Inlägg från: Anonym (Malin) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Malin)

    Jag är sjuk i matmissbruk...

    Jag vill bara säga - ÅH vad jag känner igen mig!
    Men det finns en väg ut, jag lovar!

    Jag har i 10-12 år jojobantat och ätit, på sådant sätt som du skriver i TS. Jag har följt en diet slaviskt, gått ner ett par kilon, gett upp. Ätit "som vanligt" det vill säga smygätit. MASSOR.  Och så en ny diet. Och så vidare. Jag har ganska nyligen egentligen verkligen insett att det är ett matmissbruk jag lider av.

    Men det finns hjälp. Jag går i KBT-terapi och har fått en hjälp på vägen. Jag är verkligen inte där än, inte på långa vägar, men jag har påbörjat en process att stoppa upp det här känsloätandet, all skuld och allt det innebär för mig som person.

    Jag kan också varmt rekommendera en bok som heter "Gå ner i vikt med kognitiv beteendeterapi". Den handlar om att bryta mönster. Att ta reda på vad det är som händer i dig före, under och efter du stoppar i dig något. Den hjälper ju inte bara automatiskt boken, men det kan vara ett bra sätt att få ordning på sina tankar.

    Min terapeut säger, att som för min del, jag är expert på vad man ska och inte ska äta. Jag kan ALLT om alla dieter. (vet inte om det är samma för dig?)
    Men det är ju inte där problemet ligger som redan tagits upp i tråden. (har dock inte läst hela tråden). Man vet vad man ska äta, men man gör det inte ändå. För det handlar om andra saker...

    KRAM!

  • Anonym (Malin)
    Anonym (104 kg) skrev 2010-02-16 09:45:31 följande:
    Jag är oxå matmissbrukare, äter på em och kvällarna...godis kakor ja allt jag hittar.Måste få i mig socker.Är det någon som vet om det finns någon naturmedicin eller något receptfritt som minskar socker beroendet?Har själv ätit Reductil förra våren/sommaren och gick ner 10 kilo, men jag gick upp dom och mer därtill då jag slutade.
    Nej, det finns inga genvägar. Sluta med socker är den enda vägen att gå, tyvärr. Det är supersvårt. Har du läst boken "Sockerbomben"? Finns många bra tips.
  • Anonym (Malin)
    Anonym (0 kolhydrat) skrev 2010-02-16 11:30:14 följande:
    Ta bort kolhydraterna i maten, kolhydratmängden står på alla livsmedelsförpackningar, håll dig under 5-7 per 100 gram!Sockersuget försvinner på en vecka. Jag lovar!Bröd är big no no! kolla kolhydraterna på allt bakat!!!läs tex. om LCHF dieten.lycka till
    Fast dieter hjälper INTE om man har ett missbruk i botten! Det är alla måsten, krav och skuld man måste bort ifrån. Inte en diet.
  • Anonym (Malin)
    Anonym (dot.) skrev 2010-02-16 21:39:39 följande:
    fast återigen, som många redan sagt i den här tråden, det är stor skillnad på att äta dåligt och att vara matmissbrukare. det är fint att folk bryr sig och delar med sig, men att ge råd på dieter och säga "du klarar det!" osv hjälper inte en matmissbrukare. vi är fullt medvetna om hur vi ska äta, vi har garanterat redan testat de dieter som tipsas om, typ femton gånger. det ligger i vår missbrukarproblematik att testa olika dieter och misslyckas. våra cravings är INTE fysiska, och därför går det inte att stävja dem med tex LCHF. (som jag förövrigt testat x antal gånger, och visst sötsuget försvinner/förmildras. men jag slutar inte äta för det. mitt sug är ett helt annat slags sug.)en matmissbrukare hittar alltid något att äta. oavsett om man inte har det hemma eller inte.jag menar inte att attackera dig. du ger bra tips. men inte till en matmissbrukare. det där är bra tips till någon med sötsug och dålig kost.
    Word!!
  • Anonym (Malin)

    Men alltså.. jag tycker ni sparkar utanför mål här just nu..
    Visst, det kan vara så att LCHF kan lindra sockersuget. jag är själv matmissbrukare och mår bättre av att äta GI, för att jag minskar ner på snabba kolhydrater.
    men innan man kommer dit så handlar det ju om att hantera känslan!

    NÄR äter du och varför? Vad är det för känslor som sätter igång ditt ätande?
    För min del är det uttråkad, ledsen, glad, arg, förbannad, lycklig... Jag vill äta jämt, oavsett orsak. Det handlar om att bryta beteenden och fundera kring varför och hur.

