2 år har gått sen min son dog :(

en stor styrkekram till dig. beklagar verkligen sorgen samtidigt som jag blir upprörd av att släktingar väljer sida. när någon går bort ska alla visa samma stöd för båda parter. jävla skit människor.. jag beklagar verkligen!

Du ska inte hålla sånt inom dig. Det onda måste ut. Jag beklagar hemskt mycket att din son dog. Och jag beklagar även att du inte hade någon som vågade prata med dig, trösta dig och vara där för dig, när du mest behövde det. Jag kan bara föreställa mig din sorg men aldrig riktigt veta. Det gör ont i mig när jag läser om er som förlorat ett barn. De ska ingen behöva genomlida.
Försök prata om din son. Han var säkert en underbar pojke och värd att minnas. Berätta dina minnen om han. Det kommer vara svårt i början men de är nog ett sätt för dig att berarbeta.
Kramar och lycka till

Jag har inte förlorat något barn så jag ska inte låtsas att jag vet hur du mår. Men bara tanken på att något ska hända ens barn är som en kniv i hjärtat så det du gått igenom måste vara fruktansvärt.
Det är ändå självklart att du ska prata om din son. Han är fortfarande din son. Kommer alltid vara. Tänk inte på honom som borta. Han har bara gått lite i förväg. Gör en stor fin tavla av honom som du kan titta på och minnas honom. Han är inte bortglömd.

Kom till änglarummet. Tyvärr finns det gott om oss änglaföräldrar. Men vi stöttar alla varandra och där känner man verkligen att; nej, våra barn får och kommer aldrig att glömmas bort. Han är din familj och i en familj blir ingen bortglömd. Du är och kommer alltid att vara mamma.

Min psykolog visade mig ett citat som skulle vara över tusen år gammalt (nu minns jag inte vem som skulle ha sagt det men det var någon känd gammal filosof)

"Att förlora ett barn är en sorg som går utöver all annan"

Du måste ge uttryck och rum för den sorgen för den kommer att följa dig genom hela livet. Ta hjälp av din psykolog.

Jag beklagar så hemskt att din pojke inte fick leva. Och jag beklagar att du inte fick något stöd, alla människor förstår helt enkelt inte. Hoppas att du blir gravid snart igen.

Kramar

Skriver som inlägget innan, kom till änglarum. Kanske du kan få igång ditt sorgearbete där med oss andra som gått igenom liknande händelser. Det vi alla har gemensamt är att vi alla har förlorat våra små.
Jag beklagar så innerligt att du inte fick behålla din son. Och jag lider verkligen med dig att du inte kunnat få sörja ordentligt. Sorgearbetet är så viktigt för att kunna ta sig vidare i livet.
Om du vill prata så kan du inboxa mig. Det viktiga är att du pratar med någon. Någon som lyssnar på dig, och finns där som stöd.

Massor av styrkekramar

//Ängeln Robins mamma

Beklagar sorgen!
Starkt av dig att våga skriva om det öppet på en sån här sida. Skickar en massa styrkekramar!