• Anonym

    Vart tog lillebror vägen?

    Jag behöver lite hjälp att hjälpa min mamma släppa fram sorgen efter sitt förlorade barn.

    För ca 17 år sedan var min mamma gravid, hon väntade sitt tredje barn. Jag var runt 6 år och min bror var kanske 8. Pappan till barnet hon väntade fanns inte aktivt med i bilden. Mamma har antagligen förträngt mycket från den tiden så hon minns inte exakt vilken vecka hon var i men magen växer sig rund och fin och jag minns det som igår hur vi plockar fram bebiskläder från vinden. På rutinultraljudet får mamma veta att barnet hon väntar inte har några tarmar och att det inte kommer att överleva utanför magen. Hon får rådet att avbryta graviditeten. Först vill hon inte men läkarna övertalar henne att hon måste göra det om hon ska orka ta hand om mig och min bror.

    Några dagar senare avbryts graviditeten. Mamma är ensam på sjukhuset där hon får föda fram en liten pojke. Personalen säger till henne att hon fått en pojke som ser fin ut och tar sen honom och går iväg. Mamma hann att skymta en liten tunn bebis, en liten fot och en arm. I hjärtat döper hon honom till David. De frågade aldrig vad han skulle få för namn, om mamma ville se honom, hålla i honom eller något för att ta till sig att hon precis fått och förlorat sitt tredje barn. De tar pojken och efter det vet inte mamma vad som hände, vad de gjorde med honom. Hon blir utskriven och de har ingen uppfölning. Läkaren skriver ut henne med orden att hon ska vara glad för de två friska barn hon redan har och lägga denna förlust bakom sig. Jag och min bror, 8 och 6 år blir hennes enda tröst och stöd.

    Att sjukhuset gjorde flera fel i detta fallet tycker jag är ganska klart men det är ingen som tjänar på att vi drar upp det nu. Men mamma vill så gärna veta vad som hände med pojken, vart han är spridd. Hon fick ju inte veta något och ställde inga frågor heller.

    Jag har nyss förlorat mitt barn och har det jobbigt. Min älskade mamma lider så fruktansvärt med mig och vi har idag pratat om att hennes sorg blir lite tyngre för att hon inte fått sörja sitt egna döda barn. Jag vill så gärna hjälpa henne men vet inte hur!

    Vi vill bara få veta vart lille David ligger så att vi kan få gå dit och tända ett ljus och erkänna honom som en betydelsefull person i våra liv, mammas tredje barn och min lillebror.

    Kan någon ge några tips??

  • Svar på tråden Vart tog lillebror vägen?
  • Anonym

    Ingen som har några förslag? Kan vi kontakta sjukhuset, har de kvar journal? Står det i den vad de gjorde med fostret efter förlossningen? Vad tror ni? Vill så gärna hjälpa mamma...

  • minst

    Självklart är sjukhuset den/det första ni ska kontakta. Be att få ut alla gamla journaler och prata även med sjukhusets kurator och be om stöd, det är det de är till för. Beklagar sorgen för er båda. Kram

  • Anonym (änglamamma)

    Kontakta sjukhuset som hon födde David på. Det borde finnas juornaler på hur allt gått till.
    Att läkaren gjorde som han gjorde är nog inte så konstigt. Vården har förändrats nu, men förr så skulle mammorna absolut inte se sitt döda barn, utan istället glömma så fort som möjligt. Detta har tack och lov förändrats med tiden och idag vet man hur viktigt det är för föräldrarna att se sitt döda barn och kunna ta ett riktigt farväl.
    Jag beklagar av hela mitt hjärta er stora förlust.
    Jag är övertygad om att ni kommer att finna svaren vart lille David finns begravd, och att ni en dag kommer att ta er dit för att kunna säga farväl. Jag förstår så väl att din mors sorg kommer över henne nu när hon varit med om sitt barnbarns bortgång. Hon har nog aldrig kunnat sörja det som aldrig blev.

    Massor av styrkekramar

  • Lajkie

    Hoppas ni hittar lille Davids gravplats. Stor kram till dig och din mamma.


    ♥ Sandra nov -06 ♥ Nelly okt -08 ♥ Lillebror bf april -10 ♥
  • Anonym (Änglabror)

    Fast för 38 år sen fick man se sitt förlorade barn. Min mamma o pappa förlorade sitt andra barn då o dom fick åka o hämta kistan med pojken i. Han ligger begravd på vår kyrkogård.
    Så lite konstigt tycker jag att det är att man inte fick det för 17 år sen.
    Men jag hoppas att ni hittar din bror o att din mamma få chans att sörja det barn hon förlorade

  • Anonym

    Tack för era svar och tips!

    Min mamma, hon är mycket mycket milt förståndshandikappad så hon har ibland svårt för att på telefon få fram vad hon vill ha sagt. Hon blir så lätt stressad. Kan jag ringa och berätta läget och be att de skickar hennes journaler (till hennes adress givetvis)??

    Vi vill verkligen hitta honom. Hon vill så gärna tända ett ljus för den här lille pojken som hon i det tysta burit med sig i 17 år.

  • Anonym (Änglabror)
    Anonym skrev 2010-01-15 16:58:00 följande:
    Tack för era svar och tips! Min mamma, hon är mycket mycket milt förståndshandikappad så hon har ibland svårt för att på telefon få fram vad hon vill ha sagt. Hon blir så lätt stressad. Kan jag ringa och berätta läget och be att de skickar hennes journaler (till hennes adress givetvis)??Vi vill verkligen hitta honom. Hon vill så gärna tända ett ljus för den här lille pojken som hon i det tysta burit med sig i 17 år.
    Jag ringde till KK åt min mamma då hon ville ha ut journalerna för alla sina barn. Där fick jag till svar att hon få skicka ett brev dit med personnr på barnen, sitt personnr sitt namn o adress o skriva att hon vill ha ut journalerna på barnen som är födda dessa datum o år.
    Ring o kolla hur det går till hos er, men här nere fick man göra så.
Svar på tråden Vart tog lillebror vägen?