Jag tänker mig att de personer som är synestetiker själva vet vad det handlar om och i så fall väljer om de vill svara på frågan eller inte.
Varför jag undrar är för att jag är fascinerad utav fenomenet och har dessutom läst att det kan vara vanligare än man skulle tro. Skulle vara intressant att se om det finns någon som rör sig på familjeliv som har detta som ett inslag i livet och hur det yttrar sig.
Valde att posta inlägget här så man kan vara anonym.
Räcker upp handen!
Jag trodde det var helt normalt att ha färger, former och kön för ljud, siffror, bokstäver, ord osv till jag var 14 och läste en artikel i Illustererad Vetenskap på en tandläkarmottagning. Snacka om att bli förvånad över att ha en sällsynt, medfödd begåvning. Dessutom trodde hela min familj jag var galen....
Med tanke på det stora antalet medlemmar på familjliv.se så borde det ju finnas en hel hög synestetiker här, är det inte 1:1000 eller 1:2000 som har synstesi?
inte galen:
Hej och vad kul med ett svar 
Jag har i mina studier läst om fenomenet som sagt och en personlig berättelse var just av en kvinna som upptäckte att hon inte var som alla andra i tidiga tonåren. Men det är ju ofta så, hur du själv uppfattar omvärlden är ju inte något du ifrågasätter och du tar ju för givet att alla fungerar på ungefär samma sätt.
Kvinnan jag läste om berättade hur hon en dag hade pratat med hennes pappa om hur fascinerande det var att hon kunde förvandla en gul bokstav till en orange bara genom att rita ett litet streck på P så att den blev ett R. Pappan hade reagerat med att fråga "Gul bokstav? Orange bokstav?" Flickan hade ju inte riktigt förstått hans reaktion och fortsatte bara som om pappan var trög. "Jaa, du vet, färgerna på bokstäverna..."
Jag förstår också varför man ser detta som en begåvning och helt enkelt som en gåva och inte som någon sjukdom eller liknande. Hade varit fantastiskt att uppleva världen genom sådana ögon. Däremot var det en kvinna som hade problem utav synestesin. Hon hörde nämligen toner och musik för alla intryck i omvärlden och det blev helt enkelt för mycket att tåla så hon levde tydligen rätt så isolerat för att bespara sig allt ljud. Man kan ju höra ljud också, inte bara se eller uppleva färger.
Hur är det med dig? Ser du färgerna för ditt inre öga eller är det mer en upplevelse/känsla av färgerna?
Enligt den forskning jag läste så lär det vara ca 1 på 2000 som har synestesi så därför startade jag tråden. Tänkte att med de siffrorna borde det ju finnas någon aktiv på FL med begåvningen 
Japp, här är en till.
Det var faktiskt bara ca 6 år sedan jag fattade att alla inte ser/känner färger på bokstäverna. Då är jag ändå en bit över 30. Jag läste en artikel i en bilaga till Expressen om Synestesi och det var då det gick upp ett ljus.
Jag ser färger på bokstäver och siffror. Har kommit på att detta gör att jag har ett bra minne. Tex kommer jag ihåg min bankomatkod (och även alla andra siffer kombinationer) i färger. Kan räkna upp varenda telefonnummer, postnummer, kod etc jag haft sedan jag var litet barn.
Andra sätt det påverkar mig på är att jag kan tycka olika namn är fula eller fina beroende på vilken färgkombination de har. Ställer till lite problem när jag och maken ska komma överens om namn till våra barn.
Vad jag förstår finns det många olika former av detta och även olika grader. Jag skulle nog klassa mig som att ha den vanligaste formen (färger på siffror och bokstäver). Vad gäller graden kan jag nog inte avgöra, varken stark eller svag skulle jag tro.
Samma har, trodde det var helt normalt tills jag laste samma artikel i Illustererad Vetenskap (antar det ar samma artikel). Tittade pa min mamma och sa: "Jaha, men ar det inte sa for alla?" Har farger pa bokstaver, ord och siffror. Tror ibland det kan forvirra mig lika mycket sm det kan hjalpa minnas.
Jag har det, väldigt mycket saker (bokstäver, ord, namn, siffor, företeelser... you name it) har färger för mej. Vissa få har även smaker men det är inte lika vanligt.
Känner igen det där med att det kan vara en nackdel när även färgerna i ett namn (och bokstäverna i namnen) måste matcha... =P
Jag har det och min mamma också. Nångång i början av 90-talet så var det en artikel om det i DN, tror jag det var, och det var då vi kom på att vi båda såg bokstäver, ord, och namn i färg. Vi brukade "tjafsa" om vilken färg som olika bokstäver, siffror, och namn har.
Haha, det låter ju som ett roligt tidsfördriv och sitta och tjaffsa med mamma om vem som har rätt, vilken färg det är för vilken bokstav etc pizan
Vad jag förstått så är det kanske mer vanligt bland kvinnor än bland män med synestesi men helt klar på den punkten är jag inte. Så verkar det även ha en ärftlighetsfaktor.
Det som ju också är ganska intressant är att färgerna för alla ting är olika för alla synestesiker. Så den som tycker att ett visst namn är vackert kan nästa tycka är fult
En tanke jag fick då jag hörde om detta första gången var, kan det ha varit synestetiker som först började med fenomenet att läsa människors aura i färger? Nu tror jag ju att de finns de som luras inom den aspekten men kan härsprunget komma från synestetiker kanske?
DaCiss, där har du en intressant poäng =) Har för mej att de som säger sig kunna se auror tycker att de verkligen *ser* dem medan synestetiker tycker att de 'känner' färgerna, men det kan säkert ha ett sådant ursprung =)
Det verkar ju vara en del synestetiker i tråden så jag blev nyfiken, vilken färg skulle ni säga att dessa bokstäver har:
A
I
S
T
som ett exempel =) Jag tycker helt klart att
A = rött
I = vitt
S = rosa
T = gult
Väldigt väldigt lite - vissa bokstäver har färger, oftast är de blå