Gick jag för långt?

Ja, det är för långt.

I den bästa av världar hade du kanske kunnat avbryta och gå ut med honom (och kasta boll?) eller sätta er vid bordet och pyssla med något eller ta ett bad eller en film eller vadsomhelst, redan när han bara en eller par gånger visat att han inte kunde hantera sig själv och du kände att du började få slut på sätt att hantera det.

Kastandet är en del av utvecklingen. Det är inte okej att utföra varsomhelst eller hursomhelst men det är inte okej att straffa honom för att han inte har de gränserna klara för sig eller impulsförmåga nog att på egen hand hålla sig inom gränserna, utan där måste du vara aktiv med att avbryta och förhindra kastande på "fel" ställen och uppmuntra det på rätt ställen.

SaraBjörndahl skrev 2009-12-31 10:25:45 följande:

De måste finnas en gräns för hur man får bete sig å inte...

Absolut. Och detta beteende är över gränsen för hur man får bete sig. Man får helt enkelt inte stänga in små barn utan måste hitta bättre sätt.

hotmamma skrev 2009-12-31 13:19:50 följande:

Ni som säger att det är fel att bestraffa en 2 åring, när är det rätt att börja då??? bestraffning är ju en del av uppfostran, och har man tröttnat på att tjata och tjata så får man ju ta undan barnet...

Aldrig.

Nej, bestraffning är inte en del av en normal uppfostran. Det man vill är oftast att barnet skall lära sig se konsekvenserna av sina handlingar, men den processen försvårar man genom att blanda in massa ovidkommande bestraffningar.
Man lär barn se och förstå konsekvenserna; riktiga äkta konsekvenser, av sina handlingar genom att synliggöra dem och ge barnen redskap att hantera de,. Och genom att helt förhindra dem som barnet är för ungt för att kunna hantera.
Man agerar; förebygger, förhindrar och avleder, istället för att stå och tjata. et är ditt ansvar som förälder att hindra barnet tills dess att barnet kan hindra sig själv. Att stå och be barnet hindra sig själv och sedan straffa det för att det inte lyckas är inte ett lämpligt sätt att uppfostra på.

FrkJenny

Äldre 1 Jan 19:11

#51

Stinky skrev 2010-01-01 19:02:30 följande:

I din värld är det inte normalt, då du använder dig av en annan uppfostringsmetod som inte tillåter bestraffningar. Därför kan du inte säga att det inte är normalt i alla familjer.

Okej då uttrycker jag mig lite bättre; bestraffning är inte en del av en respektfull uppfostran.

FrkJenny

Äldre 1 Jan 20:53

#57

lingonben skrev 2010-01-01 19:27:56 följande:

Läs bara här i tråden, det ska respekteras hit och dit men märkligt nog är detalltid respekt åt ena hållet.

Nej, utan självrespekt och respekt för andra så är det ju knappast att kategorisera som respektfull fostran heller...

FrkJenny

Äldre 20 Jan 21:22

#68

ungmamma89 skrev 2010-01-20 06:31:43 följande:

Japps. Och fram tills ditt barn har blivit 10-15 år och börjar tjuvröka, dricka sig full, slå ner sina kompisar, knivhota folk eller rent av bli självdestruktiv ska du muta med godis, eller helst av allt inte säga något alls. Låt ungen härja fritt. När barnet sen blir 10-15 år så är det dags för första tillsägelsen. Då vet ungen inte vad en "tillsägelse" är, men det är lugnt, det är först DÅ det är okej att straffa dom. Herregud vad jag är trött på dessa perfekta fl-morsorna och deras predikningar. Jag skulle gärna ta en titt bakom deras skärmar och se om deras liv och uppfostringsmetoder verkligen stämmer överens med det dom vräker ur sig i debatterna här. Hur gör ni för att aldrig tappa tålamodet? Och hur många gånger i sekunden ska man behöva kasta sig åt sidan för saker som kommer flygande mot en för att klassas som en bra förälder i era ögon? Det är väl fan så mycket bättre att låta barnet gå in på sitt rum en stund och sitta och tänka över vad det gjort, än att själv tappa fattningen? Eller nej, just det, merparten av mammorna på familjeliv är ju perfekta, dom har ingen fattning att tappa. Deras påse med tålamod fylls på stup i kvarten och de saknar aldrig energi eller ork till något. Varje söndag packar de fikakorgen och går ut på picknick, sen om dom inte har sovit på en vecka spelar ingen som helst roll, de har ändå tålamod så att det både räcker och blir över.Herregud människor, ni gör mig kräkfärdig.

Nej, det är faktiskt bara din egen fantasi som gör dig kräkfärdig.
Och eftersom dina exempel saknar logisk koppling till något av inläggen i den här tråden så undrar jag lite varför du kräker ur dig här?

ungmamma89 skrev 2010-01-20 06:31:43 följande:

SEN NÄR blev det en DÅLIG sak att visa sitt barn, klart och tydligt, att HÄR går gränsen? HIT men inte längre?

