Varför förstår inte min sambo vår situation?!

TS: du har skrivit att NI kommit överens om att anstränga er, att NI skulle göra vad ni kunde för att få så bra ekonomi som möjligt. DU har hållit er överenskommelse - HAN vill fortsätta att bryta den.
jag har själv levt ihop med en kille som försökte leva på mina pengar, trots en massa överenskommelser. han började göra rätt för sig efter att jag gav honom en deadline: "antingen har du löst ekonomin på ett eller annat vis till månadsskiftet eller så flyttar du ut". något annat hade inte fungerat, tyvärr.

du har möjligheten att göra detsamma, alltså sätta en gräns.
förklara för honom att ditt ekonomiska ansvar först och främst gäller dig och barnet, och att han också har ett ansvar. att låta honom vara föräldraledig i er ekonomiska situation vore oansvarigt - även om jag tycker att även pappor ska vara hemma. det måste bara FUNGERA också.

om din sambo vägrar vara ekonomiskt ansvarig och se till att få jobba så mycket han kan, oavset "status" på jobbet, ja då kankse ni måste överväga att vara särbos. som ensamboende skulle du kunna ha en mindre/billigare lägenhet (misstänker jag) samt få mer stöd. din sambo - eller FK i hans ställe - kommer att bidra istället för att tära, plus att du troligen får högre bostadsbidrag et c.

SJÄLVKLART är det bästa om din sambo i det läget verkligen FATTAR att han måste börja ta ansvar. men om inte måste du vara villig att genomföra det du sagt. LOVA, inte hota är kodorden.
om ni separerar och din sambo inte förrän då fattar att det är allvar och börjar ändra sig, ja, då har ni alltid möjligheten att flytta ihop igen - den dagen han är villig att JOBBA.

att låta sin partner slita men anse sig själv "för fin" för att göra detsamma? i mina ögon är INTE det tecken på en man. gör er båda - alla tre - en tjänst och be honom växa upp.

slutligen: han kan bara vara föräldraledig om ni har gemensam vårdnad. jag skulle i ditt läge tänka både en och två gånger innan jag skrev på om det - du kan ändra från enskild till gemensam utan svårigheter senare, men det omvända är svårt.
visst låter det hårt att ta ifrån din sambo så pass mycket, men du har ett större ansvar, och det är till ditt BARN. bäbisen kommer knappast växa upp och tacka dig ifall du låter din sambo rasera er ekonomi.

Anonym (...) skrev 2009-11-23 20:25:53 följande:

ja, pappan har dessa 60 dagar - OM vårdnaden är gemensam. det jag skrev var att TS kanske inte borde skriva på för gemensam vårdnad. orsaken? pappan vill vara hemma av "rättviseskäl" och verkar inte vilja tänka på hur det skulle påverka familjeekonomin. kanske är det då lämpligt att han inte kan fatta det beslutet. för det låter tyvärr inte riktigt som att han gärna skulle skriva över de dagar han kan på TS...

sedan tycker jag också att det allra bästa vore ifall sambon genomgick en reality-check, växte upp, gjorde allt för att skaffa ett jobb så att han har en ok SGI för att ta föräldraledigt senare. trots allt, man kan gå ner & änsra till gemensam vårdnad när man vill - till exempel så fort pappan har en ok SGI och har laglig rätt att begära föräldraledigt (det är väl efter sex månader, om jag inte missminner mig)

jag har bara sett ett fall för mycket där föräldraledighet ställt till det, ekonomiskt då, på sätt som varit svårat att reparera.

jag kan tillägga att med första barnet så hade vi inte möjligheten att min man skulle vara hemma hur gärna han än ville - det skulle inte ha fungerat ekonomiskt. istället skaffade han ett jobb (studerade innan), tjänade pengar och sparade lite mer än de där 60 dagarna för att kunna ta ut senare. (det har blivit härliga långa somrar för pappa & barn av de dagarna)
nu med tvåan kan vi ta hälften var - men då har det gått några år emellan.