Injektions/sprutfobi - terapi

jag ska på möte på torsdag.... uscha..! 900:- för att gråta och må dåligt,...mysko egentligen.

hoppas det funkar!

Sabirah...du vet väl att det är massor med sprutor och stick prov när man är gravid...

Yollis: Åh, jag önskar dig all lycka och MASSA styrka!! Vad duktig du är som ska dit!!!

Sisu, TACK, jag behöver allt stöd man kan få.....

Nu har jag varit på mitt första fobi möte... och är 900:- fattigare.

Det va SKIT jobbigt, jag grät och grät och vi pratade massor. Jag fick titta och hålla i en spruta, och låna hem för att vänja mig vid den till nästa möte om nåra veckor.

Jag har INTE tittat på den hemma ännu....

jag har bara sovit och sovit... jag blev verkligen helt slut av det där...

hoppas det fungerar!

Yollis

VA DUKTIG DU ÄR OCH MODIG,, gör så att du går o lägger dig o sover gott o sen imorgon bitti tittar du o håller lite i sprutan innan du går till jobb el skola el va du nu ska göra...

Du kommer klara det
*stor kram*

jag tänkte det faktiskt... är ledig i morgon

fick med en finger stickare och ett sånt där band man spänner runt armen oxå... *bläää*

usch egentligen ska man hålla på i 30 minuter...alltså att TITTA och känna på grejjerna...men 10 minuter fick räcka för nu...

I mitt kit ingår: en finger stickar pryl, ett band att spänna runt armen och en spruta med nål...

jag började med spännbandet...först ena sen andra armen...och medans kikade jag nåra sekunder på armvecket...
mer pallar jag inte...

pillade lite med finger stickaren och tillslut sprutan med nålen...*huva*

jag FATTAR inte hur dom ska få röra min arm med en såndär... *blää*

WOW.... Du är verkligen JÄTTEduktig....!! Just det där med bandet reagerade jag mest på.... FYYY, vad jag hatar det... JAg mår till och med illa när de tar blodtrycket på mig...!

Du är så duktig! Vi vill ha uppdateringar på hur det går! Kanske kan vi oxå vänja oss lite, med tanke på att iallfall jag reagerar fysiskt (illamående och rysningar) när jag läser vissa av sakerna här, så kanske vi tar ett miiiinisteg närmare att bli lite "modigare"...

// Mona, som i fredags var med lilla dottern som fick Emla, fick blodtrycksmanchett runt armen och hade kanyl i armen.... =/

Hej Yollis!
Här är en till som vet precis hur du känner det. Har själv injektionsfobi (värsta tänkbara!!!) och har gått och fått hjälp för det under fjolåret. Jag fick remiss från VC till psyk på sjukhuset där jag fick gå en gång i veckan hos en terapeut som var specialutbildad på fobier. Terapeuten trodde att jag skulle vara "botad" på ca 5 gånger men efter 5 gånger hade vi fortfarande en lååång väg kvar att gå. Till att börja med pratade vi bara och bara det fick mig at tokgrina varje gång. Succesivt tog vi det sedan steg för steg, jag fick titta på en spruta i en platsförpackning och någon vecka senare fick jag montera ihop den. Var även på lab på sjukhuset på "studiebesök" med terapeuten där personalen fick ta "stick i fingret" på terapeuten och jag skulle titta. Jag grinade och skrek och överlevde. Sedan fick de sticka mig i fingret.
Terapin var mentalt mycket jobbig och man var slut hela eftermiddagen efter att man varit där. Efter några veckor reste jag jorden runt vilket gjorde att jag tyvärran att jag inte fullföljde och här sitter jag nu i v. 8 (7+0) och har min fobi kvar. Den är dock inte lika hemsk som tidigare, jag kan numera se själva sprutan i sig (dock ej när den sticker!!!) utan att svimma. Om två veckor ska vi till MVC på första besök och provtagning och det kommer att bli hemskt! Jag måste dock tänka på vad jag lärde mig på terapin och försöka överleva det hela.

Du får gärna hålla kontakt med mig så kan vi prata med varandra om detta. Det som inte själv har en fobi vet inte vad det innebär. Att ha injektionsfobi och att vara rädd för sprutor är inte samma sak!