    Sedan kan GI eller LCHF vara en hjälp på vägen, det tror jag absolut, men det kommer inte åt grundproblemet i sig, utan kan istället öka på matmissbruket om man misslyckas med att äta enligt dieten ifråga. För då känner man skuld.

    Jag skrev att jag äter GI, men jag äter inte strikt GI för när jag äter en diet strikt så tänekr jag bara på vad jag får och inte får äta hela dagarna. Får skuldkänslor om jag går utanför.

    Det jag jobbar med, är att låta tanke gå före känsla och det är en KAMP. Det tar TID!

  • Anonym (Malin)
    Pikapika skrev 2010-02-18 15:52:51 följande:
    Från Annika Dahlqvists blogg; Övervikt Den vanligaste orsaken till övervikt är överintag av energi i form av kolhydrater. Stora mängder kolhydrater ger förhöjt blodsocker vilket i sin tur ger förhöjt bodinsulin. Detta kan ge upphov till insulinresistens hos cellerna, vilket orsakar ännu högre blodinsulinhalt. Insulinet omvandlar blodsockret till fett, och lagrar in det i fettväven. Det höga insulinet blockerar också fettförbränning. Insulinet måste alltså ner till en normal nivå innan en överviktig kan förbränna fett från fettväven. Den insulinresistente har en konstant förhöjd insulinnivå och kommer aldrig ner till den nivån att det lagrade fettet kan förbrännas. Fettinlagringen fungerar då som ett "spärrat konto" där bara insättningar men inga uttag kan göras. En viktig faktor i överviktsutvecklingen är den hunger och det "sug" som blir av högt blodsocker och högt blodinsulin. Det är väl omvittnat av många överviktiga - att de är så förskräckligt hungriga och sugna hela tiden. Mekanismen bakom suget  har förmodligen indirekt med det höga blodinsulinet att göra. Jag tror att det är när blodsockret vänder neråt som suget sätter in. Det behöver inte vara så att blodsockret har blivit lågt, för t2-diabetiker är lika sugna trots att deras blodsocker inte blir lågt. Intag av naturligt fett höjer inte blodsockret och blodinsulinet. Om man byter ut kolhydrater mot fett kan den överviktige förbränna sina fettdepåer. Fettförbränning underlättas alltså av LCHF-kost.
    Ja men vad säger det om att ha ett MISSBRUK!? INGET!
  • Anonym (Malin)
    AnnaPuddel skrev 2010-02-18 16:45:39 följande:
    jag brukar ha massa gurka hemma som jag äter på kvällen..
    Fast det är fortfarande inte där problemet ligger om man är matmissbrukare (som jag också är!)

    Jag kan ersätta godis med gurka eller andra nyttigheter, det som spelar roll är ändå VARFÖR JAG ÄTER!

    Äter jag gurka som tröst så är det ändå FEL och är en del av mitt matmissbruk!
  • Anonym (Malin)

    Bonanza och Stinky, jag håller med er till fullo! (men det har ni nog redan sett!)

    Alltså, låt mig ge ett exempel, eftersom jag själv då är matmissbrukare:

    Om vi säger att jag idag skulle börja äta LCHF, inte köpa hem några godsaker och säga att nu är det nog! Så skulle det hålla .. tills imorgon eftermiddag. Kanske. På sin höjd. Det spelar ingen roll det där med insulinnivåer i LCHF och allt vad det var. Det är inte där problemet ligger! Jag äter inte av sug, sockersug eller annat.
    Jag äter för att jag gör det för att DÖVA KÄNSLOR, oavsett känsla! Glad, ledsen, trött, arg, förbannad, upphetsad whatever.. !
    Det som man måste komma fram till är VARFÖR man äter, NÄR man har dessa ätmönster och hitta en väg ut! Att hitta sina egna verktyg till varför man äter som man gör, i vilka situationer.

    Jag går i kognitiv beteendeterapi för att hantera mina 12 års ätstörningar.
    Jag kan ALLT om alla dieter! Jag vet precis vad jag ska stoppa i mig och inte. Jag vet vad min kropp gillar och inte (ex så mår jag väldigt bra när jag äter GI, men inte när jag äter LCHF, har provat både och). Men bara för att jag VET vad jag ska äta, och kan hålla en diet en kortare period, så betyder inte det att jag mår bra. Det är inte där problemet ligger. Jag har jojobantat i 12 år. Nu får det vara nog!  Man måste komma till botten med problemet!

