17-åring skoltrött, jag orolig

Jag tycker faktiskt att det är han som har en bra plan och att det är du som blockerar honom.
Han fattar att han inte kan gå ett program som han inte är intresserad utav, såklart han är uttråkad då ju! Alla väljer inte rätt linje ifrån första början.
Låt honom byta till något han är intresserad av och kommer att gilla!

1. Ja det stämmer att bidraget dras in om frånvaron är för stor. Då tillkallas föräldrarna till rektorn och man har ett samtal för att försöka lösa situationen.
2. Jag har en vän som gick ut studenten med mig i våras. Hon var två år äldre och hade bytt program två gånger. Men huvudsaken var att HON var NÖJD med den linjen hon till slut tog studenten ifrån.

På högskolan sen så kommer din son att ha mycket konkretare saker att välja emellan. Gymnasielinjerna innehåller så mycket olika områden och då är det inte konstigt att han blir förvirrad. Vad är så hemskt med att han tar studenten vid 21 års ålder? Poängen är ju att han tar studenten över huvudtaget.

Jag tycker inte att jag blockerar honom, utan jag vill tvärtom vara ett stöd. Jag VILL verkligen att han ska gå en utbildning som känns rätt för honom och jag HOPPAS att det GÅR att läsa enstaka ämnen fram till sommar lovet och samtidigt få bidrag + att han KOMMER IN på det program han är intresserad av (fast den är mycket eftertraktad och hans slutbetyg från 9:an är halvdana)+ att han ORKAR läsa 5 år på gymnasiet trots att han är skoltrött. Men jag är orolig för att det kanske inte blir så och jag tycker att jag ser ganska realistiskt på situationen.

Finns det ingen möjlighet för honom att läsa grundämnena och hoppa på det andra programmet redan nu? Läsa dom kurser han missat på distans eller något.. Om man pratar med rektor/lärare så brukar det ju oftast finnas en lösning...

Möjligheten kanske hade funnits att söka in på det programmet och hoppa in nu i 2:an, studievägledaren föreslog det, men sonen vill inte det. Han vill vara med från första början för att han inte ska missa nåt viktigt där.

Vad gäller de enstaka ämnena så skulle studievägledaren kolla upp med de nuvarande lärarna om det gick att göra det i den utbildning han går nu (fast jag tycker det verkar konstigt). Han nämnde inte nåt annat alternativ faktiskt.. men det borde ju vara möjligt tycker jag.

De ska träffas igen om ett tag, sonen och vägledaren och diskutera en plan. Hoppas det löser sig på nåt bra sätt! Studievägledaren sa också att min son behöver fundera på fler alternativa utbildningar ifall han inte skulle komma in på det program han vill.

Möjligheten kanske hade funnits att söka in på det programmet och hoppa in nu i 2:an, studievägledaren föreslog det, men sonen vill inte det. Han vill vara med från första början för att han inte ska missa nåt viktigt där.

Vad gäller de enstaka ämnena så skulle studievägledaren kolla upp med de nuvarande lärarna om det gick att göra det i den utbildning han går nu (fast jag tycker det verkar konstigt). Han nämnde inte nåt annat alternativ faktiskt.. men det borde ju vara möjligt tycker jag.

De ska träffas igen om ett tag, sonen och vägledaren och diskutera en plan. Hoppas det löser sig på nåt bra sätt! Studievägledaren sa också att min son behöver fundera på fler alternativa utbildningar ifall han inte skulle komma in på det program han vill.

Men vad är då problemet? Han vill börja ifrån ettan för att han är smart nog att förstå att det inte är bra att hamna efter. Jag tycker det låter som ett moget beslut..

Finns det några fler föräldrar med skoltrötta tonåringar här? Vad gör ni och era ungdomar åt det?

Om de håller på och skolkar mycket, vad kan man göra då? Det kan kännas ganska frustrerande, har man nåt att säga till om fast de är så stora?

Om ni har nån tonåring som hoppat av mitt i gymnasiet, vad gör de då? Får de aktivitetsstöd? Om man inte har slutbetyg från gymnasiet får man bara 48 kronor per dag och det är ju inte mycket direkt.. dessutom har jag fattat att det tar ett par månader innan de får aktivitetsstödet efter att de anmält sig som arbetssökande?

