Verkligen rätt att adoptera äldre barn?

Har så klart ingen aning om hur mina barn, som var 2 och 6 år när vi fick dem,  kommer att uppleva sin adoption när de blir vuxna.
Det finns dagar då de sörjer "mamma I och pappa B", gråter och undrar vad som hänt dem. Men de säger också ofta "vilken tur, mamma, att vi var på barnhemmet när ni skulle hämta oss". Det tar jag som ett kvitto på att de just nu, och efter omständigheterna, är nöjda med vad som har hänt dem.

Och jag VET att det inte hade varit bättre för dem på barnhemmet. Sen kan man ju diskutera bruket av barnhem och adoption. Det allra bästa för alla barn vore ju att ha en fungerande bio-familj och att socialsystemet i landet borde jobba hårdare för att barnen skulle kunna stanna hos bio-föräldrarna. Men det resonemanget hjälper inte barnen som redan är på barnhemmen och som väntar på ny föräldrar.