Skulle du samtycka till gynundersökning av läkarstudenter under narkos?
och ha betydligt sämre medellivslängd
konkelbär skrev 2009-12-29 22:43:57 följande:
Den skulle se enkelspårig ut. Ointressant, tråkig.
Inlägg från: Jalapeno
|
-
-
jag kommer inte ihåg exakt, men avhandlignen finns nog att få tag på från Umeås universitet.
Det kontroversiella som gör att jag kommer ihåg den var att försökspersonerna informerades i efterhand att de varit just försökspersoner. Det går emot sedvanlig forskningsetik.
Min minnesbild är att dessa kvinnor uppgett att det inte spelade någon roll om de blev informerade i förväg om kandidatens närvaro eller inte.
konkelbär skrev 2009-12-29 22:49:06 följande:Inte för någon av de tillfrågade kvinnorna? :-O -
nu var det faktiskt inte organdonation jag tänkte på i första hand utan din motvilja att låta dig bli undersökt av sjukvårdspersonal under utbildning.
konkelbär skrev 2009-12-29 22:52:36 följande:Ja, eftersom att jag inte vill donera organ så skulle ju medellivslängden minska extremt lite, med tanke på att de allra flesta människor i världen inte har tillgång till organdonationer varesig de vill eller ej. Så någon avsevärd förminskning av medellivslängden talar vi inte om. Å andra sidan, jag röker inte, dricker inte och äter inte kött. Ett leverne som minskar behovet av organdonationer och förlänger medellivslängden. -
ok, jag uppfattade att du inte ville bli undersökt av någon under utbildning, oavsett när var hur. Som en generell ståndpunkt.
-
återigen, jag komemr inte ihåg exakt hur studien var upplagd. men det gick troligen en tid innan försökspersonerna svarade på frågan om de hade velat bli förvarnade om studentnärvaro eller inte. Hälften av patienterna blev alltså förvarnade att det skulle finnas en student med, för hälften kom det som en överraskning. Vill du veta exakt kan du säkert få tag på avhandlingen.
Lonicera skrev 2009-12-30 10:42:22 följande:Fast jag skulle kunna tänka mig att om man som patient fick godkänna i efterhand, efter fullbordat faktum, så skulle nog många säga till ansvarig läkare att det var OK att kandidaten varit med, men när de kom hem och funderade över saken kanske de skulle komma fram till andra slutsatser. Saker som att de känt sig kränkta över att de inte tillfrågats före. -
Besöker man ett universitetssjukhus räknar man väl med att det ska finnas studenter?Lonicera skrev 2009-12-30 13:27:12 följande:Man kan också fundera över vad ett samtycke är värt och om ett godkännande i efterhand räcker för att uppfylla patientens rätt till medbestämmande i vården. Jag anser att ett samtycke i efterhand i praktiken inte är något samtycke alls.
jag kan inte tycka att det är så kontroversiellt att i efterhand meddela patienter att hälften av er fick reda på i förväg att det skulle vara med en student och hälften av er fick inte denna information i förväg.
I vissa lägen måste vi som arbetar i vården agera helt utan samtycke. Det gäller framförallt akuta situationer när det inte finns tid för diksussion eller patienten är så påverkad att det inte går att informera och diskutera. Sen har vi tvångslagstiftningen. Det finns forskning som visar vad de som vårdats i enlighet med LPT tyckte om det. Alltså i efterhand när de kommit ur sin psykos.
ja, man ska alltid fråga och informera i förhand om kandidater, studenter, procedurer, operationer osv osv osv. I praktiken fungerar inte alltid detta. Men som moi skriver, när många icke insatta blir upprörda blir det ofta ganska snett. -
det behövs forskning för att framtida patienter ska få så bra behandling OCH bemötande som möjligtLonicera skrev 2009-12-30 14:38:28 följande:Ett förmodat hypotetiskt samtycke tycker inte jag räcker som samtycke, eftersom det inte är en uttrycklig viljeyttring baserad på information som patienten fått.
I det fallet skulle jag heller sluppit få informationen än att få den i efterhand. Varför ska man tala om för patienter att man inte bryr sig om att fråga om deras samtycke? -
en mycket stor del av landets akutmottagningar bemannas nattetid med endast AT-läkare
på tex kirurgkliniker finns det studenter under 35-40 veckor per år. Jag vet att det är ett provocerande uttalande att man får vara beredd på studenter om man söker sig till universitetssjukhus. Tack och lov är det inget större problem för studenter att få undersöka patienter inom de flesta områden. Men det kan vara problem för manliga kandidater på just gyn. På många håll har man proffspatienter som känner sig tillräckligt bekväma med sina kroppar att de kan låta sig bli undersökta av blivande läkare. Som tex distriktsläkare måste man kunna utföra en gynekologisk undersökning. Man måste "ha i fingrarna" hur det SKA kännas för att identifiera när det känns fel. Det är för mig skrämmande att 60 % svarar nej på frågan i TS
"Om du tillfrågades:
Skulle du samtycka till gynundersökning av läkarstudenter under narkos? "
Jag är också övertygad om att ultraljudet som beskrevs i ett tidigare inlägg gjordes av en legitimerad läkare som bad en äldre mer erfaren om hjälp. Under grundutbildningen eller AT har jag aldrig hört talas om någon som självständigt gjort ett ultraljud på en patient.
