17-åring skoltrött, jag orolig

Min 17-åring har nu gått 1,5 år snart på sin gymnasieutbildning. Han är helt ointresserad av programmets karaktärsämnen och vill läsa bara basämnena (eller vad det heter), typ svenska, engelska, matte fram till sommarlovet och sen söka in till en helt ny gymnasieutbildning. Studievägledaren sa att de ska kolla upp om han kan gå kvar i nuvarande program och bara läsa basämnena men strunta i att engagera sig i karaktärsämnena, att han bara är närvarande där, för att inte mista Csn-bidraget. Man får tydligen inget bidrag om man är ogiltigt frånvarande mer än 40 % enligt honom. (Stämmer det?)

Men det låter ju konstigt! Och jag är så orolig för hur det ska bli! Sonen vill söka in till den nya utbildningen från 1:an, vilket innebär att han som skoltrött väljer att plugga på gymnasiet i 5 år i stället för 3! Det här kommer ju inte att gå! Tänk, han är 21 när han går ut då!

Det känns säkert jobbigt för honom att inte veta riktigt hur han ska göra men han tänker så kortsiktigt, han ser inte riktigt konsekvenserna och ids inte bry sig. Nu har han börjat skolka ganska mycket och borde vara uppe i 40% vilket skulle leda till att han inte får bidrag från CSN. Men han är nonchalant och säger att äh, det kommer en varning först!

Han säger att han som det är nu inte orkar engagera sig i basämnena heller eftersom hela kursen är fel för honom, men jag betvivlar att han kommer att göra det om han bara läser basämnena heller.

Om han bara läser några enstaka ämnen på gymnasienivå, har han rätt till CSN-bidrag överhuvud taget? Får han underhåll då?

Om han slutar helt och hållet måste han börja söka jobb, och då får han bara 48 kronor per dag i aktivitetsstöd om han inte har slutbetyg. Men han säger att han inte bryr sig i pengar heller!

Min sambo som inte är hans pappa tycker att jag ska tvinga honom att gå till skolan och dra ur strömmen till hans rum så han inte kan sitta vid datorn på nätterna tills han börjar sköta sig, men det låter för hårt tycker jag. Han är snart myndig, i januari! Dessutom var jag också väldigt skoltrött och skolkade själv mycket, även om jag var smart och lyckades gå ut med drygt 4 i betyg.

Gud så frustrerande! Vad säger ni om detta? Nån som befinner sig i samma sits?

pannkaka68

Äldre 23 Oct 13:28

#2

Jag tycker inte att jag blockerar honom, utan jag vill tvärtom vara ett stöd. Jag VILL verkligen att han ska gå en utbildning som känns rätt för honom och jag HOPPAS att det GÅR att läsa enstaka ämnen fram till sommar lovet och samtidigt få bidrag + att han KOMMER IN på det program han är intresserad av (fast den är mycket eftertraktad och hans slutbetyg från 9:an är halvdana)+ att han ORKAR läsa 5 år på gymnasiet trots att han är skoltrött. Men jag är orolig för att det kanske inte blir så och jag tycker att jag ser ganska realistiskt på situationen.

pannkaka68

Äldre 23 Oct 13:44

#4

Möjligheten kanske hade funnits att söka in på det programmet och hoppa in nu i 2:an, studievägledaren föreslog det, men sonen vill inte det. Han vill vara med från första början för att han inte ska missa nåt viktigt där.

Vad gäller de enstaka ämnena så skulle studievägledaren kolla upp med de nuvarande lärarna om det gick att göra det i den utbildning han går nu (fast jag tycker det verkar konstigt). Han nämnde inte nåt annat alternativ faktiskt.. men det borde ju vara möjligt tycker jag.

De ska träffas igen om ett tag, sonen och vägledaren och diskutera en plan. Hoppas det löser sig på nåt bra sätt! Studievägledaren sa också att min son behöver fundera på fler alternativa utbildningar ifall han inte skulle komma in på det program han vill.

pannkaka68

Äldre 23 Oct 13:44

#5

Möjligheten kanske hade funnits att söka in på det programmet och hoppa in nu i 2:an, studievägledaren föreslog det, men sonen vill inte det. Han vill vara med från första början för att han inte ska missa nåt viktigt där.

Vad gäller de enstaka ämnena så skulle studievägledaren kolla upp med de nuvarande lärarna om det gick att göra det i den utbildning han går nu (fast jag tycker det verkar konstigt). Han nämnde inte nåt annat alternativ faktiskt.. men det borde ju vara möjligt tycker jag.

De ska träffas igen om ett tag, sonen och vägledaren och diskutera en plan. Hoppas det löser sig på nåt bra sätt! Studievägledaren sa också att min son behöver fundera på fler alternativa utbildningar ifall han inte skulle komma in på det program han vill.

pannkaka68

Äldre 24 Oct 10:41

#7

Finns det några fler föräldrar med skoltrötta tonåringar här? Vad gör ni och era ungdomar åt det?

Om de håller på och skolkar mycket, vad kan man göra då? Det kan kännas ganska frustrerande, har man nåt att säga till om fast de är så stora?

