Inlägg från: Monsterpannkaka |Visa alla inlägg
  • Monsterpannkaka

    För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring

    Hej hörrni!
    Vilken toppentråd! Har hunnit läsa de senaste två sidorna..

    Jag väntar mitt första barn, BF 25 april och är jätte inställd på att slippa så mycket medicinsk smärtlindring som möjligt. Vill inte alls ha epidural,värkstimulerande dropp eller annat.. och vill definitivt ha sen avnavling.
    Är inte helt klar på vad som gäller där jag ska förlösas(västerås) utan ska träffa BM i Västerås frö första gången om ett par veckor. Har gått i Sthlm tidgiare på Mama Mia, eftersom jag bor här just nu.

    Har gått Susanna Helis endagskurs, och har även boken: Toppen! Mycket om positiv inställning och hur kan tänka, hur Jag kan välja att ta emot värkarna och smärtan.
    Det var en riktigt bra kurs.

    Någon som har andra boktips i samma "anda"?

    Lyckoönskningar!

    Anna

  • Monsterpannkaka
    vargaa skrev 2010-03-02 12:55:06 följande:
    Vi har bf samma dag. :) Hoppas att du får bra stöd från din bm i Västerås. Det är viktigt att man känner sig trygg med att personalen tar hänsyn till ens önskemål. Berätta gärna hur det gick sen.
    Hej och hå (:
    JA, det ska jag göra.
    25 april.. det närmar sig verkligen, kan jag känna. även om jag inte är supertung eller supertrött ännu.
    Hur mår du? (:
  • Monsterpannkaka
    Abrakadabra skrev 2010-03-02 13:09:58 följande:
    ->mammageno Välkommen till tråden! Det där med papper och penna har jag faktiskt skrivit ner att jag ska packa i förlossningsväskan. Om jag (eller sambon) inte är alltför bortkopplad så kan det nog vara kul att skriva ner lite om vad som händer o.s.v. Eller för den delen att kunna göra det efteråt när man ligger på BB med en sovande bebbe bredvid sig   Hoppas att din nästa förlossning blir en betydligt bättre upplevelse än den förra! ->Monsterpannkaka Välkommen du med! Kul att få höra om Susanna Helis kurs. Hur konkret tycker du att den var – var det mest fokus på peppning och positivt tänkande eller var det mycket praktiska övningar? Jag tycker att Helis bok kändes rätt konkret utöver det viktiga fokuset på den mentala biten. En annan konkret bok, som också tar upp det mentala är "Innan du föder" av Anna Wilsby (det finns även en dvd kopplad till boken men den har jag inte). www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=... Anna Wilsby står bakom Annas profylax/profylaxgruppen. För min del känns det bra med kunskap om förlossningsprocessen etc. (där tycker jag att Gudrun Abascals bok Att föda var fenomenal) ger en bra grund, jag känner mig trygg i att veta hur förlossningsprocessen troligtvis och ungefärligen kommer att de ut, och vad som kan hända. Ju mindre som kommer som en total överraskning desto bättre. Utifrån det känns det sedan lättare att jobba med den mentala biten, att veta att "jag kommer att kunna hantera det och det".
    Hej Hej
    Helis kurs var fokus på peppning, positivt tänkande och på hur vi VILL uppleva förlossningen. Det var inte mycket prat om själva förlossningsförloppen, inte faktamässigt..  Vi hade en del andningsövningar, så vi verkligen kom in i vad det var hon pratade om, jag tyckte om dem supermycket, kändes verkligen kul att få se skillnaden "i verkliga livet" innan förlossningen står för dörren.
    Jag har kompletterat själva faktan från en sån där FUB kurs från mödravården, det var viktigt för mig att få båda delarna. Som du säger (:
  • Monsterpannkaka

    Kul att läsa vad ni andra har skrivit om hur ni tänker kring smärtan runt förlossningen.

    Jag är hemskt nyfiken på smärtan, på kraften som kommer ur mig - innifrån MIG- och hur det ska kännas. Ont, det är en sak. Men vilken kraft! Vilken oerhört stark upplevelse att plötsligt vara reducerad till en biologisk varelse!
    Det ska bli sååå spännande!

