• lindberg78

    Vadå egentid??

    Jag älskar att vara mamma. Jag älskar att fixa, städa, sy, tvätta osv.
    Hade jag haft råd, så hade jag varit hemmafru
    Nu är jag mammaledig med knodd nr fem.
    Visst finns det jobbiga stunder, men vadå? Överlag är allt så underbart.
    Lillan är en väldigt skrikig och bestämd madam som inte accepterar vad som helst utan vill bli buren på kvällarna och vissa dagar. Pojkarna har hockeyträningar/matcher flera ggr i veckan.
    Ut på krogen? Nä, varför när man kan ha myskväll med familjen.
    Fattar inte varför så många mammor måste ha barnvakt i tid och otid bara för att få egentid. Att mamma ska komma hem för att hjälpa till med tvättning och städning? Nä, varför då? Det klarar man väl ändå själv när man är vuxen nog och har skaffat familj.
    Jag har barnvakt kanske en gång per år max. Det är vårat val att skaffa barn och då ska ingen annan lastas med ansvar.
    Egentid kan man ha när barnen är utflugna. Småbarnsperioden går så fort och poff är dom stora.
    Nä tacka vet jag familjelivet!! Jag har varit mamma i 14 år och antal nätter mina barn sovit hos mormor/morfar etc kan jag räkna på en hand.
    Jag är ingen präktig mamma över huvud taget, jag tycker bara att man ska ta sitt ansvar!
    Sätter ni in en vikarie på jobbet oxå när ni vill göra nåt annat? Ut å fika med kompisen eller ta en öl? Nä just det.... Att vara förälder är ett viktigare jobb än det jobbet man plockar lön ifrån....

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-09-30 20:27
    herregud!! Jag menar inte att jag är bättre än nån annan.
    Visst får man gilla olika saker? Jag gillar att pyssla hemma medans andra kanske gillar att plocka svamp eller måla.
    Jag säger inte att någon på nåt sätt är en dålig förälder, men att gå ut tex på krogen var och varannan helg eller resa bort flertalet ggr utan barn får mig att undra.... Jag tycker inte det är vettigt.
    Men självklart ska man väl kunna göra nåt. Jag menar inte att man bara ska vara hemma och vaka över barnen.
    Men varför har man behovet av att gå ut å dricka alkohol för att kunna umgås med kompisar?
    Man kan även med lite fix ordna kvalitetstid med mannen utan barnvakt om det nu knakar i fogarna.
    Men som sagt, alla får självklart göra som dom vill, men alla kanske inte tycker det är det rätta?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-01 08:43
    Oj vad mycket negativt

    Självklart var mitt sista inlägg igår skrivet i ren IRONI! ( till er som inte förstod detta) Nä, det är verkligen ingen tävling och jag ville bara påskina att man faktiskt kan ha egentid ( ja, det har man väl när man kan hänga på nätet nästan en hel dag?) utan att bege sig iväg nån stanns.

    Men självklart är ju det inte givet att kvalitetstid med gubben innebär enbart sex? haha... nä nä inte här inte. Kvalitetstid innebär iaf för mig att umgås, sitta brevid varann i soffan eller att prata.
    För er som tror att jag inte har något att prata om med min karl, kan jag ju säga att vi ringer varann flera ggr om dagen eftersom han jobbar från tidig morgon till sen kväll. Vi klarar inte av att inte prata med varann på en hel dag om det inte är ett måste.
    Sen det här med snacket om jämställdhet. Ren bullshit!
    Min man är pappaledig torsdag till söndag ( alltså fyra av veckans sju dagar) :-O Oj han är ju föräldraledig fler dagar än MIG!! Jag arbetar visserligen inte dessa dagar, utan fixar med annat, tex renovering av huset ( målning, tapetsering , kakelläggning osv) vet inte men jag kallar inte det för "kvinnogöra" så summan av kardemumman är att vi har det jämställt här hemma.
    Våra barn är riktiga pärlor här hemma. Dom hjälper oxå till med hushållsarbetet. Pojkarna dammsuger, fixar disken osv varje vecka. Här är det ingen som slipper undan
    Att min man skulle varit hos älskarinnan var det dummaste som skrivits i tråden. Är det ert synsätt på män? Att bara för dom jobbar och står i betyder det att dom skulle vara otrogna? Hahah... stackars män!

