Regler för en eller ett?
Finns det regler för när man ska använda en eller ett framför ett svenskt ord? Eller måste man lära sig vilka ord som ska en eller ett?
-
-
Svar på tråden Regler för en eller ett?
-
Om man böjer ordet, t.ex. bil-bilen, så är det en framför, men om man som t.ex. träd-trädet, då är det ett. Likadant med den och det. En-ord är den och ett-ord är det.
-
längtar och väntar skrev 2009-11-22 12:28:06 följande:
Om man böjer ordet, t.ex. bil-bilen, så är det en framför, men om man som t.ex. träd-trädet, då är det ett. Likadant med den och det. En-ord är den och ett-ord är det.Men finns det då några regler för om det ska vara en eller et på slutet? -
Nej, man får lära sig det. Det enda man kan veta regeln för är det jag skrev ovan.
Amber1975 skrev 2009-11-22 12:29:57 följande:längtar och väntar skrev 2009-11-22 12:28:06 följande: Men finns det då några regler för om det ska vara en eller et på slutet? -
längtar och väntar skrev 2009-11-22 12:30:38 följande:
Nej, man får lära sig det. Det enda man kan veta regeln för är det jag skrev ovan.Aha ok. Ganska knepigt då. Min stackars engelska karl håller på att lära sig svenska. Tack för hjälpen. Inser att jag verkligen har noll koll på svenska
-
Bortsett från symmetrin i fristående och suffigerad artikel (en bil - bilen; ett träd - trädet) så är jag rädd att det inte finns någon större logik när det kommer till genus. Levande saker är oftast utrum (en), men inte ens detta är konsekvent. Man får helt enkelt lära sig genus för varje ord.
-
jag trodde genus var han/hon/det och inte att det var ett n-ord eller ett t-ord.mindless skrev 2009-11-22 12:35:21 följande:Bortsett från symmetrin i fristående och suffigerad artikel (en bil - bilen; ett träd - trädet) så är jag rädd att det inte finns någon större logik när det kommer till genus. Levande saker är oftast utrum (en), men inte ens detta är konsekvent. Man får helt enkelt lära sig genus för varje ord.
Inte för att vi har några regler för genus heller men ändå... -
Nej, han/hon/det är pronomen.
n-ord/t-ord/maskulina och feminina substantiv är genus.
kaksmulan skrev 2009-11-22 13:36:57 följande:jag trodde genus var han/hon/det och inte att det var ett n-ord eller ett t-ord. Inte för att vi har några regler för genus heller men ändå... -
Kaksmulan:
I svenskan har vi två grammatiska genus som vi delar in orden i: neutrum och utrum. Tidigare hade vi tre: maskulinum, femininum och neutrum, men de två förstnämnda sammanföll i samband med att vi förlorade systemet med fyra kasus.
Man talar dock ibland om semantiskt genus, och det är det genus som styr val av personliga pronomen. En pojke omnämns till exempel som "han", vilket beror på det semantiska genuset. Och eftersom detta genus styrs av inneboende egenskaper är det ganska transparent; även en nybörjare på språket kan se om det blir "han" eller "hon". -
Jo, jag satt och googlade det hela en stund i idag och kom fram till det du berättar. Det är bra att en inbiten naturvetare som jag blir lite mer gramatiskt lärdmindless skrev 2009-11-22 15:23:11 följande:Kaksmulan:I svenskan har vi två grammatiska genus som vi delar in orden i: neutrum och utrum. Tidigare hade vi tre: maskulinum, femininum och neutrum, men de två förstnämnda sammanföll i samband med att vi förlorade systemet med fyra kasus. Man talar dock ibland om semantiskt genus, och det är det genus som styr val av personliga pronomen. En pojke omnämns till exempel som "han", vilket beror på det semantiska genuset. Och eftersom detta genus styrs av inneboende egenskaper är det ganska transparent; även en nybörjare på språket kan se om det blir "han" eller "hon".
-
Ord som betecknar människor, bl a yrken, och djur är normalt -en-ord då de tidigare varit maskulina eller feminina och dessa haft -en. Likaså latinsk-franska lån som slutar på -tion. De flesta latinlån jag kommer på faktiskt. Gamla femininer som känns igen på att de slutar på-a (klocka exempelvis, där man ju faktiskt fortfarande kan höra "vad är hon" här och var) har -en. Sammansatta ord böjs efter det sista ordet. Fler regler kommer jag inte på.
Vissa ord har vacklande genus och kan ha både -en och -ett (på olika orter då vanligen och kan därför vara "fel" utanför sitt dialektområde), mer kända som apelsin och paraply men även andra, som spik och såg. Eller moderna som på FL omdiskuterade en/ett choklad . Dessa är dock inte så många att det spelar stor roll.
. Dessa är dock inte så många att det spelar stor roll.