Autismtråd 9
tillit71 skrev 2010-02-03 10:39:26 följande:
Jag tycker du ska vända dej till högre distans (läkarens chef) o säga att din läkare inte vill / har tid att skriva ett intyg...
Inlägg från: Skumboll
|
-
Får nästan göra det. Ska försöka få tag på kuratorn idag, hon skulle nämligen prata med läkaren igår. Hoppas hoppas hon kan hjälpa oss att medla lite...
-
Japp, men de har skyfflat över utbildningsansvaret på oss och sjukhuset.Ejnie skrev 2010-02-03 11:44:15 följande:Ja fast det måste ju varje människa begripa att det inte är ett alternativ, de måste ha en heltidsresurs till honom!
-
Jag är rädd att när vi väl får ett läkarintyg slätar man över situationen lite och det är egentligen inte så farligt som vi upplever det. Dvs. att min ansökan och läkarintyget inte beskriver samma problem.tillit71 skrev 2010-02-03 10:45:56 följande:Min ansökan var med på flera sidor och sen själva läkarintyget var det mindre skrivet men på det hade dom kopierat in text som jag själv hade med på själva ansökan.... Förresten du har inte lust att brevväxla via vanlig post? Skulle så gärna vilja ha fler att skriva till som har autistiska barn...Ledsen, men jag känner varken att jag har tid eller ork för sådan kontakt. Tycker det är så bra med dethär forumet, ingen press och stress.
-
Vad underbart att få sådan respons från sina barn! Sånt värmer i hjärtat!
-
Haleluja, tror någon (psykolog och kurator) har legat på läkaren för idag damp det ner ett läkarintyg. Inte så utförligt kanske men bättre än inget.
-
För vårdbidraget alltså.
Nu återstår bara resten... -
Grivel: Man tror ju att sverige har ett så bra skyddsnät och att allt är så tryggt och säkert här men ack vad man bedrog sig. Men det är väl inte förrän man sitter i situationen som man inser att det finns familjer som faller mellan reglerna.
Man blir bollad runt runt runt, ingen vet någonting och alla suckar som om man vore skitjobbig trots att de bara ska sköta sitt arbete.Sondmatningen är inte svår (tycker ju jag som lever med det varje dag
), jag tycker inte heller att det borde sätta sådana käppar i hjulet för oss men det är väl så att ingen vill ta det medicinska ansvaret. Vilken himla bra lösning FK kom med för er, och just att FK själva kom med förslaget var lite otippat faktiskt.Jag ger mig inte i första taget, jag är envisare än synden och det ska de minsann få veta. Men det är klart, man är ju rätt less och trött på allt. -
Tur ska man definitivt ha. Men någon där uppe måste vilja mig något ont, för jag har mest otur.Klättermusen skrev 2010-02-03 21:10:56 följande:Nej, inte trodde man att man skulle behöva kämpa på det sättet man gjort och fortfarande gör efter så lång tid bara för att klara vardagen. På något sätt måste man ju också ha ork att driva på alla ansökningar och orka bråka för att få det man har rätt till. Då är det bra att man är envis och riktigt arg har jag märkt. Tur ska man också ha.. Man blir verkligen ledsen över att något som skulle kunna lösas så enkelt bara bollas runt och sätter människor i skiten. Fy fan säger jag bara.
Vi föräldrar är ju trötta redan från början med allt vad ett autistisk barn innebär, hur fasen ska man då orka att sätta sig in i allt det andra. LSS hit, vårdbidrag dit, hab å fan å hans moster. Jag säger som jag gjort tidigare, man skulle haft någon spindel i nätet som sköter allt det där åt en så man iaf får tid att acceptera och sörja diagnosen. -
Eller hur, ett läkarintyg för VB har nu tagit oss nästan ett år av tjat (började långt innan sonen ens hade diagnos). Helt sjukt.kjempekul skrev 2010-02-03 21:22:16 följande:Instämmer med er, det är ett himla skitdjungel av bråk och stön med allting för att få till minsta lilla grej! Kan bara säga: Fight!! Ge inte upp!! Avskyr och söka vårdbidrag och det ena med det trejde, jag lever verkligen ett liv i efterforskning för min son,,,, ibland undrar jag, kommer det vända, blir det bättre? Kanske tur man inget vet, man får bara hoppas!!! Förstår hur det är, det finns fler som har det likadant, en klen tröst men nåt!Inte fan ger man upp! Även om det många gånger är skittufft så gör vi det ju för barnen.Åh, jag önskar jag kunde få byta med en mamma till ett normalstört barn som klagar på att ungen pratar för mycket eller bara äter korv.
-
Du är verkligen lyckligt lottad! NJUT!pcalma skrev 2010-02-03 22:00:20 följande:Skäms nästan över hur bra vi har det när jag hör hur andra får kämpa med näbbar o klor! Att det ska vara så olika i landet! Vi har aldrig behövt att strida mer än om att dottern skulle få medicin på förskola efter frukost, men nu ges det utan problem. Annars har vi blivit/blir serverade på silverfat. Resurs till båda barnen på dagis utan att vi ens behövt att fråga efter det. Hjälp med utökade tider på dagis, stängsel, larm o en massa andra hjälpmedel. Samtalsstöd i form av en som kommer hit från ett mobilt team en g varannan vecka. Hon handleder o vi pratar av poss o hon pepprar oss mm mm. Ofattbart att det ska vara så olika.. Likså tänkte jag att jag nog får kämpa iom skolstart till hösten, men det låter så bra när jag pratat med skolan, hon ska få en egen person med kunskap i ämnet! Hoppas att det inte är prata bara för det låter för bra för att vara sant. Isf får jag kämpa en gnutta jag med, men det orkar man ju isf när man inte behövt det innan. Energin behövs ju till annat o det är inte klokt att det ska vara på detta viset!! Kramar till er tappra o ge er inte!!Ibland hjälper det inte ens med klor här. Jag kan sätta mig på tvären, kräva, klaga men allt man får tillbaka är ett "det är väl inte så farligt".Blir också glad av att höra att det finns i alla fall en bup i landet som bryr sig om barnen, föräldrarna och familjen i helhet. Inte bara ser till personliga åsikter och försvarar sig med att göra livet surt för andra bara för att man är obekväm.
-
Zelia: Mediakontakt har jag funderat många gånger på, men det är synd att man ska behöva hota med sånt för att det ska hända något. Det är så skevt på något sätt.
Vi kämpar på. Fick iväg läkarintyget till FK igår för vårdbidraget i alla fall, och så tog jag en kopia på diagnosintyget som jag skickade med. I morgon bitti ska hon ringa så ska vi gå igenom ansökan. Vad är det för frågor man brukar få?Fick även veta att kuratorn på sjukhuset hade ordnat så att läkaren har skrivit ett intyg för arbetsförmedling och a-kassa. Tvivlar ju starkt på att det skulle räcka faktiskt men försöka kan man ju alltid. Men på sjukskrivning av sonen fick vi tvär-nej.Och så sa kuratorn att kuratorn på HAB egentligen ska sköta all kontakt med LSS och kommun, det är dennes jobb och det har vi rätt till. Varför kunde inte kuratorn på HAB nämna det själv för oss, hur ska vi veta att vi har rätt till den hjälpen? -
Anla: Vilken superbra affärsidé egentligen....!
-
Stor kram! Förstår dina känslor. Hur förberedd man än trodde att man var så kommer ju diagnosen som en chock i alla fall.Angi07 skrev 2010-02-04 20:28:41 följande:Nu fick vi diagnosen på vår son, det är aspergers syndrom som vi trodde från början. Den 19 kommer vi prata om allt detta med psykologen som gör utredning. Jag kommer också få en intyg för att söka Vb. Vi är slutkörda , trötta på allt, detta är bara en början, jag vet inte vad som väntar nu, vill inte tänka mera om framtiden. Min som har AS och det är en verklighet nu som gör ont, mycket ont.
-
Idag är jag glad och lättad. Hade på morgonen ett samtal med handläggaren på FK ang vårdbidraget, det var egentligen ingenting jag behövde förtydliga mer än hur vi hade tänkt med avlösning, jobb och dagis. Hon skulle definitivt föreslå ett helt VB och vi skulle ha beslutet om ett par veckor. Vilken lättnad!!
-
Verkligen! Handläggaren var supergullig!Klättermusen skrev 2010-02-05 15:15:48 följande:Tack och lov! Hoppas FK är lika samarbetsvillig i framtiden också!Nu kanske jag inte ska ropa hej ännu, men hon skulle väl knappast säga ett helt till mig i telefon om det inte skulle bli det.