    Och för er som tycker att jag resonerar så här pga att jag blev mamma tidigt. Bara en dum bortförklaring!
    Tror ni att jag satt hemma hos mamma och pappa när jag var gravid? Mitt tonårsliv är det ingen här som vet något om.
    Det är sorgligt att ni överhuvudtaget tar upp att jag varit en ung mamma!
    Om ni vill veta har jag varit samma person både innan och efter jag skaffade barn. Jag har varken bytt vänner ( förutom dom som spontant försvann när vi fick vårt första) hobbies eller värderingar.
    Jag skulle däremot INTE vilja vara vad som kallas en gammal mamma ( alltså en kvinna som skaffade sitt första barn efter 30)
    Big NO NO!! Den orken och energin jag hade när jag var 20, har jag inte idag. Och tänk!! vad ung, pigg och alert jag kommer att vara när jag blir farmor/mormor ( om jag har lyckan att få bli det)

    För att till sist nämna hobby och saker man vill fortsätta göra trots att man fått barn.
    Jag har spelat elgitarr sen tonåren. Jag gör det fortfarande, fast IHOP med min ena son. Det är skitkul!!
    Jag har ridit sen barnsben och gör det fortfarande ibland IHOP med min ena dotter. Skitkul det med!!
    Jag kollar på hockey ihop med hela familjen, vi går på grabbarnas matcher ihop. Och tänk! Jag har faktiskt suttit uppe i ishallen ENSAM och tittat på grabbarna.
    Vem har sagt att man måste sluta med sina intressen bara för att man får barn?? Inte jag iaf. Enda skillnaden på mig och er är att jag tycker det är KUL att göra det ihop med mina barn.
    Och varför i hela friden skulle jag bli chockad när barnen är utflugna? Varför skulle jag vara farmor med dammvippan i högsta hugg? Varför skulle jag och min man inte ha nåt att prata om när vi blir "ensamma" hemma igen?
    Oj oj vilka förutfattade meningar. Jag tror ju visserligen att ni tar upp erat eget mardrömsscenario om hur framtiden kan komma att se ut för er själva.

    Kram på er!! Var inte så förbaskat negativa! Jag tycker faktiskt mitt liv är underbart, precis som ni tycker erat liv är underbart!
    Och vill nu mormor ex ha barnen, så SJÄLVKLART!! Jag har inte sagt nåt om det.

    Vitsen med den här tråden var att skapa en debatt om hur livet kan se ut för olika människor. I en debatt så måste man ju framhäva SINA åsikter, annars är det väl ingen debatt?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-03 17:08
    Såg att nån kommenterat utbildning innan barnskaffandet. Vad är det som säger att jag inte har utbildning och fast jobb?

    Till er som är sååå undrande om varför jag startat tråden och inte kan förstå syftet med den: Det är upp till var och en att starta en tråd om vad som helst ( nästan). Vilket jobb ni måste ha att sitta i var och varannan tråd och ifrågasätta om varför den finns?
    Blir ni sååå irriterade? Bry er inte om min tråd, skriv inget och lägg energin på annat! Att ni bara orkar!!
    Ja jag har egentid när jag sitter vid datorn, vad är problemet? Som sagt pratar jag främst om behovet att lämna bort sina barn var och varannan helg för sitt egna behov av supande, festande och sådan egentid. Känn er inte så träffade om ni inte gör detta. Jag vet flera föräldrar som gör så och det stör mig.... so what??