Fru U skrev 2009-12-30 14:53:02 följande:
Nej det räknar jag inte med eftersom det handlar om enbart vissa tider på året (samma tid varje år eftersom utbildningarna går efter samma mönster för varje kull)Att behandla akut är inte samma sak som att behandla i vardagen s.a.s. Håller man på med livräddning så står man ju inte och funderar eller pratar särdeles mycket utan man agerar (med den kunskap som förhoppningsvis sitter i ryggmärgen)Jag känner ingen som inte är nöjd med den riktigt akuta vården (dvs när det handlar om att rädda liv). Även jag (som mer eller mindre avskyr sjukvård o sjukhus) är övertygad om att vi har den bästa livräddande vården i, kanske inte hela världen men nästan hela världen.Men om det är akuta situationer, livräddande situationer så är det väl läkare med erfarenhet som behandlar? Inte studenter eller at-läkare?! Att studenter o at-läkare är med det förstår jag men de har knappast tillräckligt med kunskap och erfarenhet att behandla livshotande tillstånd. (ja alltså, finns ingen annan att tillgå så har de så klart mer kunskap än "personen från gatan" men om jmfr med specialister så är de ju knappt ens tagit sina första stapplande steg)skrev 2009-12-30 14:23:51 följande: -
yrke är mycket att säga
, men visst det får ersättning för den tid de lägger ner. Finns i tex Linköping. Fungerar skitbra. En trygg patient ger en trygg(are) kandidat och ett mycket bra inlärningstillfälle. Patienten kan instruera kandidaten själv så att vederbörande känner det de ska känna.
Lonicera skrev 2009-12-30 15:54:02 följande:Intressant! Det är alltså personer som inte arbetar inom vården som har som yrke att vara "försökspatienter" och får betalt för det? -
ja. Min kompis mamma ställde upp som proffspatient. Jag tror hon blev tillfrågad av sin ordinarie gynekolog som var inblandad i undervisningen av kandisar. Jag vet inte om de börjat med det i Sthlm men de borde.
Pejgan skrev 2009-12-30 16:29:28 följande:coolt. kan man anmäla sig till sånt? -
det diskuteras ofta varför vården är ineffektiv. FÖr 50 år sedan behandlade varje enskild läkare många fler patienter per dag än vad man gör idag. Det läggs ner myyycket tid på information till patienter och anhöriga. Och vi ska lägga ner mycket tid på det, men det finns gränser för vad som är praktiskt genomförbart
-
det är fakta att läkare nu behandlar färre patienter. Största skälet är troligen att vården nu är mer komplicerad, det finns helt enkelt mer att göra, mer alternativ att tänka över, läsa på och förstås diskutera med patienterna.Fru U skrev 2009-12-31 00:33:27 följande:Vad menar du? Exakt när skulle det bli omöjligt? Har du några bevis för att det är "pratandet" som gjort att läkarna behandlar färre patienter per timme idag än förr? (jag är genuint intresserad så ta det inte som en arg mening eller nåt)Det är nog rätt lätt att bevisa att det är yngre patienter som kommer med långa utdrag från internet som de vill diskutera och inte äldre damer som svarar "gör det doktorn tycker är bäst" på varje fråga
Det är omöjligt att diskutera varje medicin ingående, med alla alternativ, all relevant bakgrundsinformation och alla tänkbara biverkningar med alla patienter på en avdelning plus prata med deras anhöriga och fortfarande hinna hämta på dagis. Sen är det en annan diskussion vilken information som förvirrar, oroar och ställer till det för patienterna. Mei hade mkt bra synpunkter där.Det gäller att inte utgå från att alla har samma önskemål och förväntningar på sin vård. Det är också en del i yrkesskickligheten. Rätt information och rätt mängd information på rätt sätt till varje patient. -
det som är så svårt att förstå för alla som inte är gynekologer är hur de kan se på gynundersökningar som vi alla andra ser på en undersökning av ett öra eller en fotled. Det är vardagsgöra för dom. Jag säger inte att alla gynekologer är "avtrubbade" jag säger bara att de gör samma sak varje dag och att de inte ser någon spänning i en rutinundersökning.
