Gråta sig till sömns?
Jag har läst i en del trådar där föräldrar får rådet att låta barnet trösta sig själv i sängen och på så vis lära sig att somna om. Jag kommer då osökt att tänka på fem-minuters-metoden, och undrar om det då bygger på samma princip?
Mina funderingar handlar om vinsten i detta kontra förlusten i närhet vid insomning. Alltså, inga barn kan få för mycket kärlek och närhet. Eller? Kan man göra barnet en björntjänst genom att ge det tröst istället för att låta barnet gråta sig själv till sömns?
Vad är Era erfarenheter och åsikter?