  • Svar på tråden Vadå egentid??
  • Hädvigg
    lindberg78 skrev 2009-10-01 16:06:43 följande:
    Har skummat igenom alla inlägg och då undrar jag om det är nu ni vill att jag ska be om ursäkt för att jag trivs med mitt liv? eller för mina värderingar? Det verkar som ni lägger stor vikt på hur min TS är upplagd och vad jag är för person? Alla kan ju inte vara LIKA duktiga på att skriva en TS så att alla förstår? Jag har inte gått en kurs i debatterande etc så då är det lätt att det finns nån som missförstår. Kan ju inte hjälpa om folk väljer att läsa mellan raderna, tro sig att det menas något fast det inte ens står skrivet eller läsa och förstå vad de vill. Tycker man sen att debatten är spretig ( eller kalla det vad ni vill) så kan man ju alltid kolla med mig om nåt är oklart eller strunta i att lägga sig i? Ångrar inte en sekund att jag skrev min TS. Varför skulle jag? Sen kan ni ju bli avundsjuka eller irriterade på att det finns såna mammor som mig. Det ger jag blanka *** i. Vill ni störa er på mitt handlande så varsågoda! Jag tar inte åt mig. Jag kommer heller inte att ändra mig. Jag går inte ens på batterier som behövs laddas men det är väl bara plus i kanten, vad vet jag? Till er som inte verkar tro att jag inte haft ett heltidsjobb eller som tror att min man alltid varit hemma halva veckan: Jag har jobbat mer än heltid, jag har ett jobb att gå till efter föräldraledigheten, min man kommer att jobba 60 timmar i veckan igen. Inte är jag självmordsbenägen för det ( som nån tog upp). jag vet hur det är att vara mitt inne i vardagsstress med långa arbetsdagar dessutom med en man som inte ens var hemma måndag-fredag. Självklart har jag egentid!! När jag går till affären och min man är hemma med barnen, eller när jag sitter vid datorn en stund. Som jag skrivit tidigare är ordet egentid ett stort begrepp som kan kallas för mycket. Innebörden av det ordet behöver ju inte vara samma för er som för mig. Men varsågoda att fortsätta att vrida och vända på varenda liten mening jag skriver!! Bra jobbat!! Kan inte annat än att skratta åt vissa av er!! Känns så moget på nåt sätt. Jag vet att det är många som känner med mig, men som kanske inte vågar skriva nåt pga alla ev påhopp. Ni är så trendiga alla mothuggande mammor ( pappor?)!! Jag har inte hakat på den trenden tyvärr och är kanske i era ögon väääldigt gammalmodig... who knows. Jag är jäkligt stolt över att jag inte har behovet av utomstående hjälp eller anledning till att fly från vardagen för att kunna lappa ihop mitt förhållande. Jag lyckas så bra med det ändå. Tro det eller ej.
    Men vad vill du då med din TS? Eller med ditt inlägg? Mänskor har olika åsikter, lever olika liv och det här är ett debattforum.

    Som många har sagt är det roligt att du trivs med ditt liv, men många väljer att göra annorlunda och är glada över det.

    Du skriver långa förklaringar, men uppriktigt sagt blir jag inte så mycket klokare på vad du menar (förutom att du trivs med ditt liv). Nu har jag inte läst hela tråden så noggrannt, men vad tolkar du som påhopp?
  • Mammas gossar

    Visst känner du att du inte behöver egentid så fine, men jag känner att jag är inte bara mamma, jag är Maria också. Jag är heller ingen bra mamma om jag inte får bara vara själv då o då, hoppa in o jobba eller bara leva vuxenliv för en liten stund.

    Gångerna mina barn har varit hos mormor e väldigt många- men gånger jag har bett om barnvakt kan räknas på en hand. Skulle aldrig neka min mamma att få ha sina barnbarn när hon själv vill det- och jag tycker att jag tar mitt fulla ansvar för mina barn.


