Gick jag för långt?

Jag tycker att du gjorde helt rätt och att din fru överreagerade lite. Man måste få lov att visa sina barn att man menar allvar, och en stängd dörr är bättre än alternativet, att man själv blir rosenrasande och frustrerad och kanske gör något som verkligen blir fel.

Japps. Och fram tills ditt barn har blivit 10-15 år och börjar tjuvröka, dricka sig full, slå ner sina kompisar, knivhota folk eller rent av bli självdestruktiv ska du muta med godis, eller helst av allt inte säga något alls. Låt ungen härja fritt. När barnet sen blir 10-15 år så är det dags för första tillsägelsen. Då vet ungen inte vad en "tillsägelse" är, men det är lugnt, det är först DÅ det är okej att straffa dom.

Herregud vad jag är trött på dessa perfekta fl-morsorna och deras predikningar. Jag skulle gärna ta en titt bakom deras skärmar och se om deras liv och uppfostringsmetoder verkligen stämmer överens med det dom vräker ur sig i debatterna här.

Hur gör ni för att aldrig tappa tålamodet? Och hur många gånger i sekunden ska man behöva kasta sig åt sidan för saker som kommer flygande mot en för att klassas som en bra förälder i era ögon?
Det är väl fan så mycket bättre att låta barnet gå in på sitt rum en stund och sitta och tänka över vad det gjort, än att själv tappa fattningen? Eller nej, just det, merparten av mammorna på familjeliv är ju perfekta, dom har ingen fattning att tappa. Deras påse med tålamod fylls på stup i kvarten och de saknar aldrig energi eller ork till något. Varje söndag packar de fikakorgen och går ut på picknick, sen om dom inte har sovit på en vecka spelar ingen som helst roll, de har ändå tålamod så att det både räcker och blir över.

Herregud människor, ni gör mig kräkfärdig.

SEN NÄR blev det en DÅLIG sak att visa sitt barn, klart och tydligt, att HÄR går gränsen? HIT men inte längre? Och sen när blev det en dålig sak att testa nya saker när de gamla sakerna slutat fungera?

Kliv ur era bubblor nu kärringar.

Det är ett väldigt känt faktum att barn som inte får den uppfostran de behöver (och tänkt nu på att alla barn inte är exakt likadana, och att alla barn därför inte behöver exakt samma sak - Detta gäller även i uppfostringsbehov) har svårt att klara sig ute i verkligheten när de blir vuxna. Alltså: Ett barn som inte stoppas på det sätt det (barnet+situationen) kräver har lättare att utveckla tendendes till att bli kriminell. Så var saknade mitt inlägg logisk koppling? Visst, man kan säkert sitta och vara överpedagogisk och ge en 15 minuters föreläsning för vissa barn, medan det helt enkelt inte fungerar så på andra barn.
Och jag kräker ur mig här för att ni tjatar om att alla barn har bli rätt att bli respekterade (Och ja, naturligtvis ska man respektera barn) MEN respekt är olika saker, man ska inte springa runt och överrespektera folk och deras uppföranden till höger och vänster, detta gäller även barn. Och så länge man inte slår ett barn, eller utsätter barnet för psykisk misshandel, så länge ska inte några överduktiga familjelivs-morsor tala om för en att man gör fel. Han gjorde det situationen och barnet krävde just då.
Min egen fantasi säger du... Du menar den som är baserad på fakta, framtagen av forskare och samhället i stort va?
Usch.

Det var faktiskt en som sa att man skulle faktiskt skulle ducka när ungen kastade något. Och flera har sagt att det är fullkomligt förbjudet att ge barnet ett "straff" (så som mattsittning, få vara inne på rummet i några minuter, sluta leka, bli ifråntagen sådant man kastar). Och motsatsen till sådana "straff" måste ju vara antingen mutor, ge långa föreläsningar eller låta ungen härja fritt. Så var har jag fel? Om du läser från sida ett så lär du förstå vad jag menar. Sen överdrev jag lite, ja. För att dra det till sin spets. Men hade inte speciellt mycket med fantasi att göra. Mer ilska över folks ignorans gentimot det sunda förnuftet. Och vadå? Ni tappar ju aldrig tålamodet! Aldrig någonsin! Eller så är ni för "perfekta" för att någonsin få för er att säga det till någon.

Okej, okej, okej. Jag ser mig själv som besegrad och låter er perfekta föräldrar ta över debatten, ni vet bäst, ni är bäst, ni är störst, ni är vackrast och gud förbjude om någon skulle ha en syn på något som inte stämmer överens med er syn på det hela.
Så som sagt: Denna värdelösa, hårt uppfostrande, totalt okunniga, anglosaxiska mamman som förespråkar barnmisshandel, ska inte störa er längre. Ha ett bra liv och jag hoppas att era barn får den hälsosamma synen så att de aldrig någonsin säger till någon om någonting. Hälsosamt och bra, ingen som blir misshandlad där inte.

God natt och hejdå.