Jag är sjuk i matmissbruk...

fettbrasan brinner och den bränner fett. dessutom så äter vi kolhydrater.

FEL; kroppen behöver mer fett för att sätta fart på förbränningen, oavsett man äter kolhydrater eller inte! Tom vv rekommnderar ju mer fett om viktnedgången stannar av...

jo och jag är en väldigt liten person. som är stillasittande. jag "vardagsmotionerar" inte. det är du som inte vet hur kroppen funkar. Jag är ett levande bevis på att du har fel.

Jasså? För alla menar du? Att personer som valt äta enl LCHF inte orkar prestera?

en del behöver det, en del inte. och beroende på hur hårt man tränar. men för de som inte tränar hårt så är det mellan 20 och 100 gram om dagen beroende på hur känslig man är och om man vill gå ner i vikt eller ej. Det är individuellt och man får prova sig fram.

Jag ställde en fråga, det var inget påstående....det är nu du som påstår att jag tolkar in saker i dina inlägg...när jag bara ställer en fråga. Så sluta hoppa på mig!

1. jag är fet. men jag är fortfarande liten. du vet - kort? tunn benstomme? liten. Min idealvikt är 50 kilo. 2. barnskötare ÄR pedagoger. Jag är dessutom specialpedagog eftersom att jag har träning i sonrise och IBT och har jobbat med autistiska barn ett par år.

Nä, nu ska jag sova. Men vet ni tjejer! Va glad jag är att vi alla funnit ett bra sätt som passar just oss! Att vi mår bra och är nöjda med just vårt val! Det tråkiga är ju bara att en del måste försöka hinta om annat...att ett sätt är det bästa och så ska alla göra... För vissa passar "förbud" för andra inte. LCFH är inte "förbud" för mig, men inser att det är det för andra...jag är så fullkomligt nöjd med att inte äta några kolhydrater (mer än några få), min mage mår bra, mitt humör är stabilt (för det mesta ) jag orkar mer och jag minskar. Inte fort, men det känns ok. Äter jag för mkt kolhydrater mår jag inte bra, så är det bara! Och jag kan vara glad över att de om väljer att opa magen är nöjda med det (även om jag själv aldrig skulle....). Tänker inte argumentera emot nåt jag inte har erfarenhet utav nämligen! (har iof träffat 2 pers som gått upp allt och lite till, men det kanske var nån gammal metod, och tagit hand om en som dog efter op) men som sagt är folk nöjda, varför ska jag lägga mig i det? Krama varandra i matträsket hörrni!

En sak till....referens på det där du påstår om tunn eller kraftig benstomme tack! Har alla som är 150 cm lika mkt skelett? Samma benstomme? Lika breda bäcken? Lika tjocka fingrar om vi tar bort mjukdelarna? Eller hur menar du nu?

En sak till....referens på det där du påstår om tunn eller kraftig benstomme tack! Har alla som är 150 cm lika mkt skelett? Samma benstomme? Lika breda bäcken? Lika tjocka fingrar om vi tar bort mjukdelarna? Eller hur menar du nu?

Nej, sin benstomme föds man med...men har man en tunn benstomme kanske man är fet 10 kg före den som har kraftig benstomme. Så jag förstår ändå inte hur du menar att det är en myt. A är 160 cm och väger 50 kg och har tunn benstomme, hon går upp 10 kg och känner sig fet. B är 160 cm och väger 60 kg och är "normal" hon kan väga 75 innan hon blir fet. Så jag förstår precis vad LD menar men att hon är liten men fet. Hon är A...jag är B (fast 18 cm längre, men jag kan väga mer än alla tabeller och ändå få mkt komplimanger att jag är så smal och snygg (var, på väg dit igen...)) Ja det kvittar väl vad jag skriver...jag irriterar dig ju ändå och vi pratar förbi varandra...men sov gott Stinky, ses imorgon!

Jag tror inte att jag kommer att läsa hela den här tråden eftersom den verkar innehålla en massa debatter som inte har med ts problem att göra. Så, ts: jag hoppas att du har fått några bra råd angående din ätstörning. Hetsätning och matmissbruk som du beskriver det är ett helvete som är lika komplicerat (om inte mer) än renodlad bulimi eller anorexi. Att bara rikta in sig på dieten är fel väg att starta med enligt mig, eftersom det inte angriper de bakomliggande orsakerna. Vilka kan handla om väldigt många saker. Jag hoppas att du ser till att få hjälp, med både den psykologiska och den fysiologiska biten. Det finns en del småtips man kan använda sig av för stunden, för att få bukt med själva ätandet och tuggandet, men i slutändan är det känslorna man ska komma i kontakt med. Först då slutar man upp med beteendet.  Jag själv var anorektiker och bulimiker under väldigt många år, och en behandling jag riktade just in sig på ätandet - i mitt fall fungerade det eftersom om man slutar missbruka mat så finns det heller ingen anledning till kompensatoriskt beteende = intensiv träning eller kräkningar osv. Och jag träffade på en hel del människor som inte använde sig av min typ av just kompensatoriskt beteende, utan som helt enkelt "överåt" och inte kunde sluta. De drabbades av ett dubbelt stigma eftersom de dessutom ofta var överviktiga, vilket ledde till att de förlorade kraft när det gällde att ta tag i problemet. Och de blev ofta pikade av sin omgivning för övervikten, de kände sig konstant misslyckade och kunde inte förmå sig till att just ta tag i det. I vilket fall: jag förstår att det är ett helvete. Jag ska leta upp boken som jag fick i samband med den behandlingen, eftersom den kom med en hel del praktiska råd för stunden, hur man ska stoppa själva ätandet när det har satt igång. Hur som helst, jag hoppas att du har fått några bra råd angående vart du ska söka dig för att få hjälp, det beror ju lite på var i landet man bor också. 

exempel. även när jag vägde 45 som minst så hade jag kött/fett på kroppen och en DD-kupa. Inga ben stack ut och jag såg normal ut även om jag var smal. Min syrra som är i samma längd ser ut som att hon lider av cancer när hon väger 50. Samma sak med min mamma. Hon ser sjuk ut om hon kommer under 55 och då är hon fem cm längre. Svägerskan väger 65 och är tunn som en sticka trots att hon är 165 lång. Kroppstyp, benstomme, kalla det vad du vill.... poängen är att jag är en liten person även när jag är överviktig. Och den stora poängen var att jag INTE förbränner (enligt gamla mått) 3000 kcal om dagen stillasittandes när en fullvuxen karl som rör på sig normalt ska äta runt 2500. smal men normal - 48 kilo tunn:

varför inte om jag ska illustrera nåt som har med mig att göra? stör det dig?

ok

Undrar vilken hjälp man kan få dvs vart skall man vända sig om man mår psykiskt dåligt och missbrukar mat ? Är det först vårdcentral och att man sedan får remis ?