Älska din svärmor!

Min svärmor är helt underbar! Sån lycka med tanke på att min förra var en mardröm.

Inte bara jag i vår familj som inte gillar svärmor,även övriga i hennes egna familj har tagit avstånd och så har det även blivit här. Hon kan vara bra i vissa saker men det negativa tar över tyvärr.

Jag har haft väldigt svårt för min svärmor och många gånger velat krypa ur skinnet när min sambo pratar om att bjuda hem henne eller åka över till henne på fika. Men efter en diskussion med en väninna till mig har jag börjat att inse att det stora problemet egentligen inte är min svärmor utan att jag inte kan hantera att min familj och sambons familj är så otroligt olika.

Jag är uppvuxen i en familj där det är viktigt att man respekterar varandras integritet, där man inte bråkar, där man visar hänsyn och lyssnar på varandra, där man absolut inte tränger sig på utan lyssnar av den andres vilja. Mina föräldrar är fortfarande förälskade efter 40 år äktenskap och de har uppforstrat mig till en trygg och självständig individ. Min sambo påstår ofta att jag kommer från en skyddad verkstad. Min sambos föräldrar separerade när han var liten och han har ingen kontakt med sin pappa. Hans mamma har gjort allt för honom. Hon lever dessutom ensam och vill därför väldigt gärna umgås hela tiden. Deras familj är högljudda, påträngande och drar sig inte för att bråka och skrika åt varandra, men det betyder inte att de inte älskar varandra. Sambons mamma drar sig inte för att spela martyr och ge dåligt samvete för att få oss att umgås med henne, min mamma skulle aldrig visa att hon var besviken om det gått långt mellan vi träffas. De är som natt och dag. Jag har insett att det är därför jag har svårt för henne, för att vi är så olika, men det betyder inte att det är hon som har fel i alla lägen.

Jag vet att de flesta har problem med sin svärmor hos oss är det tvärtom, det min mamma som är som en "svärmor" och behandlar oss illa. Jag ville inte kränka någon, jag är bara så glad att jag har en svärmor som är fin människa så jag ville hejja på henne. Skulle kanske skriva att jag menar min egen svärmor men gjort är gjort....

har bara läst Ts lite snabbt..varför är det så? jo, jag hade en svärmor som var psykotisk. (utan diagnos). som kunde häva ur sig precis vad som helst, som kunde beskylla och trycka ner. tom så slog hon mig. inte undra på att relationen var dålig..

Men snälla. Det finns faktiskt svärmödrar from hell. Jag hade en innan.. Hon förfalskade mitt namn, snackade skit om mig, försökte ställa till det och bryr sig inte det minsta om sitt barnbarn. Jag tycker inte om henne. Hemska människa!

Men min sambos mamma är jädra go kvinna. Hon kan lägga sig i lite för mkt ibland.. Men det är skönt med en normal svärmor!

Jag har svårt för min svärmor, mest tror jag för att hon aldrig kan släppa sina söner...
Hon kan ringa o påminna honom om att ta med t ex blöjor eller att ta med regnkläder till jobbet för att de ska regna. Hallå eller!? Jag vet att hon vill väl men släpp taget! Han är 25 år, glömmer han nått så får han ta konsekvenserna, han är ju vuxen o måste lära sig nån gång.
Hon klagar över att hon måste tänka för alla andra och aldrig kan slappna av. Att hennes fibrimylalgi (stavning?) och blodproppar beror på att alla andra räknar med att hon ska fixa allt.
De är INGEN som bett henne tänka för abdra, alla andra säger till henne att skita i andra o sköta sig själv i stället.

Sen är vi 3 svärdöttrar till henne (eller va de heter) och hon pratar skit om var o en, den ena är så o den andra si. Tror hon inte att vi pratar med varan o att de kommer fram i slutändan? De jobbiga är att hon ska ALLTID ha sista ordet och är jävligt bra på att manipulera.

MEN jag pratar aldrig illa om henne så att mitt barn hör och jag skulle aldrig på nått sätt försöka få min dotter på "min sida" utan hon får bygga en egen uppfattning för självklart vill jag att hon ska tycka om sina mor o far föräldrar! Plus att mot sina barnbarn så är hon jätte snäll o go trotts att hon har enormt mycket åsikter om hur vi fostrar o matar våra barn.
Ganska jobbight att mata sitt barn o svärmor sitter o blänger snett för att man antagligen "matar fel" enligt henne.

Sen som TS skriver så har jag delad mening med att "Är det för att mammorna står närmre sina döttrar och är med på ett annat sätt?"
Jag tror tvärt om att pappornas mammor inte kan släppa taget om sina söner och att dom inte fått växa upp o lära sig samma ansvar i hemmet osm en annan fått göra!? Men de e nog olika i olika hem.

Min svärmor är knepig (lindrigt uttryckt) och jag säger till våran stora dotter att farmor är lite svår. För hon kände redan tidigt att det var något som inte stämde med svärmor och det skulle bli mycket underligt om min dotter skulle tvivla på sig själv bara för att man inte får säga något negativt om svärmödrar till sina barn.
Sedan snackar jag inte skit om henne inför barnen men jag skulle aldrig hyckla med mina känslor för svärmor inför mina barn.

Ett exempel, min sambo bad hans mamma om att sätta upp första våden av tapeten så han hade nått att gå på sen ville han att dom skulle åka hem för hon lägger sig i o skäller o gnäller om man inte gör på hennes sätt.
De slutar med att hon tapetserar hela rummet o sen skyller sin smärta på att vi inte kan tapetsera själva att vi jämt ber om hennes hjälp!!?

Min nuvarande svärmor (eller ja blivande om man ska vara noga) är fantastisk men mina barns farmor däremot.. barnen kommer aldrig få träffa henne och helst skulle dom inte veta att hon existerar ens, den människan för inte något gott med sig!