Veladis skrev 2009-10-08 20:44:41 följande:
Jag har själv två vilda glada barn, varav en helt utan självbevarelsedrift. Dagligen vägleder jag också ett gäng på 14 härliga 1-3 åringar i mitt arbete, och under de åren jag jobbat som förskollärare har jag arbetat med åtskilliga små. Alla barn är olika, men det finns också 100 olika sätt att tackla barns nyfikenhet, trots, ilska etc utan att ens komma i närheten av knäppningar, daskar och annat våld. För det första är man närvarande, man är där barnen är. Man låter dem delta i arbete och socialt umgänge och lära sig om accepterande beteenden och faror. Man visar att spisen är varm och kniven är vass. Små barn förstår mer än vad man tror. Man använder kroppspråk och röst för att visa vad som är OK och inte. Man avleder. Man skaffar hjälpmedel som spisskydd, lådspärrar, klämskydd, petskydd etc. Man kan ev lyfta bort om inget annat fungerar. Svårare än så är det inte.
ursäkta mig, skydd i all ära men som jag har påpekat förr, vi har dte hemma men ine hennes släkt! Och lyfta bort, leka andr lekar och allt annat gjorde henne ännu mer nyfiken. Så ursäkta mig att jag itnve överrensstämmer med din mall.
Och min dotter är inte rädd för mig. Jag är hennes säkerhet, den hon kommer till. Jag ger henne all respekt, kärlek och ömhet som det bara går!