städa unge

Tja, vi avbryter Elliots lek vid tjugo i sex ungefär och sen städar vi innan Bolibompa. En förälder hjälper till. Är inte rummet städat till sex missar han en bit av sitt barnprogram. Om han inte vill städa alls blir det inget barnprogram, men det har aldrig hänt. Elliot är fyra år och vi har haft det så här sen han var tre år.

Min 1-åring plockar upp när jag säger åt honom att han ska göra det. Oftast brukar jag dock inte "kräva" att han ska plocka upp eftersom han är så liten, men om han har kastat saker på pin kiv så får han bannemej plocka upp efter sig. (Jag kanske låter hård, men jag står inte precis med en piska ) för övrigt så brukar han hjälpa till när jag plockar upp. Brukar göra det till en lek. Jag hatar själv att plocka, men när man leker samtidigt så blir det kul.

Det var det bästa tips jag hört!
Verkligen smart! Då blir det rutin också. Har du fler såna bra tips när det gäller annat också?

Haha, tack!
Jag tror på att ge barnen val, anpassade efter deras intressen och åldrar och med omedelbara konsekvenser. Här har han valet att städa duktigt - se hela barnprogrammet, eller söla - se mindre av programmet. Vi är inte benhårda med städningen (vill han behålla legobyggen framme kan han få det) och hjälper till med det jobbigaste momentet - samla in all lös lego.

Han får val när det gäller andra saker med, t.ex. påklädning. Kom nu så hjälper mamma dig med kläderna, kommer du senare får du göra det själv. Ät upp maten och lek inte med den så hinner mamma läsa en bok för dig, om du leker med maten kommer jag inte hinna.

Jag är föräldraledig med hans lillasyster på dagarna så jag har tid att vänta in honom, om han väljer att t.ex. klä på sig själv. Kanske svårare om man ska iväg till dagis och stressar, men att städa innan barnprogammet bör ju de flesta hinna med.

till min dotter som är 3½ har vi ända från börjat lärt henne att när hon lekt klart med klossar tex så plockar hon bort dom direkt innan hon går till nästa vist inte alltid men då ber jag henne så gör jag det men i bland när hon är i trots humör funkar ofta att man tävlar lite och när det blivit mkt att städa hjälps vi åt=) vi städar alltid också innan bompa =)

Min 3åring kör jag positiv förstärkning med. Har gjort det sedan ett bra tag tillbaka, började med det när hon började krångla med sömnen. Jag köpte in sådana självlysande stjärnor som man fäster i taket och förklarade till henne att varje morgon när hon lagt sig duktigt utan krångel och sovit bra får hon en stjärna att klistra upp i taket. Beteende förändrades på en gång. Vid några enstaka tillfällen har hon missat dem varav hon fick spel första gången men jag påminde om reglerna och sen har det fungerat.

Nu har hon haft problem med att äta upp maten samt att städa i ordning sitt rum på kvällen plus att hon verkligen dragit ut och ner nästintill allt som finns i rummet under dagen. Så jag skaffade klistermärken och ritade en tallrik och en sopskyffel på ett papper. När hon ätit bra får hon klistra och när hon städat på kvällen får hon klistra. Vi skulle köpa in ett akvarium så klistermärkena var fiskar och fem fiskar motsvarar en fisk som hon får välja själv. Vi har börjat köpa in dem smått och hon valde 3 svarta Mollys och var så nöjd. Dessutom har hon ordning på sitt rum nästa hela dagen eftersom hon kommit på hur jobbigt det är att städa. Och så har hon även blivit bättre på att inte strö runt grejerna i lägenheten. Ibland när hon har dåligt med motivation att städa så beskriver jag att hon tex först ska lägga upp böckerna i hyllan och sen lägga pysselsakerna i pysselväskan. Och ibland säger jag att hon kan låta bli om hon vill men då blir det inget klistermärke och då sätter hon igång. Nu har hon fyllt på pappret med märken så nu ska jag övergå till små paket som jag har i en gömma. Hon får välja ett paket efter 5 märken. Sen när beteendet är inrotat lägger vi systemet på ett annat beteende som vi vill förändra.

