Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Ja visst är det fantastiskt söta och de är ännu charmigare och socialare än de är söta. Älskar att ligga i knät och mysa sen skuttar de runt och hoppar på allt, inkl mina axlar om de får chansen...

Hej tjejer!
Nu var det ett tag sedan jag skrev något. Läser regelbundet men skiver sällan.

Grattis tjejer som just plussat, jag är verkligen jätte glad för eran skull! Hoppas verkligen att de sitter på rätta ställe och stannar kvar tills det är dags på riktigt för de att komma ut!

Jag hade mitt X januari 2010, fick både cellgift och operation där de tog äggledaren också. Jag är nog den som haft högst HCG 16 000 som ni menar ibland..
I januari hade jag ett tidigt missfall, ni kanske kom ihåg.
Men före det och efter händer det absolut ingenting. Börjar känna mig lite lätt desperat, nu har vi ju försökt i över två år. Någonting kan ju tydligen hända eftersom det blev X och missfall.

Jag är också inne på din linje RaraS om att hela kroppen måste må bra, även om det låter lite flummigt. Jag har gått på några Zonterapibehandlingar nu, hon som behandlar säker att jag är i hemsk obalans och att det var längesedan hon behandlad någon som har en sån "arg och uppretat" kropp. Så det är nog inte så konstigt att jag inte blir gravid, jag hoppas hon får ordning på mina hormoner och mitt humör nu. Är en aningen vass och taggig som min stackars tålmodiga man brukar säga.
Men utåt sett ser jag jätte glad ut , solbränd, jobbar hårt fysiskt. Men det är ju en himla tur att det inte lyser igenom =)

Ha en riktigt trevlig helg och sköt om er!
Jag ska strax åka hem från jobbet och tänkte ta gosstund med mina killingar och lamm!

Kul att ni kom ihåg mig även fast jag inte varit så aktiv här.

Jag är egentligen inte så orolig över att vi inte kommer att få barn alls, det är bara frågan om när. Om det inte har hänt något till hösten så tror jag att vi söker hjälp då. Känner ingen brådska eftersom som jag bara är 25 år, vill hellre att det tar naturligt eftersom jag avskyr sjukhus.
Men visst är det jobbigt med alla småbarn och växande magar i närheten, det blir lätt hänt att jag klistrar på att strålande leende och sen gråter hemma. Den ända som märker det är min man.

RaraS- jag tycker det låter vädligt lovande för dig, jag är säkert att det kommer att gå vägen för dig nu!!

Sunflower. Så himla roligt och jag hoppas verkligen att det sitter på rätt ställe nu!!

Mmmbop- Än är det inte kört, hoppas du lyckas snart och att det inte är något fel även fast du har ont.

Ett tips till er som just blivit drabbade: Var arg, ledsen och förtvivlad. Förminskad inte era känslor och förklara för alla nära hur ni mår och känner. Jag tror det är bättre att ta ut sorgen och vreden direkt.

När jag drabbades för över ett år sedan kände jag ingenting, fällde inte en tår utan vara bara kall. Det som växte kände jag mer som en parasit än att det skulle bli vårat efterlängtade första barn. Min man försökte få mig att känna saker bara för att få en reaktion på situationen för jag var inte ledsen utan bara kall.

Men efter några månader kom allt och jag är fortfarande ledsen och arg över att det hände och det blev ännu värre efter missfallet i vintras. Nu sörjer jag de barn som inte kom till oss.

Vi kommer alla att bli gravida igen det är bara frågan om när!!

Härligt RaraS att hjärtat sitter på rätt ställe den här gången!! Så skönt!

Shit vad roligt att läsa att  så många blivit gravida nu!! Riktigt roligt, jag blir så glad!

Här händer det absolut ingenting, nu har det gått 1,5 år sedan utomkvedet. Förutom missfallet i vintras.

Jag har nog gett upp nu känns det som. Har det inte hänt något till agusti/september är jag ju tvungen att söka hjälp, något fel är det ju. Mannen är lite mer tveksam till att söka men tycker att om det känns bättre för mig så gör vi det. Jag hoppas verkligen att vi kommer att behöva söka hjälp, tycker det känns jätte jobbigt med en massa tester och utredningar. Men nu har det gått 2,5 år sedan vi bestämde oss för att bli en till i familjen, åren går.

Det är jobbigt att det ramlar ut ungar överallt och gravida magar lite varstanns. Min man vet att jag tycker det är jobbigt men inga andra, lite svårt att prata om det.

Men i övrigt är livet riktigt roligt just nu, snart 5 veckor semester från vanliga jobbet så då blir det att jobba för fullt och lite till på jordbruket istället. Riktigt härligt. Har fått bra snurr på gården nu och det är ökar hela tiden.

Gettkillingarna Irma och Irmelin.

Okej då här kommer lite bilder från tidigare i vår, lammen var sötare då =) Nu är de nästan lika stora som tackorna.

Det här är en vaktel, kanske inte så många som sett sådan. Jag har ganska många och säljer mycket ägg från de, jätte goda och räknas som en delikatess.

Tack för allt stöd och peppning, det är så skönt att för ni förstår hur det hela är och känns.
Har man inte gått igenom utomkved så förstår man inte. Inte jag innan iaf.

Ja jag hoppas det kommer att kännas bra att söka hjälp men jag hoppas verkligen inte att vi ska behöva det. nu ger jag upp för stunden (har en känsla av att det kommer att ta bara jag ger upp.. haha)

RaraS- Allt är prioriteringar =) det är inga problem att hinna men visst, det blir sällan stunder då jag är stilla. Har dessutom brukshund i full tävlingskondition och han kräver en del träning inför tävlingar.

Intressant med akupunktur. Har fått några zonterapibehandlingar nu både på fötterna och öronen. Hon har jobbat mest med välbefinnande och hormoner. Vilken skillnad det har blivit. Är mycket stabilare i humöret nu, jag hoppas det ger resultat att det tar nu under sommaren.

Åhh vad underbart Mmmbop!! Vad glad jag blir, äntligen att du fick lyckas!! Stort grattis!