Vilken ställning, vill inte spricka.

Jag har hört att man spricker mindre om man ligger i klassisk gyn-ställning, min bm sa det iaf. Jag sprack lite, det gör nog nästan alla försföderskor, var okså rädd för det innan men det var inte så farligt trots allt - visst var man öm ett tag men man läker oehört snabbt!

Kände du när du sprack? Hur var det när de sydde?

Spricker man vanligt så är risken för att känna nåt extremt liten. Man är så inne i det man gör, så man bryr sig faktiskt inte. Jag sprack lite, men kände inget.

och i min graviditets- och förlossningsbok (minns inte titeln nu) står det att risken för att spricka är STÖRRE när man ligger i klassisk gynställning och att tex knästående är att föredra.

Jag har inga egna erfarenheter så jag kan varken säga bu eller bä.

Jag tror jag är rädd för vetskapen om att jag spricker. Om barnmorskan säger att de måste använda sugklocka så skulle jag få panik som tusan, för med sugklocka brukar man väl spricka?
Att de ska sy ihop känns jätteläskigt, att jag vet om att de syr mig just då... Själva vetskapen om det.

Nej, det kändes inte så som man tänker sig att oj nu spricker jag, mer att det sved. Jo det gjorde ont att sy, det var svårt att ligga stilla men det gick ganska snabbt. Har du skrivit ett förlossningsbrev? Annars kan du ju skriva att du är rädd för att spricka och vill att de föreslår den ställning som de tror är bäst för dig. Iofs gör de säkert det ändå, men ag tyckte det hjälpte att skriva ner mina tankar. Har du långt kvar?

om det har gått så långt att de måste använda sugklocka så tror jag inte att du kommer bry dig så mycket, då vill du nog bara ha ut barnet. Det gör man väl inte (vad jag förstår) om mamman inte kan/orkar krysta ut barnet själv eller om det av någon anledning inte går riktigt som det ska.

Usch för att de ska sy.
Går till en Aurorabarnmorska och pratar, vi ska skriva ett förlossningsbrev ihop.

Dt beror nog lite på barnmorskan, vilken ställning hon känner att hon (han?) hanterar bäst. När man ligger på rygg tar det ofta längre tid eftersom bebisen kämpar i uppförsbacke sas men många bm föredrar det ändå för då ser de bättre och kan hålla emot.

Min dotter föddes med sugklocka och jag sprack som sagt inte jättemycket. Inte mer än att jag ände mig någotsånär hel efter en vecka iaf (någotsånär - jag ville ju inte ha sex direkt... ). Anledningen till att jag fick sugklocka var att jag krystade i 2 h och sen var både jag och bebisen slut. Tog epidural och det KAN göra så att värkarna avstannar (det måste inte göra det). Den här gången vill jag helst föda utan smärtlindring och tränar andning istället... men man vet ju aldrig med säkerhet hur det blir.

Saken är den att jag lider av stark panikångest som är väldigt impulsiv. Jag kan få panikångest av en småsak, under min förra förlossning fick jag ångest flera gånger. Är rädd för att tappa kontrollen. Jag ska dock ha min syster med stöd utöver min sambo, så jag har ju mer hjälp att hålla fötterna på jorden så säga.