Och då får de inte heller underhållsbidraget. Det får de bara så länge de går på gymnasiet, inte om de är över 18 och INTE pluggar.

Jag vet ju inte vilka möjligheter det finns för min son att läsa enstaka ämnen och OM han får studiebidrag och underhållsbidrag då, men naturligtvis hoppas jag på det. Det vore ju inte kul om han blir utan sysselsättning och pengar fram till hösten! Och trots att jag verkligen hoppas att han kommer in på programmet han vill gå på så är det ju inte säkert att han gör det pga att det är en så attraktiv utbildning. Och förhoppningsvis orkar han med 5 års pluggande trots att han är skoltrött, men risken finns ju att det inte blir så.

Jag vet inte om det här är någon hjälp, men men son började på Tekninkprogrammet förra året och var ganska skoltrött redan från nian. Han härdade väl ut o tyckte det var rätt ok, men på vårterminen bestämde han sig för att söka Estet Musik ist, något som vi tyckt redan från början. Han kom in och började i ettan nu i augusti. Nu har ju han läst klart flera ämnen tex. matte. Svenska o engelska ska han börja med i höst igen (han får tillgodoräkna sig det han läst på teknik o där läser man ganska snabbt). Han går inte alls många timmar nu, men får fullt studiebidrag. Innan han gjorde omvalet så tyckte han att det kändes "sugigt" att läsa ett extra år på gymnasiet, men inte nu längre. Det här är det bästa han gjort. Just nu känns han mycket gladare och mer tillfreds. Hoppas det håller i sig .
Lycka till med allt!

ursäkta men är det inte bättre att han går den linjen som han vill? folk väljer faktiskt fel, tro det eller ej, och om han inte vill gå den linjen så är man självklart omotiverad till att studera och hålla br närvaro i skolan. Jag tog studenten nu i somras och jag är 20 år, och det är inget fel med det och inget fel heller med att gå ut när man är 21 år! Jag gick ut med mycket bättre betyg nu än vad jag skulle ha gjort om jag inte hade tagit ett år ledigt efter första gymasieåret! Tycker du inte ska vara orolig utan ist stötta din sons val och hjälpa han lite

Svarar bara på frågan om studiemedel eftersom jag jobbat med sådana uppgifter:

Faktum är att man redan vid 20% (ogiltig) frånvaro kan mista sitt studiemedel OM ansvarig på skolan meddelar CSN.

Dessutom kan man tyvärr också bli återbetalningsskyldig om det i efterhand visar sig att frånvaron varit hög, inte rapporterats som den borde av olika anledningar (även underlåtenhet från ansvariga lärare) och man därför "orättmätigt" fått ut pengar så kolla med skolan hur mycket grabbens frånvaro ligger på så du/ni inte åker på att betala tillbaka!

Gud vad skönt att höra! Tack! Hoppas det blir så för min son också! Han vill också gå musik/estet.

Som jag har skrivit i FLERA av mina inlägg nu så HOPPAS jag ju att han ska komma in och få gå den utbildning han vill gå!! Dessutom är det JAG som bokat tid för att tillsammans med honom gå till studievägledaren (vilket han också ville och tyckte kändes bra)och ta reda på vilka möjligheter som finns. Så jag vill verkligen ge honom stöd och hjälpa honom med det jag kan. Grejen är att jag är OROLIG som jag redan skrivit ATT HAN INTE SKA KOMMA IN och vad som i så fall händer.

Men lyssna nu allihopa så jag slipper skriva om det fler gånger:
JAG HOPPAS ATT HAN SKA KOMMA IN PÅ DEN UTBILDNING HAN VILL GÅ.

Tack för ditt svar! Jag trodde det var 40% frånvaro.. hoppas inte han måste betala tillbaka nu och bli utan studiebidrag! Men som min son säger och nån skrev här så får man en förvarning och möte med skolan innan han riskerar csn-bidraget. Du som jobbar med sånt, LillaTanten, stämmer detta?