    Bemöt andra som du själv vill bli bemött.
  • hejpa

    jag skiter i hur folk gör. jag gillar bara inte attityden:
    "såhär gör jag, och det trivs vi med. jag behöver inte ha barnvakt för jag älskar minsann mina barn och klarar att ta hand om dem helt själv. förstår inte folk som behöver egentid, men alla gör ju såklart som dom vill. men jag klarar minsann att ta hand om mina barn själv och jag älskar att vara med dem, jämt jämt. och jag har ett grymt förhållande till min man också för jag är en sån bra fru så. kåt, glad och tacksam varje dag."

    enough!
    om man är nöjd, var nöjd. försök inte ge andra dåligt samvete för att de lever på ett annat sätt och har andra behov.
    förstår fortfarande inte vad som menas med den här tråden. förlåt TS.

  • HäxanSurtant3

    TS-jag förstår dig precis! Jag har bara ett barn men så mkt viktigare han är än allt annat! I och för sig behöver jag mitt vuxenliv och mitt arbete för att känna det är kul,men jag har inget behov av "egentid" som krogbesök osv. Det enda jag saknar är träningen..men som ensamstående får sånt stryka på foten.

  • Glitter2

    Jag förstår inte vad du menar med att du är stolt över att inte behöva be om hjälp. Varför är du stolt över det?
    Själv är jag en gammal kärring som fick barn vid 29 och som gärna ber svärmor ta en tur till parken mend min dotter för att jag ska få tid att dammsuga, torka golv och damma. När dottern sen kommer hem kan hela familjen få tid för varandra istället för att dottern skulle behöva finna sig i att "vara i vägen" när dammsugaren drar fram. Min dotter är 11 månader och hittills har vi varit ifrån henne 2 kvällar då vi varit på bröllop. Hon har haft otroligt roligt med sin mormor som hon älskar och som alltid får henne att skratta. De busar och leker alltid när de ses. Hur kan det vara dåligt?
    Jag älskar min dotter, vill vara med henne jämt men uppskattar också de stunder jag får för mig själv. Ofta är de tillfällen då hon är med mig (eftersom jag är föräldraledig med henne) men de tillfällen jag träffar vänner kan vi inte prata utan att samtalet blir upphackat, för dottern kräver min uppmärksamhet och jag vill ge henne den. Just därför är det viktigt att få tillfällen med mina vänner, att sitta ner ett par timmar och prata, prata, prata utan att bli avbruten.
    Maken och jag ska nu i oktober ha mormor och morfar som barnvakt medan vi går på bio och ut och äter för första gången sen hon föddes.

  • längtar och väntar

    oj, vad jag måste vara gammal mamma då.. KOmmer vara nästan 29 år när pyret kommer, kommer inte orka springa efter honom/henne.. Borde kanske sitta på hemmet redan?..

    Men vet du? Jag har istället skaffat mig en utbildning, och ett heltids tillsvdarejobb och har rest en massa innan jag får barn! Resa kommer vi fortsätta göra, men känner kanske inte att man kan åka till Israel med ett litet barn liksom.. Men den resan har jag gjort innan jag fick barn!

  • trädis
    Läntandelavendel skrev 2009-10-01 18:26:41 följande:
    "lasta"... det får stå för dig och din familj då... andra mor-farföräldrar kanske inte tycker att passa barnbarnen är en sådan belastning...........
    haha samma här! här är det farmor och mormor som verkligen ber oss att gå ut å göra saker på egen hand så att de får vara ensamma med sitt barnbarn. både vi och vår son tycker det känns jättebra att han är trygg med dem å kan få lite kvalitétstid med andra än föräldrarna!

