Abort

Jag kan för det första inte hålla med dig på punkten att "alla på FL verkar tycka att abort är en bra grej som är ok i alla lägen" o motbevisar din tes direkt eftersom jag är en av dem som tycker att det inte alltid är en ok lösning.

Att du sedan upplever att människor betraktar dig som "dum i huvudet" (din egen beskrivning av dina upplevelser) när du delar med dig av din något kontroversiella åsikt i Sverige, det är bara tragiskt i mina ögon. Alla ska ha rätt att få ha en åsikt utan att de ska känna sig nedvärderade, även om inte många tycks hålla med dig i din åsikt bör de respektera den. PÅ samma sätt bör du respektera att andra människor har andra åsikter än dina.

Nu har inte jag läst hela tråden utan bara din TS i ingenstans där ser jag varför du tar det ställningstagande du gör i den här frågan, vilket onekligen får mig att fundera på om du bara är ute efter att provocera?

Har för mig att jag läste att foster reagerar på smärta från ca. v. 20.

Lagligt är det felaktigt att kalla en abort för mord, men att likställa en abort med mord i sitt eget personliga värdesystem, det kan ingen hävda är "felaktigt".

Jag läser det till att barn som är i princip lika stora aborteras, inte lika långt gångna.

Jo, men är man inte så bra på att formulera sig i språk o inte fattar att människor på FL många gånger anser att man ska uttrycka sig skriftilgt som om man skriver en c-uppsats, då blir det lätt att man skriver att man anser att abort är mord. Egentligen inser du ju det om du väljer att inte hånga upp dig på orden, eller?

hänga, ska det stå.

Nu håller du på med ordklyverier, riktigt tråkigt faktiskt.

Jag är emot abort för min egen del, jag tror inte att jag skulle klara av att abortera mitt barn, såvida jag inte fick reda på att barnet skulle behöva lida vid en eventuell förlossning för att sedan avlida väl utanför min kropp. Då hoppas jag att jag skulle komma fram till att abort skulle vara det mest humana för mitt barn, att få somna in i min mage och sedan förlösas utan att behöva uppleva den stress en förlossning innebär.

Vad gäller huruvida andra i min närhet väljer att göra aborter eller inte, det försöker jag att inte lägga värderingar i, men det är inte alltid lätt som vän. Ibland kan jag tycka att de kanske skulle ha använt skydd o inte slarvat med preventivmedlet, o i de fall de hävdar att de haft otur o preventivmedlet inte funkat brukar jag inom mig ifrågasätta det, men aldrig rakt ut. Det är mina vänners val, o ja, jag dömer inom mig, men älskar dem lika fullt o respekterar dem just eftersom jag inser att deras värdesystem inte är lika som mitt. Med det inte sagt att mitt är bättre eller mer etiskt/moraliskt än deras, bara olika.

Vad gäller aborter överlag anser jag att de ska tillåtas tom v.12, har samma kjvinna gjort tre aborter ska denna tvingas till samtalsterapi om hon vill genomgå en fjärde. Det är viktigt att kolla upp hur hon mår psykiskt, av en mängd orsaker. Utöver det ska skolan fokusera mer på undervisning inom preventivmedel, främst användandet av kondom i kombination med andra preparat, för att skydda sig mot könssjukdomar. Lagstiftningen kring adoptioner borde också ses över eftersom jag tror att det finns ett fåtal som hellre går igenom en graviditet o adopterar bort ett barn än att de gör en abort, o i Sverige finns det många som vill ha barn men som inte kan få egna biologiska.

Utöver det anser jag att man självklart ska få göra sena aborter tom v.20 om information kommer fram att barnet inte kan överleva utanför moderns kropp eller om mamman riskerar sitt liv och väljer att prioritera sitt eget liv framför barnets. Det ska dock inte vara ok att abortera ett barn som har ett handikapp men som kan få ett mycket gott liv med stöd efter födseln.

Nu är det väl som så att det är kvinnans kropp som blir gravid, o kvinnan som tar det slutgiltiga beslutet o får leva med konsekvenserna (fysiskt iaf) så ansvaret ligger främst på kvinnan att skydda sig ja. Har inget med jämställdhet att göra, ren självbevarelsedrift skulle jag vilja hävda.

För mig handlar det om ansvar för mig själv o min kropp, varför skulle en kvinna välja att begå samma misstag upprepade gånger? Hur tänker man då man inte lär sig av ett misstag utan upprepar beteendet flertalet gånger? Varför utsätta din kropp för det?