Har du synestesi?

Jag har det, väldigt mycket saker (bokstäver, ord, namn, siffor, företeelser... you name it) har färger för mej. Vissa få har även smaker men det är inte lika vanligt.

Känner igen det där med att det kan vara en nackdel när även färgerna i ett namn (och bokstäverna i namnen) måste matcha... =P

DaCiss, där har du en intressant poäng =) Har för mej att de som säger sig kunna se auror tycker att de verkligen *ser* dem medan synestetiker tycker att de 'känner' färgerna, men det kan säkert ha ett sådant ursprung =)

Det verkar ju vara en del synestetiker i tråden så jag blev nyfiken, vilken färg skulle ni säga att dessa bokstäver har:

A
I
S
T

som ett exempel =) Jag tycker helt klart att
A = rött
I = vitt
S = rosa
T = gult

Anonym (svagt gissar jag) skrev 2009-10-09 06:07:35 följande:

Jag har likadant, det känns för mej som att det skulle kunna ha med feromoner att göra, så det kan ju mycket väl vara så att det sinnet är mindre tillbakautvecklat hos vissa individer än hos andra, har ju också med kopplingar i hjärnan att göra, vilket synestesi också verkar ha.

Det låter ju exakt så som de beskriver feromon-sinnet också - det tillbakabildas enligt de flesta forskare under fosterstadiet, så det är väl fullständigt möjligt att kopplingen (till viss grad i alla fall) har kvarstått hos vissa individer, på samma sätt som den här kopplingen för synestetiker. Intressant i så fall om det är vanligare för synestetiker att ha denna andra koppling också, än för andra människor.

L= Ljusblått
I= vitt
N= grönt
D=mörkgrålila
A=rött

Så helhetsintrycket av Linda blir en blandning av de färgerna men mest ljusblått eftersom det är den första bokstaven.

Intressant att vissa verkligen kan 'se' färgerna, då kan det mycket väl finnas ett samband med auraseende =) Är det någon av er synestetiker här i tråden som kan det? Jag känner dem bara.

Scratchy,

Jag tror allt du beskriver är synestesi =) Jag har också färger på allting, fast på just bokstäverna är det ännu mer tydligt. Det gör också att jag är jättebra på att se stavfel i en text - kan se på en sida och stavfelen liksom lyser upp. Jag antar att det kan vara för att jag är van att ett visst ord ska ha vissa färg/kombinationer och ifall det är felstavat så är det inte riktigt rätta färger.

Kamilla med K är rostfärgat för mej, lite brunrött, rätt fint =P

Jag får också jättebra på konfliktstest =P Man har liksom lärt sig att bara se färgen eller bara se texten eftersom man har varit tvungen att öva på det så mycket =P

Jag är jättedålig på konstnärliga saker =P Kan skriva och så men inte måla/rita alls, känns ungefär lika svårt som att någon ber mej formulera en dikt på ett språk jag inte kan.

Kul teori, vore intressant att se lite statistik på det. Av de rapporter jag har läst så har just Ii en mindre variation än de flesta övriga bokstäver.

Fast sedan finns det ju de (som jag) som tycker bokstäver smakar olika, det borde väl inte ha att göra med klangfärg? Egentligen borde väl även klangfärg (mörka/ljusa toner) vara ngn form av synestesi, även fast nästan alla har det? Det finns ju de som inte kan säga om en ton är mörk eller ljus.

Supersemlan!

Här finns det statistik om färger och bokstäver:

media.synestesi.se/2009/11/synestesi_caroline_aberg.pdf

Jag tror synestesi är som en överdrift av associationer - det bildas associationer där det normalt inte ska bildas. Alla har ju förmågan att associera så på det sättet är det normalt. Man kanske kan jämföra det med överrörlighet i lederna eller något =)