Vägrar säga tack.

Vet bara att jag var likadan när jag var liten. Och ju mer folk försökte "prata mig tillrätta" desto värre var det. Tror jag var blyg egentligen. Försöker tänka så nu med egna barn och inte pressa alls utan att man säger tack naturligt själv så hoppas jag de tar efter förr eller senare. (4-åringen säger oftast tack nu.)

Undrar om du och resten av familjen säger tack?

Tjata inte och föregå med gott exempel.

Min son ar bara 1.5 ar, men vi sager alltid tack och varsagod sjalva nar vi ger och far saker, jag hoppas att han kommer att lara sig genom det .

Vi har varit i samma sits fast med andra saker. Vi överdriver mot varandra, t ex mannen ber mig om en penna på ett överdrivet snällt sätt, jag säger "klart du ska få en penna" , pennan tackar mannen sen för som om den var en juvel..

Vi gjorde likadant under en galen trotsperiod. Sonen var vansinnigt bråkig & sa fula saker. Jag & mannen var övertrevliga så vi nästan kräktes & vi involverade även vänner i detta så sonen fick studera oss i godan ro.
Vi behövde inte säga ifrån många gånger... Om kvällarna brukade vi prata om hur man bör vara mot varandra då kvällen oftast är en mysig & go stund hos oss.
På dagarna demonstrerade vi detta för fulla muggar

Funkade kanon, sonen är en toppentrevlig & klok 4 ½ åring som ofta får beröm av andra för att han är så artig & snäll

Det beror på anledningen. Om hon är jätteblyg, så skulle jag inte gjort så mycket av det, utan låtit det vara.

Om hon gör det på trots, så hade jag krävt det, dvs; "säger du inte tack, så behöver du inte få saken heller"

Hur mycket är ett framtvingat Tack värt? Jag vill att mina barn ska säga tack för att de menar det, inte för att jag säger att de ska säga det.

Fast det är ju något man ska lära sig. Hur reagerar man om en vuxen inte säger tack för sin present för att han tycker att den var ful tex. Klart att man måste säga tack även om man inte menar det. Eller hur gör du själv om du får en gåva. Du gillar den inte. Men visst säger du väl tack i alla fall? SJälvklart ska barn lära sig detsamma. Annars ses barnen som dåligt uppfostrade och otacksamma.

Jag tyckte det var jättegenant att säga tack när jag var liten, vet inte varför. Mina systrar var likadana och det blev INTE bättre av tjat. Min ena syster har fortfarande svårt för att tacka fast hon är snart 35. Om det är p.g.a. blyghet tycker jag att du ska försöka sluta tjata och låta henne fundera ut ett sätt att säga tack själv. Kanske ge en kram (om hon själv vill!) eller skicka ett kort efteråt.

Min dotter på 1år och 8 månader har sagt tack ända sedan hon var ca 1år och 3månader. Jag vet inte hur man lär äldrebarn att säga tack men att kanske säga det på något annat sätt i bland t.ex tackatackar, tackar eller nått så kanske de tycker att det blir roligare vi brukar variera. När det gäller till andra än er så är hon nog bara blyg det kommer nog med tiden och tills dess så säg inget till henne om att hon måste säga utan om hon får något så säger ni till henne "vad säger man när man får något så fint?" t.ex och om hon ändå är tyst eller inte visar på något annat sätt tacksamhet så tackar du för presenten eller vad det är i henne vägar. Så har af vi gjort ibland med min sambos 9åring när han var yngre och inte vågade tacka en del och nu säger han tack jämnt.

Det värsta man kan göra är ju att ge barnet skuldkänslor typ säga "men säg tack till mormor nu annar blir hon ledsen". I stället är det mycket bättre att säga "Kan du säga tack till mormor eller/och ge henne en kram så blir hon jätte glad!"

ja jag säger tack och mina barn säger tack, men jag tvingar inte. Tvingar man kan det bli låsningar istället.

usch vad jobbigt..
min dotter blir 16 månader imorgon och säger jämt tack när hon ätit färdigt :P

sen vet jag inte om hon fattar, men tack tack eller ta ta säger hon varje gång när hon är klar :):P

Precis om de är för blyga. Men det jag menar är att man måste lära sig för att fungera socialt som vuxen. Då måste man kunna säga ett tack man inte menar

Min 1,5-åring säger tack! Vår 3-åring med men de tycker ju att det är roligt att göra det. 1,5-åringen härmar ju allt. Blåser man på hennes finger säger hon tack. Det är ju gulligt men det är ju inte säkert att hon kommer göra det vid 6-års ålder ändå.

Det är en sak att säga tack sådär, och en helt annan när man har massa konstiga vuxna, vissa främmande, som stirrar på en och kräver ett tack för en present på födelsedagen. Usch, jag mår illa bara av minnet :S
Likandant, min mamma tvingade mig att krama alla hennes polare till höger och vänster. Folks halvutvecklingsstörda makar "som gillar barn såååååååååååååååååååååååååååååååå mycket" och gammeltantstinkande gamlingar i kyrkan. Fy fasen! Jag gillar fortfarande inte när folk tar i mig p.g.a. det! Mina bästa vänner vet att jag inte vill ha en kram när man säger hej eller hejdå. Den enda jag vill kramas med är min sambo. Nej jag tror inte på att tvinga barn utan på att ge positiv uppskattning istället och visa gott exempel.

Det låter ju förfärligt..... stackars.....
Naturligtvis ska man inte tvinga barn till kroppkontakt, men jag står nog fast vid att man som vuxne uppfattas som konstigt om man inte tackar för sig, och att man som förälder är skyldig att lära sina barn det.
Men man behvöer ju verkligen itne göra som din mamma gjorde. Det finns andra sätt.

Ja det är just det jag menar, att det finns andra sätt. Jag bävar inför den dan jag får barn för jag vet hur opedagogiska många av mina syskon är. De säger "ge mig en kram nu!" och våldskramar syskonbarnen samt tillrättavisar och kör med skamtaktiken ifall syskonbarnen inte tackar för presenter på det sättet de vill. Jag vill gärna uppfostra mina barn själv utan själsliga sår :(
Ifall barnet är blygt kan man ju göra så att den själv får gå runt och säga tack i egen takt istället för att behöva kråma sig inför en gloende klunga vuxna.

Din sexåring vet att man ska säga tack men har fått någon låsning när det gäller det just nu, ju mer ni pratar om det och påpekar att hon ska säga tack destå mer kommer hon vägra.
Hon kommer att börja säga tack igen, för de flesta normala barn/vuxna vill vara trevliga. Om ni struntar i det hela och inte ens säger åt henne att säga tack eller så så kommer hon fortare över det hela.

det är inte hela världen och förklara för folk som inte vet när din dotter inte hör, de flesta vuxna vet att barn kan ha såna här saker för sig.

Som sagt hon vet vad man ska göra egentligen och det är det viktigaste just nu

Min son har haft en lång period då han nekade att säga "tack" inför andra. Även jag kan tycka det är pinsamt ibland;) Oavsett, under denna period har vi slutat tjata på honom och sagt tack för honom i de fall där det krävs.
Här hemma säger vi tack till varandra för allt möjligt, och vi började med att "träna" honom på att säga tack för små saker här hemma. Och nu plötsligt går det bra att säga tack inför andra också. Vi måste påminna honom, men han gör det! :)