För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring

JO!! klipp in!!   

-tack aubelita, det är bra att inte glömma något!

Om jag skulle skriva ett förlossningsbrev, skulle jag koncentrera det i några få korta punkter, typ:

Jättebra brev! jag kopierar gärna om det är OK? verkligen superbra.
Jag tycker att punkta är bra ide´med, jag förstår att de behöver översikt men jag tyckere att ditt brev monsterpannkaka är inte långt.
kaske man behöver förmedla känslan över hur jag menar, då ger sig det andra? iaf för mig som är beroende av förståelse över min rädsla.

Jag har lånat (ännu en) bok om att möta rädslan eftersom det är ett av mina stora utmaningar, jag är ju inte rädd i egentlig mening, utan är medveten om att jag har knutor på själen som jag behöver jobba bort.

i den finns en särskild FL plan om vad jag har för tankar om att hantera rädsla om det är någon som vill kan jag skriva ner det. eller ja, jag gör det ändå jag hoppas att någon har hjälp av det;

Brev till barnmorskan:

Jag har varit rädd för förlossningen.(här kan man skriva varför och hur det gett uttryck, det är mitt eget tillägg) Det jag funderat över är:

Jag har försökt bearbeta detta genom att:

Jag skulle önska att du som bm. försöker stötta mig genom att:

När jag skall föda kommer jag att ha NN med mig. NN kommer stötta mig genom att:

NN vill att du som bm stöttar NN och mig genom att:

Jag har några specifika önskemål inför mitt födande, nämnligen:

Andra viktiga komentarer:

Det om avnavling och livmodersammandragande har jag med, och om stöd som är finkänsligt.

Och att jag vill föda utan MS: och så naturligt som möjligt.

Längre än så har jag inte kommit tror jag..

(visste ni att det finns vissa indikationer på att de som inte vill ha MS föder utan och upplever smärtan hanterlig, och de som är öppna mot SM tar det ofta i någon form ofta i slutet, och de som tycker att SM är självklart tar det i stor utsträckning, även tidigt (men ingen värdering i detta från mitt håll) 

Jag bad dem låta mig vara i princip i det brev jag skrev 1:a ggn, och det blev för mig väldigt respekterat, nästan FÖR bra, jag upplevde bm som lite för försiktig/osäker och att hon lät oss med vår "okunskap" få vara vilket jag tycker är fantastiskt men nu vill jag inte ha det så tror jag. 
Hon visste ju inte dock hur dåligt mentalt jag var rustad för att vara så naken och utsatt och utan rätt tekniker. Jag kännde mig oerhört respekterad.

Jag har lagt upp en plan nu iaf. för min förberedelse, så den NÖTS in i mitt undermedvetna:

Varje dag;

Träna avslappning/andning.
läsa Böcker och berättelser som tex. här och skriva dagbok, prata om det.

Två dagar i veckan

Yoga en träning och en mental (en i grupp och en hemma)
Längre fram; träna TENS

Saker jag skall Göra övrigt:

Skriva en "artikel" om hur jag gjort för att övervinna mina spärrar/rädslan (inspierarad av atrikel på bannern ovan) Låssas som jag redan gjort det och fött galant som ett slags postulat/manifestation.

Skriva förlossningsbrev

Besöka Förlossningen, två ggr, en som besök i grupp och en för att ev. gå själv. 

Få tid hos Aurora

Gå på Healing eller massage en gång nära bf. Det är kommer kännas som pricken över i, ett avslut, och där jag inte skall bearbeta utan bara få en massa positiv energi uppbunkrat.

Jag fick höra om en kvinna som gav upp eller ett ord som jag gillar "surrender" och då släppte alla spänningar, även de som hon inte visste hon hade, de är ju coolt, och eftersom jag inte förstår hur jag skall släppa allt till kroppen är ju att ge upp lättre att göra rent konkret. Gett upp har man väl gjort, och känt vad skönt, jag har gjort allt jag kan...

Äntligen har jag läst hela tråden! Oj oj det tog ett tag!

Hej alla!
Jag är inne på samma spår. Kände efter förra förlossningen nov 2008 att jag ville ha något annat denna gång.

Jag har fastnat för dyktekninken och generellt den totala avslappning som den bygger på. Har varit i samtal med kvinnan som uppfann dyktekniken och verkligen bearbetat min förra förlossning. Därför kommer jag inte skriva om den om ingen frågar så klart...

Jag fick även skriva min mardrömsförlossning  och drömförlossning. Jag var lite motvillig eftersom jag inte gillar att tänka negativt men det var mkt bra. Jag känner att jag kan lägga mina värsta farhågor och min förra förlossning (var absolut inte hemsk) bakom mig.

Jag har också bytt BM till en som kan dyktekniken. I mitt brev till BB-sthlm har jag önskat att få en BM med erfarenhet av dyktekniken. Hoppas på min BM eller CE (grundaren till dyktekniken). De jobbar båda på bb-sthlm.

Mina förberedelser förutom samtal är mammayoga, Susanna Helis bok, långa bad och jag väntar på att få Att möta förlossningssmärtan på posten.

Nu är det i alla fall nära, BF 9/4.
Ska bli så spännande!!!!

En intressant artikel i besläktat ämne: