Strandhagens behandlingshem i Sävsjö?

Du har verkligen satt orden på känslorna för det stället. Jag blev placerad där sommaren 2014, tror jag va där i tre veckor innan de ropade in mig 8 på morgonen in i karins rum och då berättade hon att mitt tåg hem går om 40 minuter och jag borde packa snabbt. Jag hade inte gjort någonting, det erkände hon själv också, bara "jag passade inte in" 
  Där stod jag, kände mig jävligt ensam, grät för jag ville absolut inte åka hem för jag var rädd och hade inget stöd. De såg dessutom till att kasta ut mig första dagen på min soc semester, så min hemkommun gjorde ingenting fören hon var tillbaka.

De tog två timmar när jag kom hem, sen åkte jag in på sjukhuset för överdos och behövde sy ihop armar och lår. Tack sävsjö för tålamodet, rent utsagt elakt att inte ens kunna vänta på min social sekreterare var tillbaka innan att sätta mig 70 mil därifrån helt ensam.