Underbart vacker adoptionsdikt!
Det här är min favorit. Vi hade planer på att adoptera, men fick en bio son i somras. Vi kanske adopterar syskon, vi får se. Men, den här dikten hittade jag när jag längtade som mest & tänkte att den ska vi ha på vårt barns dop. Nu får den hamna på tackkorten.
Är det du
Är det du, är det du, allra käraste barn,
som har kommit till sist ändå.
Om du kunde begripa, vad jag längtat,
men det kan du visst inte förstå.
Tänk att du skulle komma till sist
det vågar jag väl knappast tro,
fast det var då min enda beständiga dröm,
som aldrig kom till ro.
Kom och sätt dig hos mig, lilla barn.
Får jag krama dig sakta ett slag?
Jag vill känna, att du är mig nära,
jag vill höra dina andetag.
Tänk vad allting konstigt och krångligt
med ens har blivit lätt att förstå.
hjärtans allra käraste barn,
så väl att du kom ändå.
(Harriet Löwenhjelm, 1887-1918)