Inlägg från: Mella80 |Visa alla inlägg
  • Mella80

    Ouppfostrad Unge..hur löser man det?

    Anatha skrev 2010-01-16 19:55:31 följande:
    Det är ju ingen idé jag har aldrig sett ett ouppfostrat barn där föräldrarna inte är de som bidrar till barnets beteende. Ofta handlar det om inkensevens föräldern hotar med saker men genför det aldrig och viker ofta för att barnet är envist. Resultatet är att barnet aldrig lyssnar och uppför sig som skit.Barn som har blivit uppfostrade att lyssna lyssnar.Självklart har barn som har olika diganoser svårare och man får acceptera att de inte är precis som andra barn. Men det är ingen ursäkt för att föräldrarna inte ska uppfosta dessa barn. Även de mår bra av konsekvens och föräldrar som de vet var de har. 
    FEL FEL FEL! Då har du inte sett många barn och föräldrar!!Vissa barn har väldigt svårt att lyssna fastän de blivit uppfostrade till att lyssna. Det är min son bevis på. Han har inget fel men är bara extremt viljestark. Vi har uppfostrat våra två barn helt lika. Dottern lyssnar och vi har aldrig haft problem med att få henne att lyda eller lyssna till oss medan sonen ända från början har varit ett "svårt" barn som bara vill göra som han själv vill hela tiden. Och vi ger inte vika för att han är av annan åsikt än vi är, men han testar oss ändå så mycket han orkar. Och han verkar nog ändå rätt ouppfostrad ofta när vi har besök eller när hans vilda fantasi slår på. Man skulle ibland tro att vi aldrig säger till honom vad som är rätt och fel men det gör vi både med kärlek och rättvisa. Skulle det finnas en instruktionsbok på hur man ska få honom att lyda oss bättre skulle jag vara glad.

    Jag har även en bekant som är lärare och hon och hennes man har uppfostrat sin dotter (4år) på ett helt bra sätt enligt mej (med regler, rutiner, gränser, konsekvenser, kärlek m.m) men dottern är ändå totalt omöjlig och verkar helt ouppfostrad. Så jag vet att det inte är så som du påstår.
  • Mella80
    Girlinthecity skrev 2010-01-26 20:32:37 följande:
    Det är väl det som är felet, att ni har uppfostrat dem helt lika, trots att de är två helt olika individer.
    De är ju inte tvillingar heller. Det märks att du inte har haft att göra med barn av detta slag som min son!
    Sonen som är den förstfödde har vi haft "problem" med från början. Dottern kom 2½ år senare och har varit ett lätt barn som lyssnar när man pratar med henne. Hon har fått samma uppfostran som sonen. Som jag tidigare nämnde är barn så himla olika och därför kan man inte döma föräldrarna bara för att ett barn ses som ouppfostrat!
  • Mella80
    Xiri skrev 2010-01-26 21:59:39 följande:
    Mella80:Känner så väl igen mig. Har också en förstfödd son som är en riktig utmaning att vara förälder till! Kvicktänkt, intensiv, begåvad liten kille men en utmaning! Har ända sedan han var liten varit svårstyrd, svår att få att lyssna osv. Lillasyster är väldigt, väldigt annorlunda! Barn har olika temperament från början. Sen samspelar ju förstås de temperamenten med mitt temperament som förälder, med mina brister och mina styrkor. Men visst 17 finns det "svårare" och "enklare" barn.
    Åh, va kul att höra. Men visst är det ju tur att våra liv har berikats med både svåra barn och lätta barn, annars skulle ju livet bli för enkelt om alla var lätta
Svar på tråden Ouppfostrad Unge..hur löser man det?