Varför bara ett barn?

Jag ser mig själv som mamma till ETT barn och har ingen som helst längtan efter fler. Det bara är så enkelt. Jag känner mig helt klar och färdig med barnskaffandet och bara njuter av min son, det räcker liksom för mig.

Är 25 år, har son på 5 år. Älskar livet som enbarnsmamma på tok för mycket för att vilja ha fler barn och detsamma gäller min man. Vi har ett fritt, roligt, stimulerande liv som vi värnar om och vi har en son som är allt vi kan önska oss - väluppfostrad, harmonisk, social och glad. Vi har sluppit vaknätter, svåra sjukdomar, allergier, bråk och kunnat njuta av ett barn som sovit hela nätter i princip från start, som älskar att umgås med andra barn men som också kan roa sig själv i timmar. Vi har haft turen och lyckan att få vara föräldrarna som tittar undrande på andra småbarnsfamiljer när de beskriver trotskaos, sömnbrist, VAB-bråk, stökiga rum och matvägran. Vi är bortskämda helt enkelt!

Jag har ett stort behov av egentid och jag tränar varje dag, vilket jag vill ha möjlighet att göra. Varken jag eller maken vill börja om på nytt med smakportioner, blöjor, barnvagn och BVC. Jag kan naturligtvis inte garantera att jag inte blir bebissugen innan min 40-årsdag, men som det känns efter fem år är jag så otroligt nöjd med att vara mamma till ett barn. Att vara enbarnsförälder är helt enkelt min grej! Vi lever fortfarande med ett ben i vardera värld kan man säga och vi stormtrivs.

Jag är 24 år och har en dotter på 2 år. Jag känner just nu att det räcker med bara ett barn. Dels för att mammaledigheten för mig var väldigt jobbig och även trotsålder osv. 

Jag anser att alla familjer är inte gjorda för fler barn, visst kanske jag känner anorlunda om 10 år men det får vi ta då.

visst skulle jag vilja ha ett syskon men jag är bättre mamma till ett barn än till två. 

Ja varför och varför ? Varför skall folk ställa denna fråga och varför frågar inte folk, de som har fler barn, varför har ni tre barn ? Vi har en underbar dotter och vi kommer att förbli tre stycken i familjen och vi är lycklig för det. Jag älskar vår dotter och det finns en bakgrund till varför vi är tre och inte har valt syskon, men det behåller vi för oss själva. Vi är en harmonisk familj och alla runt oss har slutat fråga mer kring fler barn och det är skönt. Vi i Sverige skall alltid vara som alla andra och så fort nån avviker och är annorlunda eller väljer att leva annorlunda och gå sin egen väg skall det alltid i frågasättas

Jag svarar med en motfråga: Varför fler barn än ett? Det är en precis lika relevant fråga som "Varför bara ett barn?".