    alla gör självklart som de vill, men jag har själv valt att inte ha ett liv som TS. jag vill (TROTS att jag är mamma!) kunna få umgås med andra vuxna ibland utan att stå på stand-by om sonen skriker eller att behöva lägga ett samtal på en nivå så även barn kan vara med. oj vilken dålig mamma jag måste vara...{#lang_emotions_undecided}
    världens lyckligaste mamma
  • Daulwa

    längtar och väntar skrev 2009-10-02 05:54:13 följande:


    oj, vad jag måste vara gammal mamma då.. KOmmer vara nästan 29 år när pyret kommer, kommer inte orka springa efter honom/henne.. Borde kanske sitta på hemmet redan?.. Men vet du? Jag har istället skaffat mig en utbildning, och ett heltids tillsvdarejobb och har rest en massa innan jag får barn! Resa kommer vi fortsätta göra, men känner kanske inte att man kan åka till Israel med ett litet barn liksom.. Men den resan har jag gjort innan jag fick barn!
    Hahaha, så är det precis för mig oxå. Behöver nästan rullator när jag stapplandes försöker ta mig fram till tösen. Kommer bli jobbigt när hon börjar gå . Men då är jag ju 32 år oxå....

    Jag har gjort precis som du. Skaffat mig en utbildning som var på fem år, rest runt en hel del och gjort det mesta som jag velat avklara innan jag skaffade familj. Och det är ett beslut som jag är nöjd med, men stackars mina barn som kommer att skämmas över sin gamla mamma .
  • Marystar

    Citat från TS:
    "Fattar inte varför så många mammor måste ha barnvakt i tid och otid bara för att få egentid. Att mamma ska komma hem för att hjälpa till med tvättning och städning? Nä, varför då? Det klarar man väl ändå själv när man är vuxen nog och har skaffat familj."

    Du undrar varför folk är negativa när du startar en tråd UTAN utrymme för debatt. Du har inte skapat en ödmjuk debatt om hur folk har det, du har skrivit ett inlägg om hur du tycker ALLA ska ha det. Svart eller vitt, man är bra eller värdelös. Bara förutfattade meningar utan nyanser. SEN efter att du börjat bombarderats av, enligt dig, stötande inlägg, då först börjar du ge lite förklaringar. Har du nån gång hört talesättet att aldrig döma en person, förrän du gått en mil i dennes skor? Du känner inte oss andra, ändå så dömer du alla oss som någon gång tagit emot hjälp av andra i vårt (patetiska?) vuxenliv, som städning, tvättning eller barnvakt.
    Dumma jag ska på en konsert snart, och det är en mycket olämplig miljö för en 10 månaders, så dumma jag har skaffat barnvakt. Jag går aldrig ut numera, men den här konserten kanske inte kommer tillbaka om 20 år när vår son flyttat hemifrån, och mina föräldrar kanske vill va barnvakt och lära känna sitt underbara barnbarn. Jag anser att jag tar mitt fulla ansvar som förälder ändå. Jag tycker t.o.m att det är bra för mitt barn att tas hand om av andra ibland, jag tror han får mycket trygghet av det. Jag tror också att det kommer va bra för honom att gå på dagis när jag ska gå tillbaka till arbete. Jag tror han kommer stortrivas på dagis.
    Och jaaa...jag behöver hjälp i föräldralivet, för ibland behöver jag få vara själv, ibland behöver jag få sova en hel natt, ofta behöver jag gå hos en kiropraktor för min dåliga rygg efter allt bärande av mage och barn, ibland behöver träna på gymet innan min son har lagt sig. Men så är jag också en gammal mamma, ett stort BIG NO NO utan ork och energi.
    Det var mitt inlägg i denna öppna "debatt" med högt i tak. (Du ville ju veta hur andra har det.)

  • guldplutt

    *hihii* håller med massor av inlägg på den här senaste sidan.
    kan inte heller begripa varför man ska vara stolt över att man aldrig ber om hjälp? vad är det för bra med det?

    jag är också med råge ett big NONO åldersmässigt, och guess what? jag är ganska glad för det! har hunnit med massor på den tid jag inte hade fått barn än som jag aldrig velat varit utan, som har gjort mig till den jag är idag.

    egentid har jag flera gånger i månaden, fast i princip aldrig för att dricka alkohol. gör jag det så handlar det om ett eller ett par glas vin till en bit mat. fast just det - gå på restaurang var ju inte heller bra...

Svar på tråden Vadå egentid??