    Smärta är bara smärta, och det är stor skillnad på att slå i tån i tröskeln eller mensvärk eller vad som helst eftersom jag får pauser emellan. Varje värk för mig närmare målet, närmare min älskade bebis som jag väntat och väntar på. Det kan bara bli hur bra som helst.
    (:

  • Monsterpannkaka
    malush skrev 2010-03-07 11:12:34 följande:
    Det är väldigt givande att läsa era tankar om smärta!Jag vet inte alls hur jag tänker egentligen.. jag menar - något jag omöjligtvis kan föreställa mig.. är det mening att försöka visualisera det? Jag är mycket för positivt visualiserande och tror definitivt man kan skapa mycket ur det.. förväntar man sig negativt så blir det negativt och tvärtom (naturligtvis inte 100% alltid) men tron på det som är bra är ju superviktig!
    Ja! Jag visualiserar!
    Men jag föreställer mig slidan och förlossningskanalen som ett dragspel, i ljusrosa som öppnar sig och som vidgar sig där jag ligger. För det är ungefär så det går till, och DET GÅR. Smärtan hjälper oss på vägen, att nå målet.
    men för att inte ligga där och känna panik och låta kroppen skrika "nej", så ska jag försöka "öppna upp" och tänka positivt. Tänka på vad min kropp faktiskt klarar av och vad jag är kapabel till. Då hjälper den bilden mig, ganska bra..

    För oavsett hur ont det gör, så är det faktiskt det här, vi är skapta för. *nickar* (:
  • Monsterpannkaka
    malush skrev 2010-03-07 17:17:15 följande:
    Låter underbart!
    Ja! (: Visualisera mera!

    Sen, en annan smart sak som en god vän till mig sa idag. Han är pappa till fyra och säger helt lugnt vid middagen: "Men Anna. Du och Kennet har skapat det här barnet. Det är ett barn av er. Det är ju skapat av er, för att komma ur din kropp. Självklart så är barnet anpassat efter din storlek!"

    Lät inte det hemskt bra?
  • Monsterpannkaka
    Krake skrev 2010-03-07 22:27:33 följande:
    Nästan alltid är det ju så. Annars skulle det ju vara väldigt konstigt, biologiskt sett.
    Ja, ganska solklart när man hör det.. men innan, om man är rädd för ett för stort barn, eller liknande.
    Jag tyckte att det var en skön kommentar som gav mig lite styrka. (:
  • Monsterpannkaka
    Mountains skrev 2010-03-08 16:38:34 följande:
    Nu har jag varit på kursen "föda utan rädsla" med Susanna Heli och Liisa Svenson. Jag känner mig mycket nöjd med kursen och är glad att jag gick den. Den var kort och intensiv, fyra timmar, där de på ett inspirerande vis berättade om andning, avslappning, rösten och tankens kraft vid födandet. Jo, lite massage gick de även igenom Vi fick även öva mycket praktiskt på att slappna av.  Jag som även gått profylax (med förra barnet), tycker att detta kändes enklare, mer avskalt och självklart. Sedan är det ju aldrig fel att kombinera med profylaxandning i olika skeden.  Maken är nöjd även han, han tycker att han fick tydliga uppgifter och att insikt om att hans roll som min "coach" är viktig. Vi kommer vara ett team under förlossningen. Nu gäller det bara att öva mycket på avslappningen!
    Den har jag också gått! Känner precis detsamma som du (:
  • Monsterpannkaka
    Kryssarinnan skrev 2010-03-09 10:27:44 följande:
    Vi tränade med att nypa på insidan av låret ner mot knävecket. Det gör jätteont, och man ska verkligen ta i så att det bränner på insidan av ögonlocken! Då fladdrar det av spänning i magen, som man ska slappna av emot. Det som jag uppfattade som svårast var "uppförsbacken" när min partner långsamt klämde allt hårdare (som jag tror kan likna hur handen kyls ner allt mer). Man tänkte "nu måste det vara toppen snart?". Att behålla avslappningen då är det svåra. När man väl når platån klingar det av och det är inte det svåra. Jag upplevde det likadant under förlossningen; värktoppen är oftast en platå och har man klarat sig ända dit så är det inga problem. Det är uppförsbacken som ger ångest och spänningar. Anspänningen fick mig att spänna mig i magen, skinorna och ryggen (ansiktet och resten av kroppen var som sagt en baggis för mig) och det beror både på psykiska och fysiska orsaker. Jag fokuserade på avspänning och inte på andning; jag andades lugnt eller normalt genom hela förloppet. Jag försökte profylaxandas ett tag men kände att det kanske gjorde mig mer spänd och icke "inne i mig själv" så att säga. Kanske borde vi ha övat mer på andningen hemma. Alla är olika, jag försöker bara förmedla hur det var för mig.
    Jag tror du beskriver de stora "fällorna" att tappa bort sig i, även om man övat eller inte övat. Jätte bra skrivet. Stort tack. :)
  • Monsterpannkaka
    Linfra skrev 2010-03-10 18:46:28 följande:
    jag hoppar väl in här då eftersom jag inte har så mycket val när det kommer till smärtlindring i det land jag bor....
    vart bor du?
Svar på tråden För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring