Jag älskar inte mitt bonusbarn.

Jag har inget bonusbarn men växt upp med bonus mamma från ganska tidigt så jag svarar ändå.

TIll en början kan jag nämna min lillebror som haft vår bonusmamma sen har var 1 år... Hon har alltså funntis där i princip jämt och första åren bode vi mer med henne (och pappa såklart) än med vår mamma. Han har vart riktigt hemsk i flera perioder och väldigt hemsk mot just bonusmamman, respektlös och liknande. Men idag (är 17 år) så märkst det att han är troligt fäst vid henne. Bonusmamman och min pappa separerade för nåt år sen men man kan forfarande hitta min lillbror sittandes i bonusmammans kök och de småpratar om nåt och tittar på tv och fikar. Tänk på att din sambos son absolut kan vara väldigt fäst dig fastän han inte visar det så bra

Nästa grej som är jätteviktig är att du absolut INTE behöver älska sonen, det ända du måste göra är att behandla honom med respekt och försöka vara en "bra" bonusförälder, vilket du ju redan gör så sluta få dåligt samvete.

Det sista är nog att både du och sambon borde prata om det hela ordentligt, ge dig inte förren han lyssnar eller boka tid på familjerådgivningen.

kenthsdotter skrev 2010-02-06 20:41:35 följande:

Gud vilken lättnad det var att få skriva av sig. Det känns skönt att höra att jag inte är hemsk för att jag inte älskar honom.. det har känts som man SKA älska sitt bonusbarn. Jag ska släppa det här med att jag måste älska honom. Sen måste jag verkligen prata med min sambo om min ångest.. eller ska jag de? Jag är rädd att han ska ta illa upp. Ja inte är det lätt. men jag är otroligt tacksam för att ni tog er tid och svara mig. Det betyde mycket.

Du behöver prata med din sambo, han kommer antagligen att ta lite illa upp men du måste det för allas skull. Hans son kommer inte att bli en trevlig människa om han lär sig att det bara är att titta på pappa för att få en annan åsikt när du säger nåt.

Jag älskar inte mitt bonusbarn.

INNEHÅLL