Här peppas det, del 9

Jag har vabbat två dagar den här veckan och maken en. Men nu har skrutt återvänt till dagis och hostan börjar ge med sig. Han var ju hemma för ögoninflammation plus redig förkylning.

Nu vet även mina arbetsgivare att de behöver hitta en vikarie  till i maj. vi var där på möte igår om entreprenaden så nu hoppas vi att kommunikationen ska bli bättre och de verkligen har tagit till sig våra synpunkter gällande de backupper de skickat till oss tidigare.

vi körde inte med någon metod den här gången för att bli gravida. Vet ju hur det blev förra gången. Nu blev det mer spontant och det fick komma när det ville. visst, man hann bli frustrerad men när vi verkligen tog tag i sexandet så gick det ju ändå relativt snabbt. Jag har aldrig kört med ÄL-tester men jag tempade ju förra gången och det blev bara helt fel. Inget att rekommendera.

Skönt att de ersätter, Miniluvan! Vi kommer nog inte köpa en syskonvagn. Éomer kommer ju vara så pass stor när liten kommer så jag tror vi klarar oss med en sådan åkbräda och baby björnen. Men det kanske känns annorlunda när man väl är där. :P Att vi bor på tredje våningen utan hiss gör ju det lite knepigare, liksom.

Det som är skönast är ju att man slipper mygla med det... Magen syns ju rätt bra, så det är ju inget egentligen man kan dölja om man inte har tält på sig. :Pjag känner igen det där med tårarna. Men man får försöka att ta en djupt andetag och slappna av. Jag hade jätteproblem med det i början och det låste sig nästan. Fick gå till BVC och "amma upp" och hon lugnade mig direkt och sa att det såg så bra ut så. Oroa dig inte, typ. Men när de ammar så där ofta tror man ju att maninte har tillräckligt... eller när de bara skriker och inte vill ta bröstet... Tredje natten hemma, på nyårsdagen måste det varit, så kom maken upp och hittade mig och eomer storgråtandes i soffan. Jag ringde bvc dagen efter och vi fick komma samma dag. så det var jätteskönt. Men samtidigt kunde jag känna en prestationsångest. Ville inte ge ersättning... iofs började vi med gröt och smakisar relativt tidigt pga detta. Sen kommer det ju tillväxtperioder då de inte gör annat än att äta för att få upp produktionen och så där... Märkte att Éomer föredrog vänsterbröstet och det brukade funka att börja med om han var kinkig, ett litet tips så där... :P

ja man är ju redan liksom lite uttänjd... :P och frågan är om allt hunnit tillbaka på sin rätta plats... :P haha... 

Miniluvan--> vad jobbigt med mjölkstockning... Jag slapp det förra gången. Hoppas att det går över och ammningen kommer igång som den ska igen! 
 

helt sjukt att det redan gått 17 dagar!

*asg* sant... men iaf...

ja det tycker jag nog! om inte annat vi i sthlmstrakten... vi ha rju ännu inte setts... :P

Vad tråkigt gumman, MiAmore. Det kommer gå vägen! Vissa mirakel tar bara lite extra tid. *peppar* Men jag förstår precis hur du känner det. Det känns så orättvist att vissa lyckas på en gång medan andra måste kämpa. 

MiAmore: jag håller med Miniluvan, det är jättesvårt när man väl är där och lätt för alla andra att säga tat man ska släppa, men det var ju då det tog sig för oss med. Ta en månad utan test och sådana tankar. Visst, nu har ni ju inte försökt JÄTTElänge, bara några månader, men det kanske behövs ändå, då du är inne i tänket redan. När milo blev till var det väl också när ni fått tid för undersökning?

Vi ska titta på hus i morgon... lite läskigt och så där jättevuxet faktiskt...

ja fem rum och kök... titta här: www.hemnet.se/beskrivning/936056