Fungerar jätte bra. Man ska ignorera det negativa så gott det går för att inte förstärka det beteendet genom att tex ge uppmärksamhet och istället förstärka det positiva. Som tex om man har svårt med att man sällan får ro för sig själv. När barnen väl leker lugnt på rummet är det lätt att man tar tid för sig själv men sen kommer de och stökar efter en kort stund och man ger dem uppmärksamhet då på olika sätt och förstärker det beteendet. Då ska man istället berömma dem för att de leker så duktigt och ta sig tid och leka med dem lite. På det sätter förstärker man det beteendet och efter ett tag så har de lärt sig att det är bra att vara på rummet och leka ibland

Tävlar gör vi också ibland, det fungerar jättebra
Vem hinner först? Hinner mamma eller du först? Och när maten går i dåligt kör vi "min tur, din tur", då turas vi om att lassa in. Men att tävla funkar alltid bäst. Men är det ett beteende jag verkligen vill förändra så är det klistermärken som gäller.

Ja, omedelbara konsekvenser ska det vara. Inte att de missar lördagsgodis om de gör något dumt i början av veckan t ex. Då blir det svårt för dem att se sambandet. Sedan som de andra här också säger att man själv hjälper dem plocka bort när de är små och lätt tröttnar.

Men det går säkert lättare att ha något kul som Bolibompa att se fram emot.

Ettåring som plockar bort - gulligt! Börjar man i den åldern kanske de inte kommer att hata det i framtiden.

Min son har städat sitt rum sedan han var 1 år (inte själv då). Nu är han 3,5 och ska klara av att plocka undan allt och vi hjälper bara till när vissa saker ska upp i hyllan som han inte klarar av. De fåtal gånger han tramsar och vägrar städa så "hotar" jag att i så fall ska jag kasta de leksakerna som ligger framme (då bara på kvällen innan läggdags). brukar bli snyggt väldigt snabbt då.

Ni verkar ha underbara barn, jag blir (inte så) lite grön av avund när jag läser.

Min tjej VRÄKER ut saker, hennes lek går i princip enbart ut på att stöka till urskiljningslöst. Inte en chans att få henne att plocka ihop. Hon skiter fullständigt i straff/mutor i Bolibompaform eller annan. Man hinner inte städa undan efter henne, hon kommer efter och välter ut allt omedelbart. Tömmer alla pussel i en hög på mattan, sopar ned dockservisen, kastar ut alla böckerna - hon gör mig förtvivlad. Skåpen och lådorna töms och hon bryr sig inte. Hon verkar likgiltig till om det är städat eller inte så länge hon kan stöka till lite till. Det är tyvärr sant. När allt är utkastat påbörjar hon projekt trampa/riva sönder.

Att plocka bort allt hon har ut eller sönder hjälper inte heller, då tar hon bara nästa grej.

Helt maktlös känner jag mig för denna lilla tvååring. Hon har varit sådan här från början trots att jag alltid sett det som en naturlig del att ta undan efter sig.

Vi började redan på en gång med att sätta oss tillsammans med dottern och plocka upp sakerna, tillsammans med henne. Hon har alltid hjälpt till (så gott hon kunnat beroende på ålder).

Nu är hon 2 år, får utbrott emellanåt och kastar tex en låda med pennor på golvet osv. Då säger jag bara, men oj då, nu måste vi ju plocka ihop dem igen. Sätter mig ner på golvet tillsammans med henne och uppmuntrar henne att plocka genom att börja själv.

Jag vet inte om det är vårt sätt, eller om hon kanske helt enkelt är väldigt ordningssam av sig, men hon plockar och städar och grejar väldigt ofta på eget initiativ, redan nu

Vi brukar dock aldrig BEFALLA henne att plocka upp, det blir helt fel för oss. Vi gör det till en gemensam grej att plocka upp, det gäller även att torka när hon tex spillt ut något och så.

Il gatto macchiato skrev 2009-11-16 20:13:28 följande:

Hur gammal är hon, är hon 2 år? Vill inte vara sån, men då tror jag det är lite väl tilltaget att ens försöka med straff och mutor, det förvånar mig inte att det inte fungerar. Hon är för liten än!

Beteendet påminner absolut om hur dottern blir emellanåt, de blir ju ofta arga i den åldern. Men man får ju försöka ta sig ner till deras nivå på något sätt.

