Kraftig spark i mage i v7..Hur stor risk för missfall?!

nej det behöver du inte göra. skräm bara inte upp ditt/dina barn i onödan.

Jag blev sparkad i magen av min, visserligen vakna, tvååring och reagerade precis likadant som TS. Det gjorde fruktansvärt ont länge efteråt med framförallt just när foten träffade! Jag var i vecka 25.
Jag förklarade för sonen efteråt att det gjorde ont på mamma och att mamma blev rädd men att det nu var bra - men man får inte sparkas utan bara klappa fint på magen.

Hur är du själv funtad som isf troligtvis lär ditt barn att man inte ska visa känslor eller får gråta?! En mamma kan vara glad och en mamma kan vara ledsen arg och rädd.

Efter att vi misste ett barn i förra året så var det, det första kuratorn sa. Att vår son måste få se sorgen och höra om VARFÖR mamma gråter och vad mamma och pappa saknar/känner.
Annars kommer han ändå märka att nåt är fel och ta på sig skulden.

TS: Barnet ligger väldigt skyddad därinne och du kan vara lugn. Kolla om du inte kan få komma in på tidigt UL och se så allt är bra så att du slipper oroa dig i onödan!

det är oerhört stor skillnad på ett barn som i lek sparkar till en mamma i vecka 25 och på ett barn som i sömn kickar till en nygravid mamma. hur skulle du känna det om du vaknar av att din mamma ylar och tårarna sprutar på henne?
såklart ska man säga till när barnet sparkar i vaket tillstånd på magen, men tycker du helt ärligt att man ska väcka barnet om det sparkar i sömnen, när det vänder sig och rör sig?

det handlar om att man inte ska skrämma sina barn.

Det gäller ju att överdriva också!
Yla och skrika och tårarana sprutar.

Vad vet du om det?

Klart man skriker till om man blir väckt av en hård spark i magen.

Ts har väl inte sagt att hon fortsatt skrika efter det eller?
Eller att tårarna sprutade?
Hon kanske fick så ont så en tår kom fram bara.
Hon kanske inte ylade för det?

Oavsett så är det en normal reaktion att man skriker eller gråter om man får jätteont.
Dessutom blir man säkert rädd för att barnet kan ha blivit skadat och kanske gråter för det.

En annan idé kan ju vara att bara strunta i nån som vill stjäla tråden med sina dumma kommentarer...

Tja jag håller nog med TS. När man får riktigt ont och dessutom blir rädd så är nog den naturliga reaktionen att börja gråta. Om man kan hindra gråt då då är man en riktig stålmänniska. Själv tycker jag det är okej att visa känslor även inför sina barn.

Fast det är inte alltid man kan bita ihop och i synnerhet inte om man blir väckt på det viset. Förmodligen gjorde det ont och reaktionen var omedelbar i det nyväckta tillstånd ts var i.

Själv fick jag fingrarna i kläm i ytterdörren när sonen slängde igen den. Och det gjorde så helvetiskt ont att tårarna bara kom. Och ja, han blev skrämd men så lärde han sig också att inte slänga igen dörrar hursomhelst. Vilken förfärlig människa jag måste vara i dina ögon, om man enligt dig måste vara superkontrollerad i alla lägen för att vara "rätt funtad".

Gå du genom livet med alla känslor stenhårt låsta inom dig men anklaga inte andra för att vara konstiga för att de gör vad vilken normal människa som helst skulle göra. Barn blir inte rädda av känslor så länge de får dem förklarade för sig. Och i det här fallet vaknade ju inte ens ts`son. Så varför detta angrepp?

TS; jag tror inte det ska vara någon fara. Embryot är så inbäddat att det inte tar skada av en sådan sak.

Det är klart TS blev orolig! Hur taskig får man vara Nina CC?

jag fick en regäl spark av en häst rakt i magen när jag var runt v 10 eller något. det gick hur bra som helst iallafall. :) det lilla livet ligger så väl skyddat, men jag förstår din oro ändå.

åk till akuten om du känner dig nervös, bättre att kolla en gång för mycket än en gång för lite :)