kaffemamma skrev 2011-04-21 10:43:55 följande:
läkaren tyckte vi gjort rätt som slutade. Han har ingen klassisk adhd - däremot är han periodvis väldigt hyper och har svårt med koncentration och kanske framförallt arbetsminne.
Okey!
Vår son har haft en riktigt dålig vår pga diverse olika anledningar och i desperation kommer ju medicinering upp som en tänkbar lösning. Jag själv tror ändå inte att det är något som kommer vara helt avgörande eftersom jag vet vad orsakerna till allt elände varit och har tyckt att man borde börja med att reda upp det. Han är 4 1/2 år och alla har tyckt han varit för liten också. Förra veckan kunde vår handledare äntligen konstatera att vår son är i trotsåldern och det med råge så i 4 timmar handledde hon oss föräldrar och assistenterna hur vi måste bemöta detta och nu, efter en veckas träning, har det äntligen vänt. Medicinering blir det med säkerhet såsmåningom men nu skjuts det upp ett halvår iaf..
Måste också skriva att jag tycker vår sons personlighet hindras att komma fram pga hans autism. Han skulle kunna nå ut så himla mycket lättare om det inte alltid dribblades hit och dit med det ena och det andra problemet. Att operera i hjärnan på folk låter inte enkelt direkt, man vill liksom inte att nåt ska gå fel, men om det ändå fanns metoder som kunde avhjälpa dessa svårigheter så tror jag att just vår son skulle må mycket bättre. Han och hans omgivning får kämpa helt sjukt mycket och ändå är allt så himla svårt emellanåt.