Ska tillägga att jag absolut inte ser det som ett krav att hon ska kunna städa efter sig redan nu, herregud.. småbarna liksom! Det ska ju vara en kul grej och förhoppningsvis bli en vana och en del av själva leken. Det är ju NU man måste gå före med gott exempel, inte börja straffa och greja för att de inte tar sitt ansvar, de har ju knappt lärt sig förstå sammahangen än! Än mindre är de mogna att ta ett sådant ansvar...

Il gatto macchiato skrev 2009-11-16 20:13:28 följande:

Tror du inte det skulle vara bättre att lägga undan en del saker och inte ha så mycket framme när det är så som du beskriver. Jag menar inte att hon inte ska ha grejer att leka med, men ni kanske kan ta fram allteftersom och förvara i garderoben så slipper du vara förtvivlad och ni kan hjälpas åt att städa ihop. Så små barn orkar inte plocka bort särskilt mycket utan att tröttna.

Il gatto macchiato skrev 2009-11-16 20:13:28 följande:

Sedan måste jag säga att det låter som 2-åringsutbrott att ksta ut allt och trampa sönder. Det är nog mycket trots i detta.

Än så är mina barn bara 1½ och dom kommer och hjälper till självmant om jag börjar plocka medans dom är vaken. Annars så städar jag när dom sover.
Men tyckte tipset med barnprogrammet var bra och det kanske är så man får göra i framtiden

Hehe, I wish. Hon kan öppna skåp och dörrar och vi kan inte sätta barnspärrar på varenda lucka i hela lägenheten... Vi har skåp och lådor till alla hennes grejer, inget tår framme när hon vaknar på morgonen.

Vittra: Jo, jag tycker också att två år är litet, därför blev jag så paff av att läsa i tråden. Precis, straff/mutor är inget som funkar, inget jag heller tycker är lämpligt, men har försökt att testa bara för att se om det funkar. När jag funderar på straff så kan jag inte komma på något jag någonsin gjort ändå när jag tänker efter. (Muta: Bokstavskex.)

Men vår tjej har aldrig velat plocka upp, varken på lek, tillsammans, eller på något sätt öht. Märktes långt innan tvåårstrotsen (som började långt innan hon var två). Hon ser helt enkelt inget nöje eller någon mening i att lägga tillbaka kritor i sin låda.

Hu, för långt och stort problem att lösa ikväll är jag rädd, men tack för era kommentarer ändå.

Jag har gjort så med barnen att dom fått vara med och plocka undan sen dom kunnat gå. Har gjort det till lek, med mycket uppmuntran, klappar och skratt.
Det är naturligt och självklart för barnen att det ska plockas undan (inte sagt att dom gärna gör det alla gånger, speciellt tvååringen nu).

När dom inte vill så säger jag lite olika, beroende på åldern på barnet: till äldsta kan jag säga: nähä, men det vill jag. Oftast har hon en anledning till att hon inte vill städa just då och det kan vi också prata om (om det inte är läggdags så kan jag gå med på den). Ibland påminner jag henne om att ju snabbare hon städar desto mer egentid får hon (hon lägger sig senare än sina småbröder och den stunden är helig för henne).

Till mellan (2åringen) gäller det att göra det till en lek han är road av så att han inte tänker på att han städar. Exempelvis så är ju alla bilar, lastbilar och sånt jättetrötta (för det sa dom till mig) och vill gå och lägga sig så han får säga godnatt till dom. Då lägger han in dom i bokhyllan, pussar och säger godnatt . Anda bilar ska köra så snabbt som möjligt till korgen dom brukar ligga i och en del annat gäller det att kunna pricka i rätt korg (duplo bla).

Ettåringen har precis börjat hjälpa till så han gäller det mest att hjälpa lägga på rätt ställe (och hindra honom från att riva ut allt när storasyskonen är klara ).

Att plocka undan på kvällen är en rutin vi sällan bryter. Inte heller gör jag det åt dom, men jag kan hjälpa till om dom är jättetrötta och griniga och har dragit ut allt. Det kan ju vara svårt att få en överblick och det tar lång tid då.

Men det gäller inte bara kvällen. Dom får plocka undan efter sig när dom lekt med lego (smålego), kritor, pussel, pyssel och allt annat som inte är så lämpligt att det ligger framme.