Om ni har nån tonåring som hoppat av mitt i gymnasiet, vad gör de då? Får de aktivitetsstöd? Om man inte har slutbetyg från gymnasiet får man bara 48 kronor per dag och det är ju inte mycket direkt.. dessutom har jag fattat att det tar ett par månader innan de får aktivitetsstödet efter att de anmält sig som arbetssökande?

Och då får de inte heller underhållsbidraget. Det får de bara så länge de går på gymnasiet, inte om de är över 18 och INTE pluggar.

Jag vet ju inte vilka möjligheter det finns för min son att läsa enstaka ämnen och OM han får studiebidrag och underhållsbidrag då, men naturligtvis hoppas jag på det. Det vore ju inte kul om han blir utan sysselsättning och pengar fram till hösten! Och trots att jag verkligen hoppas att han kommer in på programmet han vill gå på så är det ju inte säkert att han gör det pga att det är en så attraktiv utbildning. Och förhoppningsvis orkar han med 5 års pluggande trots att han är skoltrött, men risken finns ju att det inte blir så.

pannkaka68

Äldre 30 Oct 12:57

#11

Grålle skrev 2009-10-25 19:11:30 följande:

Jag vet inte om det här är någon hjälp, men men son började på Tekninkprogrammet förra året och var ganska skoltrött redan från nian. Han härdade väl ut o tyckte det var rätt ok, men på vårterminen bestämde han sig för att söka Estet Musik ist, något som vi tyckt redan från början. Han kom in och började i ettan nu i augusti. Nu har ju han läst klart flera ämnen tex. matte. Svenska o engelska ska han börja med i höst igen (han får tillgodoräkna sig det han läst på teknik o där läser man ganska snabbt). Han går inte alls många timmar nu, men får fullt studiebidrag. Innan han gjorde omvalet så tyckte han att det kändes "sugigt" att läsa ett extra år på gymnasiet, men inte nu längre. Det här är det bästa han gjort. Just nu känns han mycket gladare och mer tillfreds. Hoppas det håller i sig . Lycka till med allt!

Gud vad skönt att höra! Tack! Hoppas det blir så för min son också! Han vill också gå musik/estet.

pannkaka68

Äldre 30 Oct 13:04

#12

BeautifulFlower skrev 2009-10-25 19:14:44 följande:

ursäkta men är det inte bättre att han går den linjen som han vill? folk väljer faktiskt fel, tro det eller ej, och om han inte vill gå den linjen så är man självklart omotiverad till att studera och hålla br närvaro i skolan. Jag tog studenten nu i somras och jag är 20 år, och det är inget fel med det och inget fel heller med att gå ut när man är 21 år! Jag gick ut med mycket bättre betyg nu än vad jag skulle ha gjort om jag inte hade tagit ett år ledigt efter första gymasieåret! Tycker du inte ska vara orolig utan ist stötta din sons val och hjälpa han lite

Som jag har skrivit i FLERA av mina inlägg nu så HOPPAS jag ju att han ska komma in och få gå den utbildning han vill gå!! Dessutom är det JAG som bokat tid för att tillsammans med honom gå till studievägledaren (vilket han också ville och tyckte kändes bra)och ta reda på vilka möjligheter som finns. Så jag vill verkligen ge honom stöd och hjälpa honom med det jag kan. Grejen är att jag är OROLIG som jag redan skrivit ATT HAN INTE SKA KOMMA IN och vad som i så fall händer.

Men lyssna nu allihopa så jag slipper skriva om det fler gånger:
JAG HOPPAS ATT HAN SKA KOMMA IN PÅ DEN UTBILDNING HAN VILL GÅ.

pannkaka68

Äldre 30 Oct 13:09

#13

LillaTanten skrev 2009-10-29 01:31:34 följande:

Svarar bara på frågan om studiemedel eftersom jag jobbat med sådana uppgifter:Faktum är att man redan vid 20% (ogiltig) frånvaro kan mista sitt studiemedel OM ansvarig på skolan meddelar CSN.Dessutom kan man tyvärr också bli återbetalningsskyldig om det i efterhand visar sig att frånvaron varit hög, inte rapporterats som den borde av olika anledningar (även underlåtenhet från ansvariga lärare) och man därför "orättmätigt" fått ut pengar så kolla med skolan hur mycket grabbens frånvaro ligger på så du/ni inte åker på att betala tillbaka!

Tack för ditt svar! Jag trodde det var 40% frånvaro.. hoppas inte han måste betala tillbaka nu och bli utan studiebidrag! Men som min son säger och nån skrev här så får man en förvarning och möte med skolan innan han riskerar csn-bidraget. Du som jobbar med sånt, LillaTanten, stämmer detta?

pannkaka68

Äldre 30 Oct 14:38

#15

LillaTanten, du kom med många bra tips där, tack så mycket!

Jag ska som du säger passa på att "lägga mig i" nu innan han blir 18 (i januari!) för att det ska gå så bra som möjligt för honom.

Det känns himla bra att veta också att skolan är skyldig att upprätta en handlingsplan för anpassad studiegång. Studievägledaren vi var till verkar vara fruktansvärt okunnig för han sa ingenting om det här.

17-åring skoltrött, jag orolig

INNEHÅLL