Faktum är att jag inte vet till 100% - jag tror att det kan bero väldigt på skolan och hur deras rapportering ser ut. Grejen är ju att lärarna ska rapportera fortlöpande men inte alla sköter det utan "samlar" frånvaron till slutet av terminen när ansvarig på kansliet påminner dem - och då är det ju för sent?

Mig veterligen ska alla gymnasieskolor vara anslutna till databasen Dexter (kan också kallas Skolportalen), som handhar både ansökan, antagning, kursval och frånvaro. Då bör din son också ha fått ett inlogg dit - eftersom han är minderårig har vårdnadshavare rätt att få inlogget av sonen eller på skolexpeditionen och då kan du själv kolla hur mycket frånvaro som rapporterats.

Mitt tips är ju att du inte sitter hemma och väntar på att bli kallad till möte, ring hans mentor/rektor och berätta om dina funderingar! Skolan har skyldighet att upprätta en handlingsplan för hur din son ska kunna fortsätta sina studier, med bantad kursplan, överflyttning till IV-program med anpassad studiegång/praktiskt arbete eller annat stöd och du, ta chansen att "lägga dig i" nu innan han fyller 18 - efter det kommer du inte att ha någonting att säga till om utan hans medgivande, inte heller rätt att få utvecklingssamtal eller information från skolan mm.

Lycka till!

LillaTanten, du kom med många bra tips där, tack så mycket!

Jag ska som du säger passa på att "lägga mig i" nu innan han blir 18 (i januari!) för att det ska gå så bra som möjligt för honom.

Det känns himla bra att veta också att skolan är skyldig att upprätta en handlingsplan för anpassad studiegång. Studievägledaren vi var till verkar vara fruktansvärt okunnig för han sa ingenting om det här.

Det gjorde jag, det gick utmärkt, jag hoppade av och började på en annan linje som passade mig mkt bättre, och det är jag väldigt glad över!

Skolorna är oftast inte okunniga däremot är personalen så överbelastade så de varken har tid eller ork att engagera sig. Jag tycker din son ska gå i skolan i den takt han orkar. Det kommer aldrig spela någon roll om han gick ut när han var 19 eller 21. Själv gick jag ut med urusla betyg när jag var 20 och fick läsa igen en del på komvux, och har nu en Fil mag i Data och systemvetenskap som jag läste in när jag var mogen för det. Jag har aldrig lidit över att jag valde den vägen.

Min son har precis bytt program från Teknik till Estetisk och skolan föreslog att han skulle läsa om ettan men han ville inte det. Då ordnade skolan ett program till honom så han kunde ta igen en del av lektionerna och går några timmar i veckan i ettan Estetisk.

Han har därför att tungt år men allt går om man vill.

Lycka till!

Lycka till

Hur har det gått?

Jag är själv 17 och går i tvåan på gymnasiet. Har haft jättemycket problem med skoltrötthet och fel val och allt vad det är. Började ettan i en linje som jag inte kände passade och bytte efter en termin till en annan linje i samma skola. Jag hade tre val, att börja om ettan i ett annat program, att fortsätta tvåan i ett annat program eller att hoppa av helt. Jag valde att fortsätta tvåan vilket både var det lättaste och svåraste (lättaste för att skoltiden bara är utbredd över tre år, svårare för att det är så otroligt mycket jag måste läsa ikapp).
Har tyvärr fått nån knäpp som gör att jag har slutat bry mig en del, har just nu IG i fyra ämnen på grund av att jag måste komplettera dem och uppe på det har jag 30 % frånvaro och så går jag i en otroligt svår linje i en av de tuffaste skolorna i Stockholm. Så jag gjorde nog lite fel val... (för mig personligen i alla fall - då jag är väldigt skoltrött och oambitiös - men det är inte som att jag är dum eller dålig i skolan egentligen).
Men i och med att din son byter TILL musik och inte från (vilket jag gjorde) så kanske det blir lättare. Han kanske redan kommer att ha läst mycket av det de kommer läsa vilket kommer underlätta för honom. Antagligen kommer han också att tycka skolan är roligare och finna mer motivation att ta tag i det, det känner iallafall jag att jag gjorde i min nya linje.
Dock är det ju som många säger, trist att behöva gå fler än tre år.
Hoppas för hans skull att han gör rätt val.