  • Anonym (Malin)
    Probably the best in the skrev 2010-02-18 19:54:21 följande:
    Men det där var väl ockå hemskt moget!Du skriver att LCHF är onyttigt för kroppen klarar sig inte utan kolhydrater. Jag hävdar motsaten. LCHF är ett utmärkt sätt att äta för MÅNGA!Att bemöta mig på det sättet du nu envisa med att göra, trots att jag bjuder in dig till en vettig diskussion...ja det bara visar att det är du som är liten och osäker! Så sluta klappa mig på huvudet och läs några vetenskapliga studier som är publicerade på sista tiden...sen kan du återkomma!
    Nu var inte detta riktat mot mig men vill ändå svara. Jag tvekar inte en sekund på att LCHF är bra - för vissa. Jag känner många som tycker det är fantastiskt sätt att leva på, men det fungerar dock inte för de med matmissbruk - inte till att börja med i alla fall.

    Sedan när det gäller vetenskapliga studier.. Allvarligt talat.. För att vara lite kritisk så går det ju att hitta vetenskapliga studier för och emot allting! Det finns studier både för och emot LCHF, men du tittar ju bara åt ena hållet eftersom du gillar dieten/livsstilen i fråga. Allt har en fram och en baksida.
  • Anonym (Malin)
    Anonym (LCHF) skrev 2010-02-18 20:35:38 följande:
    Det funkar visst för många med matmissbruk, bla för mig.
    Intressant. Är det den ENDA förändringen du har gjort? ATt ha gått över till LCHF? Jag menar att det visst kan fungera för människor med matmissbruk men att det inte fungerar med BARA en diet, utan annat tänk måste också till.
  • Anonym (Malin)

    ... tillägg till föregående: Och jag kan ju ändå prata för mig själv - och en ny diet är det sista jag behöver - jag som fortfarande har ett matmissbruk.

  • Anonym (Malin)
    Anonym (XXXXXL) skrev 2010-02-18 21:22:59 följande:
    Hej på er igen! TS här.Tråden har fått en vinkel där jag inte trivs. Ni får gärna använda tråden och disskutera vidare, jag nöjer mig med det som är.Jag vet att jag är sjuk. Jag står i kö för vård, har stått i ca 5 månader och kötiden är upp mot 18 månader i värsta fall. Jag ska dock ta kontakt med min läkare (som skrev remissen till vården) och be om att få komma på ett besök för att prata om tidsaspekten.Som sagt, jag smiter inte undan för att jag lämnar tråden. Jag vet att jag är sjuk och att det sitter i HUVUDET på mig. Spelar ingen roll för mig vad ajg har hemma i skåpen elelr vilken diet jag äter efter, jag överäter ändå!! Jag behöver annan hjälp. Frid vare med Er! Kram
    STORT LYCKA TILL!
    Jag är inne i processen, och vet att det GÅR att få ordning på det här - även om det är svårt!
  • Anonym (Malin)
    Anonym (LCHF) skrev 2010-02-19 09:41:47 följande:
    Ja. Innan var mat det enda jag tänkte på. Nu slipper jag tänka på mat, för jag vet att jag får äta så mycket jag vill utan att gå upp i vikt. Det är en välsignelse.
    Okej. bra att det fungerar för dig. Jag har haft ett matmissbruk i över 12 år och det fungerar inte för mig med någon diet med förbud. Förbud = skuld = att jag tänker konstant på mat. För för mig fungerar det inte att säga "nej, inga kolhydrater", för jag äter ändå. Men det är ju skönt att det fungerade för dig.
  • Anonym (Malin)
    Veritas odium paret skrev 2010-02-19 10:35:26 följande:
    Måste säga att denna tråden har gett mig många goda skratt samtidigt som jag nästan har lust att fälla några tårar när jag läser vissa självömkande inlägg.Vill ni döva/hantera/bemöta era känslor så finns det definitivt bättre sätt än att äta ihjäl sig.Missbruk hit och missbruk dit, skärp er istället
    Ja visst finns det bättre sätt! Men tror du att jag har valt själv att få ett matmissbruk?????
  • Anonym (Malin)
    Veritas odium paret skrev 2010-02-19 11:44:09 följande:
    Få missbruk? Att gå så långt att man faktiskt uppfyller kriterier för missbruk är inget man "får" över natten, man måste kämpa länge och väl för att komma dit.Endast du kan bryta dina rutiner och endast du kan välja att fortsätta din bana.Men det är alltid trevligt att kunna skylla på nått.
    Men allvarligt talat! Nej man får inget missbruk över natten. Men jag har haft ett missbruk i TOLV ÅR och har nyligen ens erkänt det för mig själv!
    Endast jag kan bryta mina rutiner - ja. Men det är ju som att säga till en alkoholist att sluta dricka bara sådär. Det är samma sak, bara inte lika uppmärksammat i media!
    Förstår du vad det är du säger till mig när du säger att det bara är att bryta mina rutiner? Att du får det att låta så jävla enkelt. Tror du inte att jag har försökt? Jag har försökt så jävla många gånger så du kan inte ana det!!!