Det är ju det det inte är. Däremot är det en dålig sak att istället för att visa dem att här går gränsen, låta dem kliva fram och tillbaka över den och sedan straffa dem för att de gör det.

FrkJenny

Äldre 21 Jan 00:27

#75

ungmamma89 skrev 2010-01-21 00:04:44 följande:

Det är ett väldigt känt faktum att barn som inte får den uppfostran de behöver (och tänkt nu på att alla barn inte är exakt likadana, och att alla barn därför inte behöver exakt samma sak - Detta gäller även i uppfostringsbehov) har svårt att klara sig ute i verkligheten när de blir vuxna. Alltså: Ett barn som inte stoppas på det sätt det (barnet+situationen) kräver har lättare att utveckla tendendes till att bli kriminell. Så var saknade mitt inlägg logisk koppling? Visst, man kan säkert sitta och vara överpedagogisk och ge en 15 minuters föreläsning för vissa barn, medan det helt enkelt inte fungerar så på andra barn. Och jag kräker ur mig här för att ni tjatar om att alla barn har bli rätt att bli respekterade (Och ja, naturligtvis ska man respektera barn) MEN respekt är olika saker, man ska inte springa runt och överrespektera folk och deras uppföranden till höger och vänster, detta gäller även barn. Och så länge man inte slår ett barn, eller utsätter barnet för psykisk misshandel, så länge ska inte några överduktiga familjelivs-morsor tala om för en att man gör fel. Han gjorde det situationen och barnet krävde just då. Min egen fantasi säger du... Du menar den som är baserad på fakta, framtagen av forskare och samhället i stort va? Usch.

Ja, din fantasi, säger jag. Den som gör att du inte läser det folk skriver utan istället omtolkar det till att de förespråkar att t.ex. "ge en 15 minuters föreläsning", "muta med godis, eller helst av allt inte säga något alls" "Låt ungen härja fritt" "aldrig tappa tålamodet", "kasta sig åt sidan för saker som kommer flygande mot en" etc.

Hade du läst och förstått vad de faktiskt skriver så garanterar jag att du inte skulle blivit det minsta kräkfärdig.

FrkJenny

Äldre 21 Jan 20:04

#80

ungmamma89 skrev 2010-01-21 17:05:04 följande:

Det var faktiskt en som sa att man skulle faktiskt skulle ducka när ungen kastade något.

Är det detta du syftar på?

lövet2 skrev 2009-12-30 23:22:27 följande:

Jag låter inte ett barn kasta saker på mig. Jag hindrar barnet i förväg eller flyttar mig så h*n inte träffar. Med så små barn har jag alltid ett halvt öga åt det hållet.

Ja, om man nu inte har hunnit hindra barnet från att kasta så vore det rätt korkat att inte ducka. Det betyder förstås inte att man har som strategi att ducka istället för att hindra barnet från att kasta saker.

ungmamma89 skrev 2010-01-21 17:05:04 följande:

Och flera har sagt att det är fullkomligt förbjudet att ge barnet ett "straff" (så som mattsittning, få vara inne på rummet i några minuter, sluta leka, bli ifråntagen sådant man kastar). Och motsatsen till sådana "straff" måste ju vara antingen mutor, ge långa föreläsningar eller låta ungen härja fritt. Så var har jag fel? Om du läser från sida ett så lär du förstå vad jag menar. Sen överdrev jag lite, ja. För att dra det till sin spets. Men hade inte speciellt mycket med fantasi att göra. Mer ilska över folks ignorans gentimot det sunda förnuftet.

Nej, det stämmer att det inte är acceptabelt att använda bestraffningar. Man kan inte lära barn vad som är rätt och fel genom att själv bete sig fel.

Det du har fel i är helt enkelt ditt antagande om att om man inte gör A så måste man göra Ö. Men B, K, R, och alla de andra däremellan A och Ö då?

Du har inte dragit någonting till sin spets utan du har bara visat total okunskap om vad alla föräldrar som fostrar utan att kränka barnen egentligen gör...

Även jag rekommenderar dig att läsa Jesper Juul, Lars H Gustafsson mfl.

ungmamma89 skrev 2010-01-21 17:05:04 följande:

Och vadå? Ni tappar ju aldrig tålamodet! Aldrig någonsin! Eller så är ni för "perfekta" för att någonsin få för er att säga det till någon.

Jodå. "Vi" tappar humöret. Och "vi" gör saker som inte är de bästa för våra barn heller. Men då ber vi dem om ursäkt istället för att lägga över skulden på barnen och påstå att barnen "kräver" det.

Och det är rätt stor skillnad mellan att å ena sidan tappa tålamodet och då ta ett steg eller två över gränsen och att å andra sidan rekommendera föräldrar att i vardagen behandla sina barn på ett sätt som faktiskt inte är okej, utifrån allt det man idag vet om barns utveckling och lärande.

Gick jag för långt?

INNEHÅLL