Jag är inte gynekolog men jag träffar ofta sövda patienter. Har jag en kandidat med mig är det inte alltid att kandidaten varit med när jag träffat patienten innan operationen. Jag anser inte att det är nödvändigt att en kandidat presenteras för patienten och patienten tillfrågas om det är ok att kandidaten håller i en hake under operationen. Patienten träffar inte operationssjuksköterskorna innan operationen och tillfrågas inte om det är ok att operationssjuksköterskan gör sitt jobb, där det bland annat ingår att hålla hakar. Sen tycker jag inte att det är något konstigt om kandidaten får ta en steril hand och känna på eventuella knölar och förändringar. Jag tar fullt ansvar och det finns inte en chans att kandidaten kan ställa till med något.Problemet är att gynekologerna gör precis som jag gör. För det är ett problem som beskrivs i aftonbladet. Gynekologiska undersökningar är speciella och kräver mkt större lyhördhet hos sjukvården även om läkaren själv inte ser undersökningen som så särskilt speciell. För att förtydliga igen, jag gillar inte att kvinnor som bara kommer in för gynekologisk undersökning i narkos, inget annat, även undersöks av kandidater utan att man diskuterat saken först. Och jag gillar inte att 63% är på familjeliv skulle säga nej till att undersökas av kandidater även om de tillfrågades innan.Alla ni som säger nej, hur tror ni att en undersökning i narkos går till? Hur våldsamma, oetiska, korkade, klntiga, oseriösa, fnissande tror ni att blivande läkare är när de under handledning ska lära sig en undersökningsteknik de måste kunna? -
det finns stora grupper av människor som har bestämt sig för att alla inom sjukvården ser dom som objekt. Den synen på sjukvårdspersonal hjälper inte personalen i deras arbete och framförallt ger det inte dessa människor en bättre vård eller ett bättre bemötande.Fru U skrev 2009-12-31 16:14:26 följande:Jalapeno, jag har inga problem med att förstå läkarna ser underlivet på samma sätt som ett öra och det är just det som jag anser är ett problem inom vården. Patienten slutar vara människa och blir ett objekt som ska undersökas. Jag förstår att man i vissa lägen måste distansiera sig själv (som vid kirurgi) men man får aldrig glömma att behandla patienter som människor med tankar, känslor och egenvärde.
-
enorma grupper, tyvärrFru U skrev 2009-12-31 16:44:08 följande:Säger du det så. Jag har dock aldrig upplevt att det skulle vara stora grupper som ser det så.Senaste passet på akuten tittade en kollega förbi och frågade i korridoren vad jag skulle göra på kvällen. Jag svarade att jag hade två xxx att operera. Jag sa inte två människor, två patienter utan jag sa diagnosnamnet. Tror du då inte det sitter en tant bredvid och högt och ljudligt säger "åhh, här är vi inte MÄNNISKOR utan xxx".Det är ett jättebra sätt att irritera sjukvårdspersonal på. Det är ingen idé att förklara att vi inte får nämna namn i korridorer av sekretessskäl och att det inte är någon relevant information om hur min kväll kommer att te sig om jag säger "jag har en fru andersson och en liten Tobias att operera"
-
och jag antar att vetrinärer, frisörer, sömmerskor, trädgårdsmästare, arkitekter och alla andra människor i alla andra yrken också får höra varje dag:
"förra gången jag/min morfar/grannens katt träffade en vetrinär/ frisör/sömmerska/trädgårdsmästare/arkitekt gjorde han/hon fel"Naturligtvis förstår alla som arbetar inom sjukvård att människor är rädda för sjukhus, oroliga för smärta, känner osäkerhet och obehag av situationen och känslan av att vara i underläge. Vi visar förståelse, tar emot skiten med ett leende men det är varken roligt eller särskilt trevligt. -
kanske är det så. Sen får människor lära sig att förstå att en läkare inte hinner gå igenom långa utskrifter från internet på en vanlig 15 minuterstid. De nya behoven är tidskrävande, ska få ta tid, men inte hur mycket tid som helst.Lonicera skrev 2010-01-02 23:27:46 följande:Befinner vi oss kanske just nu i en brytpunkt där yngre patienter alltmer vill vara jämbördiga och delaktiga "vårdkonsumenter" snarare än patienter/vårdtagare och dilemmat är att vården fortsätter i gamla banor och synsätt?Vård är ganska intressant som "vara". Behovet går nämligen inte att mätta. Det syns bäst i Stockholm när det gäller barnsjukvården. Det finns alltid patienter till alla nya mottagningar som öppnar, även om jag har hört att mottagningen på Östermalm där man själv betalar hela kostnaden har lite svårt att fylla alla tider.
-
(nu ryckte du mitt citat ur sitt sammanhang. Jag pratade om generell patientinformation. Inte gynekologisk undersökning i narkos. )
För 40-50 år sedan hade man inte frågat alls och själva frågan hade nog förvånat patienterna. Detta oavsett vilken kroppsdel som undersöktes. För 20-30 år sedan vet jag inte men patientinformation är något som blivit enormt mycket bättre sista åren. Nu finns det speciella informationsmöten inför operationer, föreläsningar om kroniska sjukdomar, skriftligt material och sjukhusen lägger ut patientinformation på internet. Det är en explosion av information där patienterna kan behöva proffshjälp för att kunna sålla.
-
när vet jag inte. vi har kört i några årFru U skrev 2010-01-04 16:22:12 följande:När började man med särskilda möten inför operation? Och vilken typ av operationer gäller det?snabb googling utan att avslöja exakt vad jag jobbar med eller var....Gastric bypass på StGöranHöftleds och kläledsproteser i Småland och SkåneÖgonoperationer lite varstansFilmvisning är inne och borde funka bra tillsammans med muntlig och skriftlig infoom du kollar de här tjejernas referenser kanske du hittar mer
-
du klarade dej 42 sidor med 425 inlägg innan din första språkpolis