    Nu har jag fått professionell hjälp och är en bit på väg, men är inte ens halvvägs.

    Dina ord sårar verkligen.
  • Anonym (Malin)
    Veritas odium paret skrev 2010-02-19 12:26:43 följande:
    Tvivlar inte en sekund att ni missbrukar maten, tycker bara det finns så många andra medel/sätt att ta till för att bemöta eventuellt döva bort sina känslor istället för att medvetet äta ihjäl sig, för det gör man om man trots en skenande vikt upprepar samma misstag kväll efter kväll.I mina ögon är det bara korkat och pekar på noll självkontroll/disciplin om man sitter och yrkar på "men jag har ett missbruk", missbruk är inget man har, det är nått man skaffar sig och sedan medvetet och ihärdigt upprätthåller. Men du har rätt, jag har inget i denna tråden att göra, hade bara lite dötid på händerna.pls fortsätt med självömkande inlägg fyllda med ursäkter/bortförklaringar istället för att ta er i kragen.
    Säger du till en alkoholist eller narkoman att ta sig i kragen?
  • Anonym (Malin)
    Veritas odium paret skrev 2010-02-19 20:22:26 följande:
    Som sagt, jag har inget intresse att debattera "sjukdomar", diverse ursäkter och andra bortförklaringar, jag sa vad jag ville säga då jag hade tråkigt och tyckte att självömkande inlägg var lagom patetiska.Skrev också att jag skulle dra mig tillbaka från tråden så sluta citera mig om ni vill kunna beklaga er ifred.Avslutar med vilka ursäkter man än använder så är det fortfarande ett fritt val att grisa ner sig varje kväll, sen kan ni kalla det vad ni vill.
    Önskar verkligen att du kunde svara på om det är fritt val att bli alkoholist och narkoman också?
  • Anonym (Malin)
    DreamBitch skrev 2010-02-20 03:45:56 följande:
    Men det där var väl ändå det mest pinsamma inlägget?HUR kan du på fullast allvar använda dig av ett sådant IDIOTISKT argument som "det är som att säga till någon med cancer att bestämma sig för att inte ha cancer"? Du borde skämmas och det riktigt ordentligt. Håll dig till argument som faktiskt HÅLLER nästa gång. Man jämför sjukdomar med sjukdom och missbruk med missbruk men man korsar ALDRIG dessa vägar.Och i slutändan handlar det ALLTID om val hur gärna ni än vill sitta här och dalta med alla överviktiga.Till sist: viljestyrka är något man bestämmer sig för och behöver inte alls vara endast något kortsiktigt. Men allt handlar om att faktiskt anstränga sig och inte ge upp vid minsta lilla jävla motgång men DET är ett fenomen som 95% i denna tråd uppmuntrar.
    Jag lovar dig att om det handlade om viljestyrka så skulle jag inte ha detta problem.
  • Anonym (Malin)
    Mad as snow skrev 2010-02-22 10:44:41 följande:
    Boken heter Att övervinna hetsätning och är skriven av Christopher Fairburn. Den består av två delar, den första delen innehåller fakta om hetsätningsproblem och den andra är uppbyggd som en självhjälpsmanual, där man lär sig att ta kontrollen över ätandet. Oavsett hur din ätstörning ser ut så kan den vara till hjälp, eftersom jag själv som inte led av ett klassiskt hetsätningssyndrom ändå tyckte att den gjorde väldigt mycket för att jag skulle kunna angripa problemet. Vid sidan av professionell hjälp förstås. www.bokus.com/b/9789189091337.html?pt=search_...
    Vet inte om TS läser i tråden längre, men jag tackar ändå för boktipset, för jag kommer köpa den. Är själv hetsätare och har nu professionell hjälp, men även böcker kan hjälpa till med tankarna.
  • Anonym (Malin)

    Skönt att höra att man kan hitta vägar ur! Jag har jojo-bantat i 12+ år.. äter efter en diet, går ner. Börjar hetsäta igen (går på känslor, dövar känslor etc..) . Går upp.. på med nästa diet.. jag behöve rhitta balans och hantera mat på ett vettigt sätt.

    En bok som, parallellt med terapin, har hjälpt mig, är "Gå ner i vikt med kognitiv beteendeterapi", som också ger handfasta råd och tips kring hantering av maten.

    Så härligt att du lärt dig hantera maten, det ger även mig hopp för framtiden!

Svar på tråden Jag är sjuk i matmissbruk...