35-åringar som är oförklarligt barnlösa?

För några år sedan när jag hamnade i den här barnlöshetssvängen med mitt X så berättade jag får några få vänner, annars blev mitt stora andningshål tjejer här på FL som gick igenom samma situation.
Nu vet ingen av mina vänner att vi går igenom det här förutom en tjej som jag lärt känna IRL från att ha träffats här på FL. Henne har jag stort utbyte av.
Nu går min bror och hans fru på utredning och hennes syster med man håller oxå på med IVF. Vi pratar inte så mkt om det för det blir lite för jobbigt tycker jag att bli involverad i varandras försök.
Psykiskt tycker jag att det blir jobbigare med åren, nu går det upp för mig att jag är 35 och har varit i bebisverkstan i 5 år och inget har hänt.

msnorrland: Klart du får hänga här. Undrar om vi inte var i samma tråd för typ fyra år sedan? Vi som ska göra utredning strax?

Vi hade en diskussion nyss på jobbet där en av mina kollegor säger att han tycker att om barnlösa där är det inte lika tråkigt som om föräldrar dör (han är pappa till två barn). Jag sa att ok, så om jag som inte har några barn dör så spelar det alltså ingen större roll. Han svarade: Ja, typ så. Det är ingen som behöver dig.
Så nu vet jag mitt värde: Här kämpar jag i fem år för att få barn men lyckas inte, sen om jag dör är det inte lika sorgligt får det är ingen som behöver mig!
Känns fint att ha fått sin status bekräftad. Nu vet inte mina kollegor om vad jag går igenom men man måste väl tänka efter hur man uttrycker sig???
Det här är en anledning till varför jag inte talar om för folk att jag är ofrivilligt barnlös. De som inte gått igenom det här själva har ingen aning om vad det innebär och deras kommentarer är oftast klumpiga och sårande.

Min kollega fick sitt första barn via IVF så man kan ju tro att han skulle vara lite mer eftertänksam...

Jag fick mens i tordags så nu är det väntan på nästa mens då jag ska börja spruta.
Min svägerska gör IVF på samma klinik som jag gör och det har ÄP imorgon. Det är deras tredje IVF och det känns lite pressat från min sida att om hon lyckas nu vill jag oxå göra det...
hua den här barnlöshetskarusellen är så jobbig!!
Vitsippa:
Hur ska de kontrollera att man inte försöker skaffa barn under tiden man går igenom adoptionsprocessen? Det är konstiga regler tycker jag... Det tar många år att gå igenom adoptionsprocessen och jag kan förstå det "praktiska" i att folk inte hoppar av i sista sekund för att de lyckats på egen hand men att begära att någon under 3-4 år inte ska försöka få barn det är märkligt. Två av mina vänner har syskon som är adopterade och båda adopterade syskonen är ett år äldre än sina syskon och det har fungerat utmärkt!
Angelia Jolie får adoptera ungar på löpande barn och skaffa egna men vi "vanliga dödliga" ska göra uppehåll i egna försöken? Dubbelmoral så det skvätter om det.

Vitsippa: Jag förstår att flera års väntan är för värdefull för att tid för att inte försöka få egna barn. Jag har i fem års tid försökt få barn och är nu 35. Mina sista fertila år skulle jag inte ge upp för att stå enbart i adoptionskö. Jag är trots mina misslyckade försök oerhört tacksam för att jag iaf under fem års tid har fått försöka få biologiska barn. Jag har alltid velat adoptera oavsett om jag skulle fått egna barn men när man hamnar i barnlöshetssvängen kommer det där lite på sniskan.
Jag tror att många som står i adoptionkö fortsätter på egen hand att försöka, handen på hjärtat så tror jag att få skyddar sig när de står i adoptionskö.
Jag tycker fortfarande att något i adoptionsvärlden är väldigt snett när Angelina Jolie får tillstånd av adoptionsorganisationer att adoptera även fast hon skaffar egna barn mellan adoptionerna....jag tycker att det borde vara samma regler för alla.

När jag gjorde ÄP i höstas sa läkaren att jag hade vaginos och sen fick jag ta tablett/tabletter? och när jag gjorde ÄP såg han inte att jag hade någon infektion, vet inte om den läker ut så snabbt som två dagar?

Ninni: Nä, jag märkte ingenting...blev bara förvånad när han sa att han såg det.

Hej tjejer!
Hur har ni haft det i jul?

NinniNinna: Jag hade en jättebra jul! Vi firade hemma hos oss med våra föräldrar, min bror och min mans dotter. Just julen är känslig då det är mkt fokus kring barn tycker jag. Nu blev julen mer mysig vi hade lilla E här . Jag har turen att vara ledig mellan jul och nyår så nu är jag hemma och myser och pysslar. Jag ska sätta igång o spruta när jag får mens vilket jag hoppas blir nästa vecka. Har blandade känslor inför ny IVF, mest rädd för att krascha igen.