Minnie69 skrev 2010-01-20 12:30:05 följande:
Vi råkade ut för samma scenario, hade väntat på ägglossning i måååååååååånader, så slår stickan om och visar att nu är det dax, precis när vi har haft dödsfall i familjen och måste ordna för att åka till begravning etc.....Vi slet och slet i försök att få av ett skott s.a.s, men det ville inte lossna. Efter att ha slitit hela natten bestämde vi oss för en kortare tupplur, ställde alarmet och försökte igen, med samma usla resultat .Vi gav oss inte för det utan försökte i sovvagnen på väg till begravningen (gick så klart inte ).Därav tipset om att köra på regelbundet, hade vi gjort det så hade det ju
iaf funnits lite "grabbar" där inne när stickan slog om. Nu hade vi inte ägnat oss åt "sånt" på evigheter så det fanns noll chans att det skulle ta sig. Efter det så införde vi principen om ett par gånger i veckan som rutin. Dvs vi hade tre fasta "sexdagar", behövdes inget snack etc, båda visste att de dagarna skulle man inte göra andra planer s.a.s. Behövde man ta en sådan dag i anspråk så flyttade vi såklart aktiviteterna till dagen innan eller efter.
Åh sjutton vilket scenario, det är ju värre än det som hände oss. Först vänta på ÄL så länge och sedan inte få till det när det väl gäller för en gångs skull.
Tack och lov så har jag regelbunden mens och kan i stort ställa klockan efter mens och ÄL och det är en klar fördel när man insemineras.
När ÄL-testet slår om till positivt så insemineras jag samma dag eller dagen efter och så gör vi ytterligare en insemination med en dags mellanrum.
Sedan är det bara att hoppas och det är nog det tyngsta biten med hela verkstaden, att känna så mycket fast jag försöker ignorera alla symtom eller tänka att det är säkert mens på gång. Trots det så köper jag graviditetstest varje månad och får se det där jag är rejält less på att se vid det här laget, ett minus.
Och så förra månaden, när jag fick se ett plus...ni kan själva nog förstå hur hela jag sprudlade av lyckohormoner, för att sedan släppas ner till verklighetens bottenhål när man insåg att det var ett falskt plus.
Att ha sex på beställning bara för att det är ÄL måste vara svårt, man måste känna sig superstressad och då som man vilja och önska sig göra sin fru/flickvän gravid kan ju störa det själva stora ögonblicket något enormt.
Strongt att ha sex i sovkupén på tåget
men vad gör man inte? Skulle inte tvekat själv om jag hade varit i samma situation
Jag känner själv lätt stress och så bygger jag upp omedvetna förväntningar inför varje insemination.
Att inte tänka på det går inte för jag måste inför varje insemination förbereda en massa, det är inte bara att gå in i sovrummet och ha sex, eller ligga i varannan eller var tredje dag heller.
Hur går det för dig? När har du BIM?