Brudarna babblar vidare 8

movie: känslor är ju sällan logiska...klart du blir ledsen men du kommer klara dig igenom det, dottern kommer minnas/känna att du satte hennes intresse framför ditt "ego" som du skriver och det kan bara stärka er relation. Hon behöver ett byte av miljö helt enkelt, det är inte dig hon lämnar.
Skickar en kram för jag förstår att det är tufft, både för dig och dottern KRAM

Icka: det var underbara nyheter du har att bjuda på!! Blir såklart superglad för er skull men även lite egoistiskt nöjd med att få avsluta en skitvecka med lite (mycket) glada besked...nu lättade mitt sinne och jag blev påmind om vad som verkligen betyder nåt 
Att få hoppa tre dagar framåt är ju nice och att fått se den lille frisk och kry därinne är förstås en underbar känsla, speciellt efter den oro som funnits. Hurra för att de kommer hålla ordentlig koll på er och att de tar hela saken på allvar - oj, vilket steg framåt där här va!

susie: livet är orättvist. Lider med dig och önskar verkligen att du ska få bli gravid. Vill inte låta som nån naiv optimist men för att må bättre så måste du försöka fokusera på det du har. Låt inte livets svackor knäcka dig, slå tillbaka och res dig! Jag vet att det är lättare sagt än gjort men särskilt i de stunder då det känns som att inget går din väg så måste man själv ta över rodret litegrann. Du är för härlig för att låta livet sparka skiten ur dig - du/ni har gjort och gör allt ni kan, mer kan ni inte göra. Det finns tre vägar som jag ser det: ni blir inte gravida och du lyckas acceptera det, ni blir inte gravida och du kommer aldrig över det (som du skriver) eller så blir ni gravida. Du kan till viss del påverka hur det blir, kämpa på gumman för din egen skull och för din familj. Glöm inte att det är ok att känna sig uppgiven och ledsen över berg och dalbanan som man tvingas in i, vissa saker smärtar värre än andra men du kan inte bara rulla ihop till en boll. Lyckan kommer, vare sig det är med ett till barn eller inte...lätt för mig att säga men det är vad jag måste tro när det gäller allt tufft i livet. Stor kram!

Vet att vi träffades här av en anledning och att fokus varit att bli gravida - nu är jag där och är överlycklig men det innebär inte att allt annat löser sig ändå tyvärr. Livet är fint men jag har en lite kämpig period just nu så jag kanske inte är så aktiv som jag varit, behöver samla mig lite så att all positiv energi går till lillspark

Har gjort ett inlägg. Ni får gärna läsa om ni vill:

www.familjeliv.se/Forum-4-51/m51216582.html

Tack tjejer! Extra känsligt nu antar jag men jag har som sagt så mycket bra i mitt liv. This too shall pass som de säger Tack för era kramar! Nu ska jag gråta en skvätt för att få ur mig det tunga inuti, sen ta mig i kragen och gå ut i solen på en promenad  Hoppas ni får en fin dag!

Hej alla!

Susie: imponeras av din beslutsamhet som alldeles säkert kommer leda till att du/ni får den eventuella hjälp som behövs! Fattade inte mycket av det du och icka skrev om ( ) men det är ju fantastiskt hur du tar tag i saker och ting + att du kan få goda råd från icka Hur gick det hos läkaren i onsdags?

Icka: v.13 nu väl? Snart VUL och därefter RUL - fantastiskt Känns det lite tryggare nu, kan du slappna av något och våga njuta? Jag hoppas verkligen det!

CrazyH: galet att ni och barnen får stå ut med så många hälsobesvär: astma, allergier, förkylningar osv. Tänker på Krille också, hoppas att ni snart får lugnande besked - att allt dröjer lite måste väl vara ett gott tecken eller vad tror ni? Förstår du hur jag tänker? Håller med dig om att solen är underbar, tanken på att våren faktiskt är på väg får en att må bättre - våren ger alltid en känsla av nystart Åsa: kan inte fatta att det redan var dags för sexmånaderskontroll!!! Tiden springer iväg... Har sett bilderna på facebook, hon är en riktigt gullunge Saga LillaT, Movie, Minnie...hur har ni det tjejer? Kram på er!

Ego: Tack för er omtanke! Jag var under isen där ett tag men som vanligt i mitt liv så har jag för mycket gott omkring mig för att riktigt kunna stanna där - det är jag tacksam för  Sju veckor kvar att jobba och så "hittade" jag några extra semesterdagar som gör att jag kan vara ledig några fredagar, känns skönt för jag känner att motivationen (och tålamodet) börjar tryta...he he...
Äntligen har vi blivit med bil nr 2, behövs ju när vi bor som vi gör och vi har ju bara haft min pärla sen den gamla gick i graven vid krocken.
Går in i v.32 nu på tisdag, våren är på väg och jag laddar positiv energi

susie: inga problem, jag arbetar på att bli bättre på att inte undanhålla det tråkiga i livet från nära och kära - man måste ju inte alltid vara på topp...även om det är bra mycket roligare

Det där med immunologiska orsaker till barnlöshet verkar ju vara omdebatterat men du har ju tillgång till en egen "expert" här i tråden så ta ickas råd och prova med albylen vet´ja!
Jag hoppas att dina övriga hälsoproblem kan få bli ordentligt utredda nu så att du kan få en lösning på det. Vad gäller ivf förstår jag att du inte hoppar av glädje över tanken att gå igenom processen igen men vi finns här för att stötta och hoppas! KRAM

Spännande!! Håller tummarna för att den ser bra ut

Movie: så tungt för dig Att känna sig bortvald är aldrig kul, vare sig det är av en förälder, ett barn (vilket jag förstås inte har någon erfarenhet av men jag kan försöka tänka mig) eller en vän. Rent logiskt kan man ju förstå dotterns val av att vara i stan "där det är roligare" men jag tycker också du gör rätt i att inte vilja släppa iväg henne hur som helst. Svårt det där för att "tvinga" kan ju få motsatt effekt. Tråkigt att pappan inte riktigt verkar förstå, jag hoppas dock att ni kan behålla den goda relation ni haft. Att du bryr dig och engagerar dig i din dotter kommer ge utdelning till slut, det är jag säker på - hoppas ni kan komma fram till en kompromiss som gör att du inte behöver må så dåligt under tiden. Och du, jag vet att det är svårt att inte ta det personligt när det handlar om någon man älskar över allt annat men det här handlar nog mer om din dotter än om dig - som jag skrivit tidigare så verkar du vara en toppenmamma...som av förklarliga skäl är sårad just nu. Kram!

Ps.tack för dina ord om min situation. Jag har verkligen accepterat "vad som helst" länge nog - nu sätts foten ner! Bara ca 8,5 vecka till BF och vår lilla familj kommer bara vara omringad av människor som behandlar oss väl om jag får bestämma

crazyh: oj, va glad jag blev av ditt inlägg och att det verkar lätta lite nu gällande hälsofrågorna Du har rätt, det ÄR ju vår och det ligger alldeles säkert en massa bra saker framför oss alla Kraaam!