TTTS

Det är individuellt - det kan både fortlöpa långsamt och väldigt fort. Det delas in i 4-5 faser vad jag förstår, beroende på hur kritiskt det är. Har man tur går man inte förbi de första två stadierna, i de senare är den ena tvillingen "stuck" (alltså mer eller mindre fastklämd i sin trånga, nästintill vätskelösa fosterblåsa) och den andra kan visa tecken på organsvikt, såsom hjärtflimmer. Vad man ska ha koll på är att magen inte växer väldigt fort men det är ju förstås svårt att kolla själv, så viktigast är att läkarna har koll på en. På mig delade de upp så att jag var på besök två gånger i veckan, ena dagen för blodflödeskoll, andra för ultraljud då fostervattenmängd kollades, så att det inte gick mer än 3-4 dagar mellan kontrollerna. Se också till att du får all information du behöver och vid behov tala med en kurator - om det nu syns någon tendens till TTS, vilket ju alls inte behöver vara fallet.Jag har försökt länka till den här informationen från Karolinska flera gånger men FL pajar länken varenda gång, hoppas det funkar denna gången. Annars kanske du själv kan googla på "tvillingtransfusionssyndrom" eller "twin twin transfusion syndrome" så kan du läsa allt du kommer över och kanske stilla din oro lite, även om Karolinskas info också är tuff och rakt på sak, när det gäller t ex statistik. Kom dock ihåg att de siffror de pratar om först är om ingenting görs för att häva processen.Mina pojkar föddes i lördags, i v 31+0, och den tvilling som varit donator och alltså borde varit minst vägde faktiskt 75 g mer än den andre, recipienten. De är pigga och krya och har inte behövt några ingrepp än så länge, de får lite avlastning för lungorna med en s k CPAP som ger lite lufttryck, men ingen syrgas. Och så har de matsond. Så, för mig såg det ut att gå åt skogen i 22+6 men nu ser det ut som att vi kommer att klara oss! De vägde 1300 resp 1375 g. Lycka till nu, håller tummarna för dig!