsatsen. Det är det det hela handlar om - inte ATT man har olika åsikter, utan hur man framför dem på bekostnad av andra, dvs om man på allvar anser sig sitta inne med det enda rätta svaret medan alla andra har fel. Detta har så många skrivit till dig nu så att det är inte lönt att älta det mer. Vill du inte förstå så vill du inte.

självklart anpassar man både liv och intressen när man får barn, det är ju svårt att göra annat. men frågan är som sagt hur mkt måste man anpassa sig för att det ska anses "ok"? och när handlar det om att "ränna på krogen"? när man springer där jämt och ständigt hela nätter och super sig drängfull, eller när man går ut och äter en bit mat och tar ett glas vin med en väninna en-två ggr i månaden? Jag vet var jag tycker att gränsen går, men TS åsikt om vad som "är OK" verkar variera lite i tråden?

*hihihihi* nästan komiskt detta.